Svenska
Blog

Cyberpunk: vad glad jag är att inte behöva recensera det!

Jag ska inte sticka under stol med att jag har hypeat upp Cyberpunk som ett slags "det sista spelet jag någonsin behöver-livssimulator" i mitt huvud. Jag har gått runt och tänkt, kanske lite överdrivet, att jag ska bo där och bara gå runt i timmar och göra ingenting, insupa atmosfären och dammsuga ALLT i Night City. Det är inga små förväntningar, och jag har ingen annan än mig själv att beskylla. Att inte se speltrailers på förhand kan ha den effekten; man projicerar ett eget spel i huvudet som möter alla ens förväntningar, och flera man inte visste att man hade.

Cyberpunk: vad glad jag är att inte behöva recensera det!

Nu har jag i alla fall hunnit spela kanske fem timmar, och jag måste verkligen säga att oj vad glad jag är att jag inte behövde recensera detta. Det handlar inte om att spelet är gigantiskt, det är det förstås, utan att det är en så djupt splittrad upplevelse. Som Petter skrev om sin upplevelse av Cyberpunk häromdagen, så är atmosfären och stämningen verkligen helt otrolig. Jämfört med t ex Outer Worlds är det enormt tydligt vilket jobb CDPR lagt ned på detaljskapande.

Samtidigt har det ju pratats mycket om buggar, och ingen som har internet har undgått att se hur illa det varit för vissa. Men det intressanta i sammanhanget är ju hur buggarna påverkar den individuella spelupplevelsen; att titta på videor ger ju inte mycket insikt i detta. Och jag kan säga såhär: när allting tycks vara på sin plats, när jag startat upp min första karaktär och gått igenom ett par välskrivna dialoger och känner mig redo att dra ut i öknen, då möts jag av en sittande man. Mitt i vägen, tre meter upp i luften. Atmosfären omintetgörs omedelbart. Jag försöker väja runt honom, men hans hit-box sträcker sig tvärs över vägbanan och polisen tar omedelbart upp jakten på mig. Jag som försöker rollspela "hänsynsfullt", för en gångs skull.

Det blir en slags bergochdala av kontraster. Att gå från att känna sig fullständigt identifierad med sin karaktär och platsen, till att plötsligt känna att "ååh, måste jag ha överseende med detta också". Buggarna påverkar ju framförallt spelets i särklass största tillgång, och att försöka sammanfatta den upplevelsen i ett betyg är en enormt svår uppgift. Precis som betygen vittnar om är det ju å ena sidan rätt trasigt; framförallt de grafiska texturbuggarna är rätt omfattande. Samtidigt har jag inte upplevt några kraschar och har aldrig haft problem med några quest-relaterade grejer, och njuter allt som oftast totalt av atmosfären, dialogen, djupet i karaktärsskapandet etc., etc. Jag kommer definitivt inte leverera något betyg här, det förstår ni ju, men jag måste säga att kompatibilitetsmässigt är upplevelsen på min gamla PS4 Pro definitivt över förväntan.

Trevlig helg!

HQ