Såg om Inception - äkta blockbustermagi

Det har tyvärr inte hunnit bli så mycket spelande för min del de senaste veckorna. Förra helgen fick jag och frugan istället ett plötsligt infall och bestämde oss för att se om Inception för första gången sen premiären. Och vad är en bättre uppladdning inför Tenet?

En av de få sakerna jag minns av tiden runt premiären av Inception var att en kille i min gymnasieklass uttryckte sig om att filmen var "Ett riktigt mindf*ck!!1", och det är väl ungefär så gemene man verkar minnas den. Man ställs ju inför faktumet att handlingen och vissa repliker blivit bevingade uttryck och memes. Hur många gånger har man inte hört någon säga "a dream within a dream" när denne ska beskriva något som helt utflippat.

Det är lite trött vid det här laget, och när man sen hör dessa repliker uttalas i original kan man inte låta bli att skratta lite, tyvärr. För det är ju inte filmens fel, utan snarare mottagandet och populariteten, men oavsett ger det filmen en ibland ofrivilligt komisk touch som inte är till dess fördel.

Men om man försöker bortse från det är det ju en fantastisk högbudgetrulle. Den har verkligen allt jag söker hos denna typ av filmer: tät och sammanhållen idé och story, tvära vändningar, fet fet spänning och snygga effekter. Precis som i Interstellar övertygar verkligen handlingens särartade premiss. Det är inte bara fantasifullheten, utan det kompromisslösa verkställandet av idéerna som är så bra. Att vi inte bara får veta att människorna kan påverka drömmarna, utan verkligen får se utförandet och effekterna av detta när staden genom manipulation böjs i horisonten och läggs parallellt ovanpå sig själv. Eller när bilen svävar fritt mellan bron och floden och drömmarna också blir tyngdlösa - det är så sanslöst häftigt.

Sen kan jag tycka att greppet "förklara storyns egen logik med ord" är lite slapp. När Ellen Paiges karaktär får inta tittarens roll och frågar varför drömmarna saktar ner och hur man vaknar, och Joseph Gordon Lewitt agerar Nolans röst och förmedlar varför saker är som dom är - då önskar jag mer av devisen "show, don't tell". Kanske kräver ett så intrikat "high concept" detta berättarknep, men då undrar man om Nolan kanske försökt göra mer än han klarar av att utföra med gestaltning.

Hur som helst. Om jag skulle ge Inception ett betyg blir det nog 9/10 eller 2/2. Fantastisk blockbuster som tyvärr lider något av receptionen och lite - visserligen rätt sällsynta - slappa berättarknep.

Vad tycker du om Inception, och ser du lika mycket fram emot Tenet som jag, kära läsare?