Köper du en Aladdin-ask i år?

Svenskarna rasar. Aladdin och Paradis går från 50 till 42 praliner. Minskar med 90 gram och det är Jordgubbskrisp, Apelsinkanel, Höstnougat och Romrussin som försvinner ur asken. Söker jag på priset på min lokala ICA tar de 127 kronor för en ask. Betydligt billigare blir det om jag tar mig till stan där jag kan få två för 149 kronor. Det är ett mäktigt kilopris och väldigt mycket pengar för en ask med choklad de flesta nog har växt upp med att den står där på bordet under julfirandet. 

Vid sidan om denna så har vi ju knäck, ischoklad, skumtomtar. Sedan mindes jag pappas önskan att ha dadlar och nötter i små skålar. Som barn tyckte jag mest det såg äckligt ut. Det bakas pepparkakor, lussekatter och marsipan. Jag har sett folk göra saffransfudge och allsköns annat julgodis. Det finns mycket och vi stoppar i oss en hel del under dessa dagar. En del kanske tänker att eftersom nyårslöftet blir att gå på gym nästa år så spelar det ingen roll. En del tänker nog bara att man får lov att unna sig. För så är det ju, i grunden, det hör julen till att äta gott oavsett om det handlar om julgodis eller julmat. Det finns i överflöd, allt av det, och den där godisskålen på vardagsrumsbordet ekar tom sedan under mellandagarna ungefär samtidigt som resterna av julmaten börjar ta slut.

Jag minns hur glad jag var när mamma började göra just hemmagjort julgodis. När de små pappersformarna som låg långt in i skafferiet plockades fram. När chokladen smältes över kokande vattenbad och när det sedan stod i frysen och väntade. De genomskinliga formarna till knäcken och de färggranna sådana till ischokladen. Det finns mycket barndomsminnen förknippat med allt av det där. Idag, när alla barnen är vuxna och utflugna så köps det mesta hem och jag har inte heller ätit särskilt mycket av det under de senaste åren. Ischoklad har jag nästan helt slutat tycka om. Knäck smakar lite för mycket socker och är för klibbigt för gubb-tänderna. För egen del uppskattar jag mer lussekatter och pepparkakor nu som dricks tillsammans med glögg. 

Det finns också en bekännelse här, att avsluta med. Jag har aldrig (åtminstone inte i vuxen ålder) varit särskilt förtjust i julmust. Jag har druckit en liten flaska nu under december och har en till i kylskåpet. Kanske till morgondagen. Annars föredrar jag (och det är här jag förstår att hotfulla PM kommer fylla inkorgen)  den norska mosvarigheten som heter Julebrus. Den är mer min grej, även om den i grunden bara är en fruktig läsk. Men precis som man skapar sig tradtioner genom hela livet blev den min när jag flyttade till Norge 2009 och långsamt började anamma en del av det som finns där.

Avslutningsvis, såhär dagen innan jul, vill jag också passa på att säga grattis till min kära pappa som fyller år idag. Det ger familjen ytterligare ett skäl att äta lite extra gott, såklart. Oavsett om ni ägnar er åt snöbollskrig, uppesittar-kväll med Bingolotto eller sista-minuter-köp av julklappar så hoppas jag ni får en riktigt fin dag och så hörs vi såklart imorgon. Då ska vi prata om hur julbordet bjuder på bland den bästa maten som finns!