Svenska
Blog

Att utveckla en vana till intresse - kaffe

Jag dricker väldigt mycket kaffe, men inte nog med det, jag dricker bara mer och mer. I högstadiet kunde jag ta en kopp när jag kom hem från skolan och det fortsatte likadant i gymnasiet, men när jag bodde i Tyskland blev det ingen rutin på det alls.

Runt 2013 började jag dock varje dag med två fulla koppar, vilket bara stegrade till tre, och sedan till tre stycken plus någon extra framåt kvällen. Det hör troligen ihop med att jag både är väldigt trött på morgonen och aldrig har gillat frukost, vilket jag tycker är för mycket jobb. Jag menar, vem vill jobba ihop en tallriksmodell när dom vaknat för fem minuter sen? Jag vill bara trycka på en knapp och dricka nåt gott i soffan.

Följande blir därmed lite motsägelsefullt. För en månad sedan råkade jag av en händelse köpa hela kaffebönor istället för malt kaffe. Min far upplyste mig om att vi äger en gammal kaffekvarn, och inte vilken som helst, utan min farmors bröllopsgåva från min farfar. Om hon blev glad för den? Inte särskilt.

Därför har jag nu börjar mala mitt eget kaffe. Det är inte ens mycket godare, definitivt inte i paritet med arbetet man lägger ner, men det är något speciellt med att bara höja levnadsstandarden lite på en rutin man oavsett genomför varje dag. Sedan har jag en fantastiskt fin kopp också, som min mormor målade på en workshop för pensionärer i början på 90-talet. Det känns på något sätt lite historiskt, som att kommunicera genom föremålen. Istället för att trött mata kaffemaskinen och trycka på en knapp har dessa föremål och dess krav på min uppmärksamhet och energi gjort det mer intressant att dricka kaffe. Vissa teoretiker väljer att kalla detta slags förlopp förfrämligande, att se kaffedrickande på nytt, och jag tycker det ligger något i det.

Ja, jag vet, min kamera är inget vidare. Och inte är jag bra på att ta bilder heller.

Att utveckla en vana till intresse - kaffe

Har du någon vana som du har gjort ett intresse av, kära läsare?

HQ