Svenska
Blog

Left Behind - uppladdning inför TLoU 2

När jag med frugan bredvid tog mig igenom Last of Us Remastered i höstas skippade jag av någon anledning expansionen Left Behind. Det var som att andan gått ur en lite, och precis som många kände inför utannonseringen av tvåan så kände jag ungefär: behövs det verkligen mer? Storyn var ju där, berättad och komplett. En i många fall helt mästerlig upplevelse som jag var rädd att vattna ur med ett naivt habegär.

Men nu inför tvåans premiär så bestämde vi oss för att det nog är både dumt och oundvikligt att inte spela igenom expansionen, så i en tvåtimmars sittning spelade vi igenom Left Behind i helgen. Här följer mitt utlåtande.

OBS OBS OBS spoilers förekommer!

Left Behind - uppladdning inför TLoU 2

I huvudspelet går det till så, om jag minns rätt, att Joel vid ett tillfälle blir skadad och medvetslös. Ellie tvingas att mot bättre alternativ lämna honom liggandes i utkanten av ett köpcentrum, och beger sig sedan ensam iväg för att hämta medicin. Vi får inte veta någonting om detta där och då; Joel vaknar helt sonika upp med Ellie bredvid sig. Det är här Left Behind öppnar upp och vidgar historien om Ellies kamp.

I två parallella tidslinjer - nutid och dåtid - följer vi henne dels på jakt efter medicin, dels i ett längre möte med sin vän Riley innan Ellie träffade Joel. De två historierna samspelar otroligt bra i att de låter oss växelvis uppleva hur Ellie förändrats under resan, men de framhäver också hennes nutida utsatthet i kontrast till den lekfulla, om än något obehagliga atmosfär som präglar tiden med Riley. Det är oerhört kul att se hur utvecklarna med små variationer på redan bekanta spelmekaniska medel kan frammana så mycket känsla, som när Ellie och Riley kastar sten på bilrutor, skjuter vattenpistol på varandra, "spelar" på ett söndrigt arkadspel eller tar bilder i ett fotobås. Man får en klump i magen av känslan av en sista tid av bekymmerslös ungdom på randen till katastrof, speciellt när zombierna väller in i slutet och vi känner av upptakten inför den resa som kronologiskt sett komma skall.

I nutid får vi under letandet via meddelanden och ljudupptagningar ta del av ett klassiskt moraliskt dilemma i spel av denna tematik: är personen smittad, och hur vet vi det? Bör denne dödas i förväg för att undvika eventuella problem, eller är det rätt att vänta? Denna korta historia som så småningom nystas upp i den kraschade helikoptern där man finner medicinen, är lika välskriven som allt annat i spelet, men faller något i glömska i förhållande till Ellies egen historia och utsatthet. Den fungerar dock väl som skapare av ytterligare nyfikenhet hos oss spelare, och manar oss framåt i viljan att nysta upp dess trådar.

Överlag är Left Behind ett som sagt suveränt sätt att bygga ut karaktären Ellie på, och idén såväl som utförandet är verkligen gjutet. Att vi sen huvudspelet byggt upp en stark relation till Joel gör att jag dessutom verkligen springer igenom köpcentrumet i rädsla för att Joel ska dö, även om jag vet att det varken går på tid eller att Joel kan dö - jag vet ju hur episoden slutar.

Jag hade visserligen kunnat önska att Ellie hade ett något annorlunda rörelsemönster än Joel. Nu brister det lite i inlevelsen att när vi får kontrollera Ellie så... är hon som Joel. Rör sig likadant, skjuter lika pricksäkert och tål lika mycket skada, och så vidare.

Jaja, det blir i alla fall två av två från Olof Westerberg, så klart. Något annat är inte tänkbart. Hur ser din uppladdning ut inför The Last of Us 2, kära läsare?

HQ