Har du startat ett spel och bara fastnat i huvudmenyn ett tag. Svepande toner av jazz, härliga färger eller något spännande som sker. Om så är fallet är detta en bra blogg för dig. Min tanke är att med lite korta beskrivningar ge några exempel på ett par menyer som jag drömt mig bort i. Där musik och ljud blir som en form av terapi. Eller att inramningen är något alldeles eget och intressant. Denna blogg kanske dominerar något på musiksidan men det finns exempel som är bredare. Du som läsare får såklart också jättegärna dela med dig av dina egna favoriter i kommentarerna.

Mitt första exempel är ett spel som de flesta känner till. Det är La Noire av Rockstar som också gjort spel som Grand Theft Auto och Red Dead Redemption. Spelet i sig är en väldigt unik upplevelse där vi får följa en polis och lösa brott. Personligen skulle jag vilja se ett nytt försök med all den senaste tekniken för ansiktsanimationer. Du kan se den huvudmenyn här och se om du håller med eller inte.

Mitt nästa exempel är Sid Meier's Civilization IV som har en av de härligaste låtarna som huvudtema i ett spel. Även om jag inte kan bekänna mig som troende och låten har religiöst påbrå så var det ett genidrag att spela in den på swahili. Det är en magisk låt som spelas under en fenomenal inramning med en resande sol som stiger över horisonten på vår jord. Ett grepp som förankrar spelets tema om mänsklighetens resa på vår jord från små byar till moderna storstäder över tid. Du kan kika på detta tema via denna länk och avgöra själv om du gillar den eller inte.

Nästa spel på listan är Tom Clancy's Splinter Cell: Conviction. Det här spelet vill jag lyfta för att menyn är en enda stor eldstrid mellan agenter och skurkar som är frysta i rörelse. Varje gång du klickar på ett val så skickas du till en annan del av det som utspelar sig. Det är läckert, visuellt snyggt inramat och kraftfullt. Det är en huvudmeny som inte vinner några priser för musik eller ljud utan snarare hur den ser ut. Spelet har också ett supercoolt sätt att visualisera vad du ska göra härnäst genom att skriva uppdragen med text på husväggar och annat. Du kan se en liten snutt av hur den ser ut via denna länk.

Detta exempel kommer du som gillar hårdrock och metal att gilla och det är spelet Brütal Legend. Huvudmenyn något så unikt som en live inspelad sekvens där Jack Black tar dig med in i en skivbutik. När du trycker start så öppnar han en vinylskiva men menyvalen till både lite gammeldags konst, typsnitt från denna typ av musik. För mig var det lite nostalgiskt mest och det passar så väl till spelets tema och stil. Musiken i menyn var också strålande du kan se menyn här.

Det här spelet har ett otroligt vackert tema och en av de vackraste huvudmenyinramningarna jag sett. Spelet ifråga är Xenoblade Chronicles: Definitive Edition som till en lugn pianoslinga låter oss se moln glida över himlen, dag blir till natt och det finns ett lugn här som gör att jag själv antagligen aldrig hade tagit mig förbi den här menyn. Du kan avgöra själv och se denna här.

Tentakler äckliga ljud är det som vi möts i ett av Nintendos bästa spel genom alla tider. Jag har nog sällan haft så mycket gåshud som jag fick när jag startade upp Metroid: Prime för första gången. Det är ett mäktigt svepande tema som når oss med sina elektroniska vibbar och tyngd. För att vara ett spel på Nintendos plattform så var det rätt mörkt och obehagligt också bitvis. Det finns inget spel som symboliserar storheten hos Gamecube som denna titel och dess meny var en del av det. Du kan se hur menyn ser ut själv via länken.

Tyskutvecklad statsbyggare går kanske inte hand i hand med ett fenomenalt soundtrack. Jag känner mig ändå tvungen att lyfta Anno 2070 vars temamusik är något helt magiskt. Det är en sorgsen slinga musik som hörs till synen av vårt jordklot. Den passar också väl in med spelets tema om naturförstörelse och en totalt trasig värld. Jag har fastnad i den menyn för länge ibland bara för att lyssna på denna melodi som du kan se och höra här.

Mitt nästsista exempel på en huvudmeny jag gillar är det första Mass Effect som släpptes 2007. Jag tror inte att startmenyn hade fångat mig så mycket om jag ej spelat spelen. Men den där känslan av stillhet och skala som det här temat ekar av har en nostalgikick som få andra spel. Det beror såklart på att jag håller det här spelet som ett av det bästa jag spelat genom alla tider. Spelets påverkan på mina förväntningar hos spel och hur jag ser på berättande, inlevelse och spel som en upplevelse är svår att beskriva. Det hade en transformativ inverkan på mig första gången jag spelade det och därav finns det risk att jag lyfter denna meny av den orsaken. Du kan se och höra temat här.

