Svenska
Blog

Tack för allt Roger!

Det har väl inte undgått många att Roger Federer avslutade sin fantastiska karriär i helgen och det var ett tårfyllt avsked förstås. Inte det minsta konstigt med tanke på vilken gigant det ändå är som precis lagt sitt racket på hyllan.

Jag själv brydde mig inte ett dugg om tennis förrän jag såg Federer spela, första matchen jag såg var Federer mot Nadal i Wimbledon 2007. En fantastisk match som innebar att Federer tangerade Björn Borgs rekord om fem raka titlar i Wimbledon. Följande år var tanken att Federer skulle slå rekordet men förlorade mot Nadal i vad som kan vara tidernas bästa tennismatch och cementerade deras fantastiska rivalitet. Dessa två matcher gjorde mig inte bara till ett massivt fan av Federer utan av tennis överlag, när världens absolut bästa spelar så är det en fullkomligt magisk sport där jag kommer alltid hålla Federer som den allra största någonsin. Visst, Nadal och Djokovic har vunnit fler Grand Slams och är även de briljanta tennisspelare och förmodligen bättre överlag men Federers betydelse för sporten väger ju väldigt tungt. Lägg då till att han verkar vara en oerhört ödmjuk och sympatisk herre som alltid är stor som idrottsman både vid vinst och förlust. Oerhört omtyckt av sina rivaler, av fansen, av media, alla gillar Roger Federer helt enkelt. Tyvärr så har ju allt ett slut och det är ju en fantastisk karriär som summeras minst sagt. Tack för allt Roger, du är alltid nummer ett i min värld, alltid. 

Tack för allt Roger!

HQ
Skorpionen lever, frodas och har blivit social

Skorpionen lever, frodas och har blivit social

Social är kanske fel ord i sammanhanget, men med tanke på hur mycket av tiden han tillbringat hos oss nedgrävd någonstans i sitt bioaktiva terrarium så är senaste veckornas aktivitet ändå att betrakta som rätt sociala.   

Ni som hängt med känner ju till hans historia, hur han slank med i ett paket från Kina, hamnade ute på Hisingen och vi bestämde oss för att adoptera honom direkt. Detta är nu snart ett år sen och vi har under det året sett honom kanske totalt 30-40 dagar innan de senaste veckornas totala scenförändring. Jag tror att vi är inne på över tre veckor nu nämligen när vi sett honom varje kväll när vi lyst med UV-lampan över terrariet och det är ju förstås väldigt glädjande. Vad som är än mer glädjande är att vi nu första gången också fått se honom äta, inte bara en utan två gånger och senast så sent som igår kväll. Misstänker ju starkt att han nog nypt en och annan gråsugga där inne under årets gång, men det är glädjande att faktiskt få se ätandet ske. Jag testade sträcka fram en pincett med en mjölmask som jag gjort ett antal gånger förut till honom och till min stora förvåning så nöp han den omedelbart och mumsade sedan i sig under natten. Underbar känsla plus att det är rätt fränt att se skorpioner jaga och äta.  

Kanske var det så att han behövde acklimatisera sig under en väldigt lång tid efter ett liv i det vilda eller så är det bara sån han är. Hursom så är det ju kul att se att han lever och börjar frodas i sitt hem och förhoppningsvis kan vi göda honom lite nu närmsta tiden så att han växer till sig lite. För det är ju som bekant fränare ju större skorpionen är, åtminstone enligt mig. Nåväl, fler uppdateringar lär komma i takt med att det händer grejer.

 

HQ
Retro Nonsens®: NHL 94

Retro Nonsens®: NHL 94

Jag älskar som bekant hockey och man kan väl lugnt säga att min indoktrinering startade tidigt. Det vore väl direkt fel att kalla min pappa för en gamer men han har ändå ända sedan Sega Mega Drive haft ett flertal konsoler och han har brukat dessa enbart för att spela FIFA och NHL under alla år. För mig började allt med NHL 94 och det är väl en stor anledning till att jag fortfarande håller spelserien väldigt kär, trots att den i mångt och mycket stannat i utvecklingen senaste decenniet. 

