Svenska
Blog
Klarade Donkey Kong: Tropical Freeze tidigare i veckan och...

Klarade Donkey Kong: Tropical Freeze tidigare i veckan och...

This post is tagged as: Omdöme, Hyllningar, Wii U

Vill bara göra en hypersnabb blogg till om Donkey Kong Country: Tropical Freeze innan jag fortsätter med No Man's Sky. För jag klarade det i början av veckan. Jag har inte hittat alla pusselbitar på alla banor men jag plockade alla KONG-bokstäver på alla banor, hittade alla hemliga utgångar, klarade alla K-banor och även de sista tre banorna i den gömda världen.

Och satan vilket bra spel det här var. Det stampar verkligen sönder andra 2D-plattformare på konsolen (och de flesta andra på andra plattformar den här generationen) och såhär i efterhand står det sig nog som ett av mina favoritspel på Wii U. Vilket underskattad pärla det visade sig vara. Även musiken var, precis som användaren Carbo the Hedgehog sade, också magnifik. David Wise, alltså, vilken kung. Tänk om jag inte hade köpt det här spelet, vad jag hade gått miste om.

Det enda jag känner drar ner helhetsintrycket något är vattenvärlden med de många undervattensbanorna. Där hade jag faktiskt inte kul alls och jag förundras över hur det kan vara så att alla såna här spel måste ha undervattensbanor när det ofta är de som är absolut tråkigast att spela.

Annars: två rödsvullna tummar (för svårt var det mot slutet!!) upp. Nu måste jag gå tillbaka till originalet till Wii och spela klart det också.

HQ
Första intryck av No Man's Sky

Första intryck av No Man's Sky

This post is tagged as: Intryck, PS4

Spelet skulle ha kommit på posten igår. Men de klåpade sig och jag fick det först idag. Nu är jag dock äntligen igång och eftersom att vår recension blir sen tänkte jag snabbt dela med mig av mina första tankar efter att ha spelat i tre-fyra timmar.

Det är stort. Uppenbarligen. Det är ganska överväldigande till en början, och kan fortfarande bli det än. Det som är mest imponerande är tekniken som möjliggör spelet. Att försöka greppa hur gigantiskt det är är smått omöjligt. Det är ett väldigt intelligent spel. Designen är snygg och de har i princip snott användargränssnittet från Destiny, vilket är en av de bästa sakerna med det spelet.

Jag är lite fundersam över hur Hello Games ska lyckas hålla mitt intresse uppe dock. Nu har jag lyckats besöka fyra-fem planeter och även om de ser annorlunda ut fungerar de väldigt snarlikt och jag kan tänka mig att upptäckarglädjen kan avta längre fram. Vi får se.

Just nu är jag dock fortfarande upprymd och spänd inför att få utforska spelet ytterligare.

HQ
Var är Gamereactors No Man's Sky-recension?

Var är Gamereactors No Man's Sky-recension?

This post is tagged as: Gamereactor

Embargot för No Man's Sky gick ut imorse. Nu får pressen alltså prata om spelet och recensionerna börjar rulla ut. Ni kanske undrar var Gamereactors recension är och vem som skriver den.

Det är undertecknad som kommer recensera No Man's Sky för Gamereactor Sveriges räkning. Och recensionen är... ingenstans just nu. Tyvärr. Vi har inte fått spelet ännu. Det är en långt ifrån optimal situation där åtminstone den europeiska pressen (vet inte hur det ser ut i staterna) fick sina spel igår, på måndagen, med ett embargo som går ut tidigt på morgonen dagen därefter. Vissa hade ännu mer oflyt och fick sina presskit skickade igår. Bland de stackarna har vi mig.

Om inte posten segar eller klåpar på vägen så borde spelet anlända nu i eftermiddag (posten är sen i mitt område). Så recensionen blir givetvis sen. Och jag berättar det för er läsare nu, då jag ändå tror att ni hellre tar en sen recension som är ärlig och har kött på benen än en som hastats fram och är grundad på tidiga intryck.

Det är synd att vi inte är ute i tid men det har liksom varit helt utanför vår kontroll. Sånt här händer mer och mer, känns det som. Ingen kul utveckling.

Men, men... nu vet ni. Jag kan inte lova ett datum just nu, utan jag får se när det blir av. Förhoppningsvis innan veckans slut. Vi märker. Tack för ert tålamod.

