Gamereactor follow Gamereactor / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands / 中國 / Indonesia
Gamereactor Close White
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto

Lite om självinsikt och relaterat

Skrivet av Lurkman den 3 januari 2018 kl 19:05

Jag har tänkt väldigt mycket på mig själv det senaste halvåret. Man kan fråga sig hur fruktbart det egentligen är. Folks problem, upplever jag, är ofta att de tänker för mycket på sig själva och enkelt konstruerar uppfattningar av sig själva som inte nödvändigtvis har grund i verkligheten. Detta stämmer nog väl in på mig. Också det nedanstående präglas kanske av en väl överdriven egocentrism.

Jag tror mig emellertid ha insett en sak om mig själv som jag inte tidigare formulerat, men som nog är uppenbart. Jag är neurotisk. Man kanske kan konkretisera det till känslighet. Mitt humör påverkas väldigt enkelt av olika saker, och kan variera på ett sätt som nog kan uppfattas som drastisk. Drastisk kanske just är ett bra sätt att karaktärisera mig. Jag tenderar nämligen att stora upp småsaker och kanske dra för långtgående slutsatser av dessa. Det är lite av en plåga kan man säga.

Det som faktisk kan vara bra med självinsikt, om det faktiskt är vad jag har uppnått i detta specifika avseende, är att man vet vilka utgångspunkter man har. Blir man som mig på dåligt humör om man inte äter var tredje timme (något jag dumt nog inte gör, och därför upplever samma sak varje dag gång på gång) och vet om det, då vet man ju att man bör äta var tredje timme om man inte vill bli på dåligt humör.

Vidare så har jag ett stort behov av planering för mina dagar. Om dagen i allt för hög grad präglas av godtycke så mår jag dåligt. Det innebär att jag får svårt för att göra det som jag bör göra, vilket gör mig missnöjd och att jag upplever att jag inte heller har någon kontroll över mitt liv. Vidare så innebär det många praktiska svårigheter, eftersom det finns mycket man måste planera. Exempelvis sina måltider, om man ska äta någorlunda regelbundet.

Jag har dock försummat just planering i stora delar, och är fascinerad av hur långt jag ändå tagit mig. Tänk potentialen om man skulle anstränga sig för att göra det bästa av varje dag.

Nu tänkte jag försöka leva billigt som tusan. Ekonomiskt ser det nämligen lite kärvt ut för åtminstone en-två månader framåt. Det vore kul att se hur mycket jag kunde spara genom att försöka äta så billigt som jag kan. Det leder till att jag måste planera mina måltider på ett sådant sätt att jag inte behöver köpa mat ute. En större utmaning än vad det ser ut som, misstänker jag.

Jag måste förresten nämna att jag uppskattar de insiktsfulla kommentarerna som jag ofta får under mina bloggar. Oftast så svarar jag nog inte, och om jag gör det så blir det sällan i närheten av den nivå som kommentarerna oftast håller. Det är dessutom värdefullt när folk här blir personliga, inte minst sådana personer som ofta är sakliga (och därmed opersonliga, slår det mig nu. Finns det något mindre personligt än saklighet? Därmed inte sagt att jag lägger någon negativ värdering i det; saklighet är knappast något som vi dränks i).

Gott nytt år, förresten.

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus

Carpe diem

Skrivet av Lurkman den 20 augusti 2017 kl 03:02

Jag skrev ett inlägg förra året som heter "Du slösar bort ditt liv när du spelar". Det inlägget tyckte jag mest var en kul grej - roligare än vad de flesta som kommenterade tyckte, av allt att döma.

Det var dock inte hundra procent skämt. Jag hade uppriktigt talat en föreställning om att man bör ägna sin tid åt "produktiva saker", även om jag i viss mån var medveten om att det i förlängningen innebär att man inte kan göra något alls, eftersom all produktivitet är meningslös om den inte förr eller senare slutar så att man kan njuta frukterna av denna. Spelande kan vara en sådan frukt.

Trots denna medvetenhet så har inte sanningen i resonemanget ovan slagit mig förrän nyligen - och det är bland de mest avkopplande insikter jag har haft. För er som alltid har befunnit er i frid med er själva i det avseendet (om ni existerar) verkar detta banalt - vad ska man leva för om inte för njutning liksom. Men för mig, som har en verklighetsuppfattning som har konceptualiserats till den grad att man kan ifrågasätta om jag har någon genuin kontakt med verkligheten överhuvudtaget, är det något mycket slående och starkt.