När jag var stor nog att kunna hålla i en handkontroll fick jag börja spela emot pappa och det var skoningslös kross varje gång av förståeliga skäl eftersom jag ju bara var 4-5 år gammal och relativt försvarslös på den tiden. Min pappa har alltid varit av åsikten att aldrig låta mig vinna för att vara snäll, vinna fick jag spara till dess att jag faktiskt var bättre än honom och någonstans här ligger väl förklaringen till att jag blev den vinnarskallen jag blev. Man kan ju tycka vad man vill om hans ståndpunkt där men det skapade ändå ett driv inom mig och fick mig att hela tiden vilja bli bättre och jag tror det i slutändan varit gynnsamt för mig. Jag minns inte exakt när jag slog farsgubben första gången men det var en milstolpe i mitt liv såklart. Många matcher har vi spelat genom åren och NHL 94 har en charm alltjämt som är svår att slå. Jag spelar den version som finns på Game Pass ibland och varje gång slungas jag tillbaka till vårt vardagsrumsgolv där jag med stora ögon satt och stirrade på vår vidunderliga tjock-TV och försökte ta in alltsammans, samtidigt som farsan vräkte in mål på mitt läckande försvar. Det där med TV-spel var ju helt otroligt fränt och min passion för hockey såväl som spel tog defintivt sin början där och då. Som tur är så upptäckte jag ju även att det fanns mer att spela än bara FIFA och NHL.

Idag har jag sedan länge passerat farsgubben i skicklighet och jag kör med samma filosofi som han gjorde - han får vinna när han är bättre än mig. 

Nalle Puh går på mordturné

Jag har skrattat gott åt själva idén ända sedan det uppdagades att det skulle komma en skräckfilm där ingen mindre än Nalle Puh går bärsärkagång och mördar allt i sin väg. Nu har första trailern släppts och det ser uselt, bisarrt och... alldeles alldeles underbart ut på samma gång. Jag vet mycket väl att den här filmen kommer stinka stenhårt men jag är ju så ofattbart svag för b-skräckisar. Även om detta kanske till och med får klassas som en c-skräckis. För att se första trailern när Puh och Nasse slashar sig fram så klickar du här!

Nalle Puh går på mordturné

Uuuuuh, håning...

Det är kul att göra genvägar i Iphone

Jag har senaste tre veckorna ungefär dragits med ett riktigt envist virus, hela familjen drabbades men det tog av oklar anledning värst på mig. Som en följd av detta så är jag nu ordinerad att ta det väldigt, väldigt lugnt, vilket praktiskt taget innebär att jag inte lämnar soffan om det inte är absolut nödvändigt. Jag är på bättringsvägen nu dock och mitt tillstånd är inte och har som tur är aldrig varit livshotande. Men jag är trött som jag aldrig förr varit, min dygnsrytm är som en koalas ungefär - jag sover 21 timmar och vilar resten. 

Det har trots detta ändå konsumerats en del film och spel under senaste dagarna men det som har varit allra roligast har varit upptäckten att jag kan skapa alla möjliga genvägar på min Iphone. Jag har ju såklart länge vetat att det finns där men jag har inte förrän nu insett vilken potential och vilken kraft dessa genvägar faktiskt besitter. Det går att bli väldigt kreativ och det är inte nödvändigtvis bra för en som är såpass mogen som jag är för min ålder. Visst har jag fixat en hel del praktiska lösningar också men det blir en hel del grejer som får min sambo att bara skaka på huvudet och muttra något om mansbebisar och deras leksaker. Hon tyckte av oklar anledning inte att kommandot "Hey Siri, it's hammertime!" var lika roligt som jag... Det som då händer i det scenariot är att lamporna i vardagsrummet dimmas ner lite, skiftar till porrigt rött, Hot Chocolates You Sexy Thing börjar spela och Siri frågar därefter "Nice! Can I join?". Och ändå får jag höra att jag är oromantisk och omogen av mig... 

Hittills har jag gjort ett par som fungerar ihop med Apple TVn och eftersom vi även har en Homepod Mini hemma så styr vi ganska mycket med denna. Nästan alla lampor är smartlampor vilket ju öppnar upp för en väldig massa möjligheter, exempelvis så kan jag säga "Hey Siri, I need to take a dump" så pausas uppspelningen och lampan inne på toan tänds. Möjligheterna är nästintill oändliga känns det som och jag kommer fortsätta pilla med detta så länge jag är bosatt i soffan till min sambos stora förtret. 

Som allra roligast är det förstås om man har byggt upp ett smart hem med diverse prylar, men det finns även gott om genvägar som är oerhört användbara även om man bara har en Iphone eller en Ipad till hands. Man behöver inte ens skapa dem själv, det är bara att skapa ett konto här så finns det tusentals genvägar till alla möjliga ändamål som andra skapat. Det är en riktig guldgruva, använder du själv inte genvägar i din Iphone så kan jag varmt rekommendera att du börjar med det. 

Det är kul att göra genvägar i Iphone