Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska

De söta rösterna (Animal Crossing, del 3)

Många små men fantastiska detaljer går upp för en medan man planlöst strosar runt på ön. Att blommorna tappar sina blad om man hänsynslöst springer över dem är en, men idag lade jag särskilt märke till de små djurens röster. Vid en första lyssning låter de precis som Banjo och Kazooie-spelens söta nonsensröster, men jag tyckte mig idag faktiskt uttyda ord! Och mycket riktigt, det är faktiskt "pitchade ord" de uttalar, även om de är mycket, mycket svåra att höra.

Antagligen rör det sig inte om inspelade röster, utan snarare elektroniskt artificiella, men eftersom det är så svårt att höra skillnaden så låter det faktiskt ändå som om de små fantasidjuren pratar fram sina dialoger på riktigt, vilket gör dem mycket roligare att lyssna på. Animal Crossing känns just nu som "the gift that keeps on giving", och jag bara längtar efter nästa stora eller lilla upptäckt.

De söta rösterna (Animal Crossing, del 3)

Har du upptäckt någon kul detalj i Animal Crossing, kära läsare?

Långväga besök på Jylland (Animal Crossing, del 2)

Hade besök på ön för första gången igårkväll. Min vän från ön Love Island (döpt från- men inte deltagit i tv-serien) kom över för att titta på hur det Jylländska landskapet såg ut. Jag fick visa upp den praktfulla Dannebrogen-flaggan och Tuborg-loggorna som givetvis präglar min representation av Jylland.

Vi rundade av besöket med en visit till grill- och picknickområdet under kokospalmerna på stranden, och därefter en tripp till det än så länge rätt torftiga muséet. Vännen passade på att köpa ett par souvenirer på rådhustorget och efter att vi bytt åt oss våra respektive öars frukter, så bar det av hemåt till kärleksön igen. Mycket trevligt, precis som spelet i sig.

Långväga besök på Jylland (Animal Crossing, del 2)

Har du haft besök på din Animal Crossing-ö, kära läsare?

Min första smartphone

Så har jag skaffat en gammal Iphone 6 nu, min allra första smartphone. Varför? Tröttsamt att inte ha funktioner som blivit nödvändiga för att mer eller mindre fungera i dagens samhälle. Påtryckningar från nära och "kära".

Och visst lär det bli skönt att nu ha Spotify med mig överallt, inte bara albumen som jag köpt och lagt in på Itunes och fört över på Ipoden. Att inte heller behöva skriva upp skulder för att sen komma hem och föra över pengar med bankdosan, det kommer jag att uppskatta stort. Men jag påminns också om varför jag avstått från att ha en dator (för det är det ju, åtminstone med äldre mått mätt) i fickan. Iphonen är gigantisk, åtminstone jämfört med Nokia 3310:an. Jag förstår inte var jag ska ha den, i byxfickan? Det ser ut som att jag är "glad att se" alla medmänniskor på stan med den - ett missförstånd jag helst av allt vill undvika.

Och som det pillas och installeras. Synkronisering med min dator, Apple ID:t och grannens strävhåriga terrier och det ska därtill fixas tusen lösenord. Det finns ingen hejd på hur "intuitivt" allt sömlöst ska synkas ihop nu. Jag ska alltså dessutom tvingas skriva på ett minimalt virtuellt tangentbord, utan motstånd i knapparna. Aldrig har mina händer varit så stora.

Min första smartphone

En man som vet vad som gäller.

Nu har jag visserligen bara haft min Iphone 6 i ett knappt dygn, så det återstår att se hur mycket det kommer underlätta för mig framöver, men just nu - efter installeringsprocessen - ger Olof Westerberg två tummar ner till smartphones och längtar tillbaka till knapptelefonens guldålder.

Ja, kära läsare, jag är sant teknikkonservativ.

Betraktelser från Jylland (Animal Crossing, del 1)

Redan vid uppstarten av Animal Crossing fick delvis samma "mad mad feeling" som när jag för första gången fick se Zelda Botw hemma hos en kompis dagen då Switch släpptes. Därför har jag bestämt mig för att i en kontinuerlig serie dela med mig av korta betraktelser från mitt liv på Animal Crossing-ön, döpt till Jylland. Det kommer ju att förekomma spoilers, så för er som inte spelat än och/eller vill upptäcka saker på egen hand - undvik.

Har hur som helst hunnit spela ett par timmar nu. Mest från och till jobbet på morgonen och eftermiddagen. Jag har hunnit placerat ut mitt tält intill en av floderna, ställt ut en gul mountainbike och planterat några växter, träffat museum-chefen Blathers som vill ha mina fossiler- och djurfynd, och börjat crafta några vertyg. Än så länge är det ett stilla ö-liv på Jylland alltså.

Jag fick dock ett sug av att vilja prägla ön med mitt påhittat Jylländska sätt, och skrev på anslagstavlan på torget som ett slags rop på hjälp: "Hvis det bare fans øl til salg...".

Betraktelser från Jylland (Animal Crossing, del 1)

Om detta faktiskt förändrar något på ön, återstår att se. Vad har du hunnit med på ön såhär långt, kära läsare?

Att låna spel

Har egentligen inte för vana att låna spel på biblioteket, speciellt inte efter att jag en gång fick med mig Spiderman hem och snart upptäckte en rund, brun fläck på skivan. Att skivan var oläsbar behöver jag nog inte säga. Jag valde att inte undersöka detta bajs-fenomen ytterligare utan höll mig mest ifrån bibliotekets spelavdelning ett tag.

Så häromdagen gick jag inom det trevliga stadsbiblioteket här i Lund för att låna lite härliga böcker. För ovanlighetens skull undersökte jag den faktiskt rätt så digra spelhyllan också, och lånade därefter hem Until Dawn och Control till PS4. Fantastiskt system egentligen: man får låna max två spel åt gången utan avgift (hade felaktigt trott att Malmö stadsbibliotek kör med sådan) och sedan ha dem i en till tre månader beroende på om någon bokar dem.

Att låna spel

Spelade därför igenom Until Dawn idag. Sammanfattningsvis ett rätt bra skräckäventyr med ett gäng collegeungdomar och Peter Stormare (som gör roliga miner) uppe i en skidstuga. Spännande nästan rakt igenom, men lite väl långsamma/bångstyriga karaktärer och viss upprepning framåt slutet drar ner betyget. Jag stötte även på några lustiga detaljmissar, som att en kvinnlig karaktär säger att hon inte kan tränga sig mellan en smal passage på grund av bysten, men i nästa sekvens ändå gör just det.

Hur som helst, betyget hamnar någonstans runt en sexa kanske. Definitivt värt att lägga en halv lördag på och sedan glömma bort, men ingenting jag hade köpt. Och det behövde jag ju inte heller, super.

Brukar du låna spel på t ex bibliotek, kära läsare?