Det har gjort att jag uppskattar min fritid mycket mer. Förut har jag sett fritiden som ett hinder, eftersom den tycks vara ett irrationellt avbrott i produktiviteten. I bästa fall har jag sett den som ett medel för att jag ska kunna vara ännu mer produktiv. Nu ser jag det istället som att den har ett egenvärde, liksom de aktiviteter som jag benämner som "produktivitet" - med andra ord jobb/studier/bildning i allmänhet. Eller ja, om jag verkligen kan njuta av dem om man bortser från dess produktiva värden. Visst, vissa grejer måste man göra och man kan inte begära att allt är en fröjd. Det säger sig självt att om njutningen alls ska vara något så måste det finnas en motvikt som det kontrasteras gentemot. Men sådant som mitt arbete och mina studier måste ha ett egenvärde och inte bara ett funktionellt sådant.

Man talar ibland om "karriär" och det tror jag kan vara en fälla i det avseendet. Karriärsmål riskerar att urholka vägen till målet. På ett liknande vis kan studierna urholkas om jobbet som utbildningen är tänkt att resultera i befinner sig i fokus.

Detta är inget nytt, det vet jag om, men det fascinerar mig verkligen hur liksom neurotiskt praktiska vi är, eller JAG är om jag ska försöka låta bli att generalisera. Det första jag tänket när jag tänker på mitt jobb eller min utbildning är att det är trappsteg som ska ta mig någon annanstans. Detta tankesätt bör jag avvänja. Jag bör i högre grad inrikta mig på vad som är kul eller åtminstone fokusera på det som jag faktiskt gör.

Något nytt att ha ångest över, följaktligen.

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus

Nya rättigheter till dig som användare av GR och andra sociala medier

Skrivet av Lurkman den 19 augusti 2017 kl 12:26

Du som är intresserad av hur dina personuppgifter behandlas och hur de får behandlas bör hålla utkik efter vad som kommer inträffa i maj nästa år.

Då träder nämligen EU:s nya dataskyddsförordning i kraft.

Dataskyddsförordningen kommer förändra förutsättningarna för när dina personuppgifter får registreras av ett företag. Definitionen av personuppgifter enligt den nya lagstiftningen är mycket vid. Även dina användarnamn - i mitt fall "Lurkman" - omfattas.

I Sverige har vi i nuläget rättsliga grunder för registrering som inte finns med i den nya förordningen. Det innebär att svenska företag kommer behöva radera mängder av uppgifter som det inte längre finns rättslig grund för enligt den nya lagstiftningen.

Det intressantaste här för dig på Gamereactor är "rätten att bli bortglömd". Du kommer få rätt till att återkalla ditt samtycke till GR:s personuppgiftsbehandling och begära att samtliga personuppgifter raderas. Det innebär i princip en ovillkorlig rätt till att få ditt konto raderat, och ditt användarnamn raderat från samtliga inlägg. Tidigare på sajten har detta varit en ynnest som varit tillförsäkrad den som länkat diverse porrsajter samt drog- och organhandlare, men i maj tillkommer den även dig.

De företag som inte vaktar om dina rättigheter enligt den nya förordningen kommer riskera att drabbas av skyhöga böter. Det kommer vara en tung börda för de mindre företagen att implementera reglerna och det kommer krävas aktiva ansträngningar för de som registrerar personuppgifter på ett vis som det inte krävts förut. Å andra sidan är det inte orimligt att rättigheterna utvidgas när också informationsflödet gjort det.

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus

Trappar ner min medicin

Skrivet av Lurkman den 28 juli 2017 kl 22:50

Jag håller på att trappa ner med min antidepressiva medicin för att sluta. Jag har egentligen ingen rationell anledning till att sluta. Läkaren vill att jag ska testa utan, vilket jag redan har gjort en gång, och det var ingen succé. Jag känner mig dock för egen del ganska lockad av tanken att klara mig utan medicin och ta mig igenom mina svårigheter genom något slags mental råstyrka.

Lustigt nog är det en idé som verkar så mycket bättre, eller med andra ord så mycket lättare att genomföra, under tiden man medicinerar. Jag befinner mig som sagt under nedtrappningen och har en del svårigheter. Jag får plötsligt ångest av skäl som är okända för mig, och humöret är i överlag svängigt.

Jag försöker meditera och praktisera något slags mindfulness för att avidentifera mig med ångestkänslorna, men det är väldigt svårt. Det är dock möjligt att mina försök hindrar att känslorna eskalerar. Det vet jag inte.