Suicide Squad, Jason Bourne och Abzû

Suicide Squad, Jason Bourne och Abzû

This post is tagged as: Omdömen, Bio, DC Comics, Film, Kritik, PS4

I helgen har jag spelat färdigt Abzû och sett både Suicide Squad och Jason Bourne på bio. Och eftersom att jag är lat och seg såhär på måndag förmiddag gör jag en samlingsblogg med mina tankar om alltihop istället för tre separata. Vi börjar med...

Abzû

Det här spelet hade lika gärna kunnat heta Journey 2: Beyond the Sea eller något sådant, för det har inte mycket till egen identitet bortsett från hur det ser ut. Hade jag inte vetat bättre hade jag utgått från att spelet är gjort av Thatgamecompany snarare än Giant Squid, och faktumet att det egentligen inte gör något nytt alls är nog det största problemet jag har med Abzû.

Det är visserligen vackert som inåt helskotta. En av årets mest bildsköna upplevelser, utan tvekan. Jag gillar tekniken som gör fiskstimmen möjliga och den känsla av vördnad och respekt jag känner när en familj blåvalar simmar med mig är häftig.

Men spelet är rätt tråkigt överlag. Jag blev sömnig efter en kvart och jag fick faktiskt lov att pausa spelet och ta en tupplur i en halvtimme. Det är flummigt och även om det är tydligt att utvecklarna vill säga något djupsinnigt med spelet är det inte lika tydligt vad de vill säga. Abzû saknar helt en känsla av syfte och riktning, till skillnad från Journey som med simpla medel hela tiden lotsade spelaren mot bergstoppen vid horisonten. Abzû är Journey, men utan den fingertoppskänsla som gjorde Journey till något mer än ett snyggt spel.

Det tog mig flera dagar att orka mig igenom Abzû, vilket säger en hel del eftersom att det bara tog två timmar att ta mig igenom. Medan jag utan problem tog Inside i en sittning utan att kunna slita mig fick jag lov att ta pauser från Abzû var tjugonde minut, för att det inte gjorde något annat än att vara fint. Det är ytligt och saknar helt egna idéer.

Jason Bourne

Jag såg väldigt mycket fram emot den fjärde Bourne-filmen med Matt Damon i huvudrollen. Jag har alltid gillat Identity, Supremacy och Ultimatum och de har liksom växt lite för varje gång jag ser dem.

Den nya filmen är förmodligen den sämsta av gänget (Bourne Legacy borträknad, då jag inte sett den) men det behöver inte betyda mycket. Tvärtom, jag hade riktigt kul på biografen igår. Den känns inte lika tidlös som föregångarna och det är väl lite typiskt klyschigt att en actionthriller ska behöva handla om kränkning av privatliv och sociala medier som plattform för espionage, vilket är det tråkigaste med filmen, men Matt Damon har det fortfarande. Paul Greengrass är en mer än kompetent regissör i denna typen av film och det märks att de två är bekväma att arbeta tillsammans.

Jason Bourne hade ett par av seriens mest nagelbitande spännande actionscener, och otvivelaktigt dess sjukaste biljaktscen, och allting var väldigt snyggt filmat. Nykomlingarna Alicia Vikander och Tommy Lee Jones övertygade också som regeringshöjdare, varav särskilt Alicia var en spännande karaktär som jag gärna ser mer av i framtida filmer - om det nu blir fler. Tummen upp, även om filmen som sagt inte kommer gå till historien som den vassaste av Bourne-filmerna.

Suicide Squad - Spoilers...

DC gör verkligen ett skitjobb med sitt Cinematic Universe.

Man of Steel var inte det sämsta jag sett med Stålmannen i huvudrollen, men den var inte bra alls. Det var en ful film vars största synd var att den var olidligt tråkig. Batman v Superman: Dawn of Justice var ytterligare en tågkrasch, där korkat manus, värdelös klippning, obefintlig logik och hysteriskt dåliga skurkar verkligen trampade ner de små ljuspunkter som Ben Affleck erbjöd.

Suicide Squad var inte heller något vidare. Margot Robbie som Harley Quinn var i princip det enda som fungerade i hela filmen (hon var perfekt, låt henne vara Harley Quinn för alltid), vilket är så grymt synd för jag hade verkligen hoppats på att detta skulle vara någon form av vändning för DC. Den största besvikelsen var nog Jared Letos Joker. Inte för att han gör ett dåligt jobb, tvärtom tycker jag att han gör det bästa han kan med vad studion ville ha. Men han har väldigt lite med filmen att göra och även om han dyker upp någon gång då och då så känns det så avlägsnat från vad filmen handlar om.

Hans motivationer är skumma också, vilket mest troligt har att göra med att det mesta av Jokerns scener mest troligt har klippts bort. Och nu när jag sett filmen kan jag väl få säga vad jag har tänkt ända sedan vi såg den första bilden av Leto som Joker; jag gillar inte riktningen de valt för honom. Han känns, med sina tonårsbajsnödiga tatueringar och blingiga utstyrslar, som en generisk gangster gangbanger med smink snarare än Joker. Det jag älskar med karaktären är hans galna, våldsamma och oförutsägbara natur. Inget sånt visas här, han överraskar aldrig en enda gång och har ingen replik likt "do you know how I got these scars", "why so serious" eller "I'm a dog chasing cars". Ingenting. Bara de gamla vanliga skurkiga "I'm gonna hurt you" och "all that chitchat is gonna get you hurt".

DC, plz.

Och Joker är inte ens den största anledningen till att filmen inte fungerar. Han har ju som sagt knappt något med den att göra. Än en gång visar DC att de inte kan balansera så här många karaktärer på samma gång, då två eller tre får ordentliga presentationer och resten kan undvaras utan eftertanke. Jag gillar inte hur skurkarna framställs som goda, fastän att de hela tiden säger "remember, we're the bad guys". KOM IHÅG NU, DET ÄR BATMAN-SKURKAR VI SER HÄR! Filmen måste ständigt påminna dig om att det är skurkar vi följer. Vilket bullshit. Det är de "goda" som gör hemska saker medan skurkarna bara gör hjälteskit.

Antagonisten var dessutom så eländigt värdelös, något jäkla spöke med en spökbror gjord med horribel CGI och ser ut att höra hemma bättre i någon throw-away-Mumien-uppföljare som inte ens Brendan Fraser skulle vara desperat nog att skriva på för.

Jag orkar inte ens skriva mer. Filmen var ytterligare ett katastrofalt misslyckande av DC, som fallit offer av att jonglera för många element samtidigt då DC inte är intresserade av att bygga upp sitt imperium som Marvel gjort, där allting är en sorts introduktion till framtida grejer utan att ha någon som helst tanke på att göra en bra film just nu. Det ligger säkert en hel film till av material bortklippt på redigeringsrummets golv, saker som förmodligen hade behövts för att rädda projektet.

Nu lägger jag mitt hopp i Afflecks händer. Om inte hans The Batman blir skitbra så är allt hopp ute. Batman är den mest lyckade karaktären DC sitter på, Afflecks version av karaktären rockar och karln är dessutom en grymt framgångsrik regissör. Alla element finns på plats och det ska kräva ett smärre bakvänt mirakel för att filmen ska suga. Leto MÅSTE få en större roll i den filmen, också. Annars är det ett sådant djävulskt slöseri på talang att det är kriminellt. Jag övertygades inte av honom här, men jag tror inte det är hans fel. Han fick inte chansen i Suicide Squad.

Jag håller tummarna.

Christopher Nolans nya film Dunkirk visar upp sig

Christopher Nolans nya film Dunkirk visar upp sig

This post is tagged as: Film

Christopher Nolans nya film heter Dunkirk och handlar om andra världskrigets slaget vid Dunkerque, som titeln antyder. Tom Hardy, Cillian Murphy, Mark Rylance och Kenneth Branagh är med i filmen och den har premiär 2017.

Förutom det snygga fotot som vi nu blivit vana vid att få från Nolan visar inte den nystläppta teasern så mycket. Men när Christopher Nolan gör en film så går jag och ser den på bio, oavsett vad den handlar om. Nolan är väl den enda regissören i världen som jag i princip är garanterad att gå och se allt av då han har en oerhört hög lägstanivå.

Nu när även Suicide Squad visar sig vara en miss börjar jag fundera på vilken tragedi det hade varit om DC hade lyckats dra in denna karln i den katastrofala röra som är DC Cinematic Universe. Hemska tanke. Snacka om att dodge:a en kula.