Mitt sista exempel går till en av mina favoritspelserier som är Total War. Jag vill lyfta huvudmenyn i spelet Total War: Attila vars rörliga sceneri av skuggsoldater är fenomenalt till tonerna av strupsång. Det är genialiskt då det också efterliknar hur temat för både det första Rome: Total War och Medieval II: Total War menyerna såg ut. Du kan se denna här.

Vilken är din favorithuvudmeny i ett spel och varför?

Årets mest efterlängtade spel enligt många släpps i december och det kommer att bli intressant om det kan leva upp till förväntningarna. Jag vill däremot passa på att rekommendera ett av den förra generationens mest underskattade titlar nämligen Observer. Det har precis fått en kraftig visuell uppgradering med en remaster. Det som gör spelet sådär otroligt spännande är blandningen av futuristisk dystopi och psykologisk skräck.

Du intar rollen som en fruktad teknologiskt augmenterad detektiv som löser brott i en dystopisk framtid. Spelet börjar med att du ska undersöka en händelse i ett lägenhetskomplex. Trots att det bor fullt med människor där finns en ensamhet och ett mörker som kryper på en smygande. Det dryper av atmosfär och är ett långsammare spel. Det tar tid för saker att hända, scenerna ska undersökas men ändå finns här ett perfekt speltempo för vad det är.

Det vann inga stora priser när det släpptes 2017 och helt ärligt vet jag ej hur det sålde, men jag älskade spelets blandning av skräck, mörker och teman om vad den teknologiska framtiden kan ha att vänta. Det är ett spel som passar väl in i cyberpunkgenren. Gillar du lite mörkare enspelarspel med skräcktema som har film noir tema och dryper av nihilism så är detta perfekt. Det är inte helt lätt att hitta bra deckare i spelvärlden där detektivarbetet är i fokus men detta är ett av de spel som gör det väl.

I den nästsista delen på ett tag tänkte jag dela med mig av ett par bilder från Mafia: Definitive Edition. Det är höstmörka bilder så skruva upp kontrasten för denna. Spelets många delar utspelar sig i mörker vilket för mig är en del av charmen. Jag kan varmt rekommendera spelet om du gillade ettan eller vill ta del av serien för första gången. Plus att det här spelet knyter an väl med uppföljaren.

För exakt 20 år sedan släpptes Counter-Strike. Det är ett spel jag testade redan 1999 i ett betastadie. Det skulle dröja ett par år innan jag spelade det mer konsekvent. Jag var en kort tid med i ett team som spelade regelbundet men vi var så dåliga så vi kunde inte matcha de bättre spelarna. Mina bästa minnen från Counter-Strike kommer nog istället från Global Offensive det senaste officiella spelet som släpptes 2012.

Även om jag som spelare aldrig nått högsta rankingen utan bara Lem/Supreme i Global Offensive så är den otroligt bra upplevelse när allt fungerar bra. Jag har många fina spelminnen och personligen tycker jag också att GO är den bästa utgåvan av serien idag. Däremot går det inte att bortse från det första spelet och dess arv inte bara på tävlingsinriktade spel utan också på förstapersonskjutare.

En dag har jag tänkt att dyka ner i spelseriens arv men för stunden ville jag bara minnas serien och dess plats i spelvärlden som en enkel men svår att bemästra form av lagbaserad förstapersonskjutare för flera spelare. Dess enkla design är också något positivt idag. Exempelvis har spelet inga saker låsta utanför matcherna som i säg Battlefield eller Cod utan alla verktyg finns tillgängligt i själva matchen.

Vilka är dina bästa minnen av Counter-Strike?

Denna gång tänkte jag lyfta ett spel vars fotoläge resulterar i en blandad mix av foton. Grafiskt för spelet är ibland snyggt och ibland nästan groteskt. Det beror lite på vad som slumpats fram och var man är. Jag gillar spelet för dess förmåga att dränka världar i alla möjliga färger. Däremot är det ett av de där spelen som lyckades komma tillbaka. Vad jag menar med det är spel som hade en problematisk start men har med hjälp av uppdateringar och innehåll blivit något bra. No mans sky är ett exempel på det och jag ville därför visa ett par foton jag tagit i spelet. Jag har tyvärr inte mött allt av de senaste innehållet i detta stora spel som exempelvis de övergivna rymdskeppen och de stora sandormarna annars hade jag haft något foto av det med.