Svenska
Blog

Japan 2019: Tågluffning med JR Rail Pass och annan lokaltrafik

Skrivet av Mikael den 7 november 2019 kl 11:29

En av Japans många trevliga incitament för utländska besökare är JR Rail Pass. JR är Japans SJ och finns nästan överallt, men det är lite krångligare än så eftersom det samtidigt är sjukt privatiserat och Osakas och Tokyos trafiknät består av otaliga separata leverantörer. Genom att köpa ett Rail Pass kan du dock använda det huvudsakliga tågnätet inklusive stora delar av Shinkansen hur mycket du vill under ett antal veckor, och ska du besöka mer än Tokyo är det absolut värt det. Du beställer det via https://www.japan-rail-pass.com eller https://www.jrpass.com och det kostar cirka 2000 kronor per vecka. Du får då en voucher hemskickad. Denna tar du till ett JR-kontor på flygplatsen och växlar in mot själva passet. Notera att köerna till kontoret kan vara brutala om många plan har landat. Utanför kontoret på Narita (våningen under ankomsthallen) finns dock en drickaautomat, använd den för att hålla dig vid liv.

Japan 2019: Tågluffning med JR Rail Pass och annan lokaltrafik

Det här passet är magiskt. På alla JR-linjer (pendeltåg och Shinkansen) är det bara att gå till den bemannade grinden och visa upp det så kommer du in. Vill du åka längre sträckor kan du också gå till biljettdisken och be om en bokad plats, men det finns obokade vagnar på Shinkansen. En begränsning är att inte alla tåg är med, men eftersom de går så ofta behöver du sällan vänta mer än en timme.

En annan begränsning som vi upptäckte är att JR visserligen driver Yamanote och Sobu-pendlarna i Tokyo som tar dig i princip överallt du behöver ta dig, men i andra städer har JR bara en liten andel av lokaltrafiken. Nu är det inget större problem eftersom lokaltrafiken är väldigt enkel. Jag kan passa på att dra det också:

* För tunnelbana eller pendeltåg finns det biljettmaskiner utanför grindarna. Där kan du välja att se allt på engelska. Ibland får du välja den exakta stationen du vill åka till, ibland måste du kolla på en karta och se beloppet som stationen kostar att åka till och sen köpa en biljett för det priset. Du kan betala kontant (vilket gäller det mesta i Japan) och får sedan en pyttebiljett. Den kör du i grinden, men kom ihåg att ta tillbaka den när du gått igenom. Du behöver sedan köra den i grinden där du går av också, där den sedan stannar.

* Spårvagn och buss fungerar så att du kliver på i den bakre dörren. Där vi åkte gällde en standardtaxa oavsett avstånd. Du går sedan fram till chauffören när du ska av och betalar där, även där gärna med mynt. Det är bara att förbereda pengarna och hälla dem i automaten.

Om du ska besöka Tokyo rekommenderas att du skaffar ett Suica-kort. Det laddar du via särskilda automater med kontanter eller kort, och du kan sedan blippa det i grindarna och även köpa grejer från varuautomater eller snabbköp. Däremot fungerar det inte i andra städer där man använder andra kort. I slutändan körde vi helt med kontanter där och använde bara Suica för icke-JR-anslutningarna i Tokyo.

Trots begränsningarna var JR-passet en strålande investering. Vi åkte följande sträckor: Tokyo till Osaka till Kyoto till Osaka till Kobe till Himeji till Hiroshima till Tokyo, plus en del lokaltrafik, och sparade nog runt 35% av resekostnaden. Bekvämligheten är inte heller att underskatta. Vi hade ursprungligen inte tänkt åka till Kyoto, men då det bara är tjugo minuter bort med Shinkansen är det bara att hoppa på. Det du behöver tänka på är att beställa passet i god tid så du hinner få vouchern. Eftersom användbarheten lokalt är begränsad bör du också planera så att du bara har det när du ska åka mycket inrikes.

HQ