Läskigt bra inramning i Valhalla

Det kommer lite då och då spel som har ett soundtrack och en inramning som gör spelens tema rättvisa. Ett exempel inom rollspelsgenren som de flesta nog håller med om är The Witcher 3. Redan tidigt i spelet när man väl landat i England och seglar längsmed floderna får vi ta del av den här stämningen. En något uppgraderad grafik hjälper till att sälja det grönskande landskapen som punktas av bortglömda romerska ruiner, slott och mäktiga kyrktorn som tornar upp sig över horisonten. För mig är nog stjärnan i hela den här mixen Einar Selviks arbete med soundtracket. Det märks redan i den supermysiga titelmenyn med knastrande eld och en härlig nyversion av seriens signum tema. Einar Selvik var skapare av bland annat bandet Wardruna som gör mörk atmosfärisk musik för den här typen av tidsperiod. Du har givetvis andra band som Danheim som gör likartad musik. Lyssna på en av låtarna från spelet här.

Det inte bara den mörka pulserande folkmusiken som gör att spelet känns så engagerande utan också allt detaljarbete. Det stämmer att det finns flertalet historiska missar med detta spel, jag är heller inte helt såld på det grindiga stridssystemet. Däremot är miljöerna bitvis otroligt detaljerade med mönster och känns som att de har en plats här. Vissa av bristerna kan man åtgärda själv som att det från startmenyn finns ett alternativ att döda vid lönnmord direkt istället som i de två tidigare spelen göra lite skada och få slåss. Jag gillar att både områden där du är suspekt men inte ett hot är tillbaka ihop med nycklar som i Unity är tillbaka. Inslag som att bli osynlig genom att vandra med en grupp munkar, låta ett fyllo starta ett bråk eller slå sig ner på en sittplats bredvid lokala människor är toppen.

Smygande är ej i fokus men det finns mer av det här än tidigare och jag är glad. Jag har aldrig egentligen gillat serien när man slåss men de tre senaste har ändå fungerat ok tack vare ett bättre stridssystem. Det jag gillar denna gången är att det är riktigt rått, brutalt, blodigt och har en del coola effekter. Huvuden bokstavligen kapas med lemmar i slowmotion och karatären tar tillhyggen och mer eller mindre brutaliserar döende fiender. De har definitivt lyckats att fånga den här romantiserande bilden av vikingarnas brutalitet. Räderna som tar över de här konfliktzonerna i Odyssey är exemplet på det, när du i långbåt rusar i land med en här för att bränna ner en by eller ett kloster och plundra rikedomarna.

Jag är en av de som faktiskt gillar hur mycket mer fokus det historiska får över det framtida. Det finns såklart med på olika hörn och syns. Men jag upplever att du sällan kastas ut ur simuleringen och när det görs under kort tid. I själva spelet gillar jag inslaget av att etablera en by, bygga allianser och bara utforska världen. Det finns ett syfte till all resurssamling vilket gör att jag känner en större acceptans för det. En del av byggnaderna gör ganska häftiga saker. Även sidoaktiviteterna är ganska roande. Jag trodde exempelvis att mini aktiviteten flyting skulle vara tråkig men det visade sig vara rätt roande. Att dricka mest horn mjöd i en taktbaserad sekvens var kanske ingen höjdare. Varken svårt eller engagerande spelupplevelse plus att karaktären går runt och vinglar efteråt som följd av alkoholen. Jag tycker varken eller om tärningsspelet som också finns här.

Avslutningsvis vill jag säga att Ubisoft blir bättre och bättre på spelvärldar och hur de ramar in dessa. Det blir som en konsekvens mer engagerande och roligt att utforska dessa stora miljöer. Jag tycker också att fokuset att lägga mer budget på huvuduppdraget där sidouppdragen är kortare och mer fokuserade var ett bra val. Vissa är helt olidligt svåra däremot med fiender som tar kål på en med en smäll och har enorma hälsomätare. Misstanken jag har är att även om de finns i startzonen att de ska lämnas därhän. Det är dock här spelets humor kommer in i kontrast till spelets mer allvarliga huvudnarrativ. Jag kan köpa det även om ett par har rent barnslig humor som pruttanten i avloppssystemen som en del tidningar skrev om innan spelsläppet, så är en del andra roande. Det finns även en del sorgliga och ett par som var engagerande. För det mesta däremot så ligger nästan all budget i huvudäventyret.

Jag är nöjd av det jag spelat hittills vad tycker du om Assassins Creed: Valhalla?