Ibland undrar jag om mitt naturella omedicinerade tillstånd är något att ha. Det kanske är så att jag helt enkelt har onormalt låga serotoninhalter. I så fall kan man ju fråga sig vad poängen är med att jag skulle vara medicinfri. I vilket fall vill jag tro att det finns en potential och att jag kan lära mig hantera känslorna på ett bättre sätt än jag kan idag, och det är inget jag kan lära mig ifall jag inte utsätter mig för dem. Det svåra är bara att veta huruvida jag faktiskt utvecklas. Det kanske skulle finnas en poäng med att föra något slags dagbok.

Tar gärna emot råd. Det känns visserligen som jag har letat efter en lösning så länge, någon form av teori som jag faktiskt kan omsätta i praktiken, men utan tydliga resultat. Men varför inte. Jag kanske kan lära mig något.

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus

Koranen

Skrivet av Lurkman den 19 juli 2017 kl 21:31

Jag håller på att läsa koranen.

Det är en speciellt sammansatt skrift. "Kapitlena", eller surorna som de kallas, är i huvudsak sorterade efter längd. I koranen finns ett slags kronologi, som bygger på när surorna ska ha uppenbarats för Muhammed, men denna kronologi är alltså inte vidkommande för dispositionen.

Att läsa koranen är mycket upplysande. Människor omkring oss talar ofta om koranen, men då handlar det ofta om andras redogörelse över dess innehåll. Att ta del av koranen och särskilt en kommenterad sådan lär en snabbt hur komplicerad skriften är, och då menar jag komplicerad som i "dunkel" - den lämnar ett enormt tolkningsutrymme.

Koranen är på flera håll till synes självmotsägelsefull. Eftersom en dogm inom teologisk korantolkning är att koranen är komplett, så måste alltså dessa till synes motsägelsefulla passager för en muslim tolkas så att passagerna passar varandra. Två verser som båda är formulerade på ett allmängiltigt sätt och som var för sig synes bilda en generell regel, kan alltså efter en tolkningsoperation anses som en huvudregel och ett undantag från huvudregeln som endast är giltiga under vissa förutsättningar som framkommer ur ett sammanhang av andra verser.

Verserna kan också tolkas utifrån sitt sammanhang. Vissa urtolkare menar att versen om att polyteister vid krig antingen ska konvertera till Islam eller slaktas underförstått avser de krig som Muhammed själv var inblandad i.

Om skriftens särslag - Den skiljer sig mycket från Bibeln. Bibeln är i huvudsak "återberättande", medan Koranen är upplagd så att Gud talar direkt till läsaren. Den är alltså i högre grad jämförlig med en predikan. Detta gör också Koranen mycket kraftfull på sätt som inte undgår mig, trots att jag inte är troende.

Jag utgick från att koranen skulle vara mycket torr och ointressant och sakna större estetiska värden. Detta har jag utan vidare utgått från då jag funnit att Gamla testamentet i huvudsak är vackrare än Nya testamentet, och att Koranen, som är steg tre i kedjan, således måste vara den mest smaklösa skriften. Detta är en krånglig sak att tala om när vi i alla tre fall talar om översättningar, och särskilt när det kommer till Koranen, vars översättningar kan ha vissa inte obetydliga skillnader varandra emellan. Jag måste oavsett vad säga att Bernströms tolkning av suran At-Takwir är mycket vacker, särskilt vers 8:1-18. Här är dessa verser onumrerade:

"NÄR SOLEN lindas in [i mörker],
och stjärnorna mister sitt sken,
och bergen sätts i rörelse,
och de dräktiga kamelstona lämnas utan tillsyn, och de vilda djuren tyr sig till varandra,
och haven fattar eld,
och själarna förs samman [de goda med de goda, de onda med de onda],
och den nyfödda, som begravdes levande, tillfrågas
för vilket brott hon miste livet,
och [räkenskapens] böcker öppnas,
och himlens [förhänge] dras ifrån,
och helvetets [ugnar] fyras under,
och paradiset görs synligt -
[då] skall varje själ få veta vad den har fört med sig [till Domen].
JAG kallar att vittna planeterna,
som, när de följer sina banor, döljer sig [under horisonten],
och natten, när dess mörker sänker sig,
och morgonen, när den drar sitt [första] andetag."

Hoppas du som läser detta har en skön sommar!

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus