Svenska
Blog
Önskelista FPS-remasters (av Nightdive Studios)

Önskelista FPS-remasters (av Nightdive Studios)

Det har nu gått ett par månader sedan jag brände igenom remaster-versionerna av Quake 1 och 2 på Playstation 5 för andra gången, och nu har suget och viljan att varva dem ännu en gång gjort sig påmind. För mig är det helt uppenbart att Nightdive Studios utgör en alldeles unik liten institution i dagens spelklimat, där deras uppfräschningar av gamla förstapersonstitlar blivit en riktig gärning för oss retrovurmare som vill spela om klassiker i modern tappning.

Förutom nämnda Quake-spel har ju bland annat den hyllade nyversionen av System Shock nyligen släppts, och i pipelinen finner vi titlar som System Shock 2, Sin och Star Wars: Dark Forces i februari. Därtill ryktas det även vitt och brett om en The Darkness-remaster. Förväntningarna på alla dessa är skyhöga från min sida, och denna min hysteri kring Nightdive har fått mig att vilja sätta ihop en önskelista på spel jag önskar får ”The Nightdive-treatment” och fräschas upp till modern retrostandard med 4K, 60 fps, nya ljuseffekter och moderna kompatibilitets- och kontrollmetoder.

Kriterierna är:

1. Det ska vara ett äldre spel i förstapersonsperspektiv, det vill säga Nightdive Studios inmutade gebit.

2. Spelet ska inte vara allmänt tillgängligt på moderna plattformar.

Deus Ex

Deus Ex är den enda av titlarna på min önskelista att inte vara en renodlad skjutare, varför jag specifikt valde att trots allt inte enbart begränsa mig till FPS-genren. Men eftersom System Shock kan hävdas tillhöra samma, underbara rollspels-blandgenre som JC Dentons cyberpunkigt dystopiska framtidsvision, så är min förhoppning att Nightdive sliter åt sig licensen och låter oss återvända till ett New York 2052 i 2020-talets skrud. Åldern har ju delvis tagit ut sin rätt på 23 år gamla Deus Ex, samtidigt som det definitivt finns mängder av tidlösa kvaliteter där under. Är det någon som hade kunnat släta till och fräscha upp några av spelets mer oförlåtande och obalanserade aspekter, så är det Nightdive.

Fear

Hur jäkla häftig var inte premissen där, 2005. En blandning av Matrix och The Ring där man i ena stunden kände sig som världens mest kraftfulla soldat med spikpistol, hoppsparkar och bullet time, och i nästa sprang, grät och skrek som ett litet barn i mötet med spökbarnet Alma. Än idag drömmer jag mig tillbaka till de hetsiga striderna mot den obehagligt välkoordinerade AI:n, de stroboskopiska ljuseffekterna och, efteråt, stoftet och dammet och blodpartiklarna i luften och synen av hur kulregnen slitit loss putsen från pelare och väggar.

Half Life 1 och 2 + expansioner

För drygt tre år sedan installerade jag Half Life 2, bergfast inställd på att åter ta mig igenom ett av mina absoluta favoritspel för första gången på över tio år. Men det gick bara inte. Det såg verkligen inte ut som jag mindes och det kändes inte heller ett dugg som jag mindes det, så innan mina minnen solkades ner fullständigt stängde jag av. Och avinstallerade. Till Nightdive riktar jag därför en önskan att fixa till och låta mig köra igenom Half Life 1 (inte Black Mesa, hur bra det än var) inklusive Opposing Force och Blue Shift, sedan Half Life 2 och dess expansioner Episode 1 och 2 – i ett enda lyxigt jättepaket till PS5/Xbox Series. Ta tusen kronor för det. Tvåtusen? Spelar ingen roll, jag betalar. Det är inget annat än brottsligt att detta inte hänt än.

Chronicles of Riddick: Escape From Butcher Bay

Jag var nog inte ensam om att få upp ögonen för licensspelet Chronicles of Riddick för första gången i och med Petters 19 år gamla, alldeles alldeles lyriska recension. Från en minut till en annan var Riddick det hetaste man kunde spela 2004, och jag införskaffade det så fort jag överhuvudtaget kunde. Äventyret levde sedan absolut upp till hypen, och jag betraktar än idag Riddick som en av de mest varierade, välavvägda, coola och filmiska upplevelser jag någonsin fått av ett FPS. Nog måste Nightdive hålla med mig? De kan väl dessutom få låna licensen billigt nu när Embracer ändå börjat sälja av och lägga ner studior på löpande band…

No One Lives Forever

Var finns de där humoristiska, härligt matinéaktiga och äventyrliga titlarna som blomstrade för runt tjugo år sedan, idag? Jag tänker bland annat på spel som Timesplitters, XIII, Bond-spelen, Perfect Dark och, naturligtvis, No One Lives Forever. Den typen av självdistans, parodi, serietidningsestetik och ovillkorligt sköj NOLF ståtade med är alltför sällsynt i dagens spelklimat, och jag anser att Cate Archers comeback hade varit perfekt att bryta upp den mossigt trista allvarsamheten (High On Life imponerade inte) som gripit åt om ballarna på spelbranschen på senare år.

Vad står på din önskelista till Nightdive Studios?

HQ