Gamereactor follow Gamereactor / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands / 中國 / Indonesia
Gamereactor Close White
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
Avalanche Studios borde göra Mercenaries 3

Avalanche Studios borde göra Mercenaries 3

Vi vet att Just Cause 4 kommer att släppas snart och vi vet att de även samarbetar med Id inför Rage 2. En spelserie som är smärtsamt bortglömd idag är Mercenaries serien som var lite av en over the top ja Just Cause esque upplevelse. Båda serierna har såklart skillnader men i grunden handlade båda spelen om massiv förstörelse och att få en hel sandlåda för sig själv där man kunde göra vad man ville. Jag tycker att konceptet för serien fortfarande skulle fungera i en modern kontext.

För den som inte vet något om serien så började den 2005 med titeln Mercenaries: Playground of Destruction på Playstation 2 och Xbox. Spelet blev en hit bland både kritiker och konsumenter. Uppföljaren Mercenaries 2: World in Flames släpptes 2008 och erbjöd mer av samma spelmekaniska inslag som sin föregångare. I spelen intar du rollen som en legosoldat som sedan utför uppdrag för pengar. Pengarna kan användas till att köpa fordon, vapen och allt däremellan. Ju mer pengar desto mer utrustning, men både vapen och fordon kan såklart "lånas" av fienderna i spelet.

Serien erbjöd också ett för sin tid hyfsat faktionssystem med olika faktioner som strider med eller mot varandra och där mitt i mellan är du som spelare en en del av det hela och gör uppdrag för olika faktioner. Din relation med varje faktion påverkades också beroende på dina handlingar. Detta är något som vi annars ser lite mer av i rollspel men som även fanns i en tredjepersons actiontitel som denna. Uppföljaren utökade systemet något och erbjöd mer komplexitet och nya inslag överlag för serien.

Det var minst två försök att skapa en uppföljare men det lades ner, Pandemic Studios även kända för Star Wars: Battlefront 1, 2 (de gamla spelen), Destroy All Humans!, The Saboteur och Full Spectrum Warrior för att ge ett par exempel stängdes som bekant ner 2009 under EA. Några av serierna har levt vidare även efter detta Battlefront serien togs över av Dice och Battlezone II: Combat Commander fick en remaster 2018. Även om jag hellre sett en uppföljare av the Saboteur utvecklad hos någon av Ubisofts studios så tror jag Mercenaries 3 med Frostbite motorn hade varit perfekt för serien. Jag är lite osäker på hur väl Avalance egna spelmotor hanterar förstörelse av hus, byggnader och miljön även om den såklart är fenomenal på öppna spelvärldar. Möjligen kanske den är bättre för detta spel.

Spelet hade antagligen behövt vara en reboot av något slag men bibehållit samma kärna av spelmekaniska inslag. Där spelseriens olika moment varvas med en openworld miljö. Jag är övertygad om att Avalance hade kunnat göra spelserien rättvisa som följd av hur kompetenta det är på den typ av speldesign som spelserien ändå bygger på. Den delar många likheter med just Just Cause vilket skulle förenkla det hela. Avalance har visat med Mad Max och vad som på förhand visats av Rage 2 att de också kan skapa bra fordons sekvenser, de är ganska risiga i Just Cause serien. Istället för en änterhake som tar över fordons rollen i deras Just Cause så hade fordonen varit av större roll i denna titel tillsammans med olika vapen. Där behöver det också bygga ett bättre system än vad de har i JC serien som ofta är lite risig och för simpel i min mening.

Det har också en möjlighet att jobba lite med tonen på spelet för att sätta en egen prägel på spelserien och skilja den åt lite mer gentemot just Just Cause utan att frångå spelseriens ursprung. Det behövs nog för att spelet skulle kunna stå på egna ben och fungera år 2018 för dagens spelmarknad. Spelet borde definitivt erbjuda single player men i min mening lämpar sig denna spelserie även bra för Co-op online. Spelet behöver inte vara en AAA produktion utan det skulle kunna vara en AA produktion som kan testa marknaden om det finns ett sug efter en uppföljare i den här spelserien och potentiellt ändå fungera bra. Jag skulle dock vilja se serien igen precis som med Full Spectrum Warrior och The Saboteur.

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus
Assassins Creed: Odyssey bör skippa levelsystemet

Assassins Creed: Odyssey bör skippa levelsystemet

Jag var en av de som tyckte att Origins var en bra nystart för en serie. Även spelet i princip fungerade likartat som förr så var Origins annorlunda och ett bra spel på flera punkter. En punkt som utvecklats och fått ett ansikte är progressionssystemen i serien. Origins valde att ge dig ett klassiskt level system där du rankade upp, valde perks ungefär som i deras Far Cry spel därtill uppgraderades även utrustning. Detta sistnämnda var för mig förödande sett till spelmekanik och hur spelet fungerade.

Istället för att bjuda på något nyskapande för serien genom att tillämpa rpg element fick vi saker som bulletspoonge fiender vilket skadade stealth aspekten i serien än mer och en artificiell svårighetskurva. För den som spelat spelet så vet ni att inget spel i serien är särskilt svårt och inte heller denna del, istället skapade man artificiell svårighet genom att levla vissa karaktärer högre. Detta innebar mindre skada och annat som på ett ganska litet sätt kopplas ihop med deras utrustning. Två fiender med samma rustningar är olika starka och detta stör inlevelse och annan speldesign.

Förutom det faktum att behöva levla varje svärd, rustning individuellt (tråkigt arbete som inte känns integrerat i den historiska världen man byggt upp (gamifierad spelmekanik)) så anser jag att serien skulle må bra av att göra sig av med level system helt och hållet. Förmågor som du kan låsa upp kan finnas kvar, men koppla det till berättelsen och karaktärer som kan träna din karaktär istället i gengäld för tjänster, pengar och annat. För tillbaka att du kan lönmörda alla fiender med en attack men bygg svårigheten omkring den spelmekaniken istället för att artificiellt sätta höglevlade karaktärer som kräver grind för att besegra.

Fokuset bör alltid finnas på spelarens kapacitet att navigera, och använda sin utrustning istället för att vara rätt level. Istället kanske spelet skulle kunna inkorporera träningsarenor och möjligheter att förfina sin skicklighet genom att göra utmaningar och träna i spelvärlden. Låt spelarens egna skicklighet växa naturligt som en följd av att denna spelar och möter svårare och svårare utmaningar designade inte med ett levelsystem i åtanke utan spelarens egna färdigheter. Det för att skapa mer dynamiska och organisk speldesign som fungerar bättre i realistiska spelvärldar.

Jag hade gärna sett att man tog bort hälsomätare och inkorporerade en ordentlig skademodell som gjorde det möjligt att avläsa hur skadad en fiende var i strid genom att observera fienden. Med tanke på hur duktiga Ubisoft ändå är vad gäller Ui och väva in instruktioner i miljöer så tror jag att det skulle kunna leda den typen av utveckling. Det finns självklart en risk att bättre spelare kommer att ta sig genom spelet fortare men det kommer förmodligen ha roligare med spelet också om det här tröttsamma mekaniska och artificiella spelmekaniska inslagen togs bort.

Med det sagt tycker jag rollspelsgenren är en bra genre att hämta inspiration från men inte alltid och speciellt inte de absolut minst bra delarna som sedan tolkas in i en annan genre. Även om jag nu vet som följd av läckor att Odyssey det nya spelet i Grekland bevarar Origins levelsystem så hade jag hellre sett att de gjorde sig av med det och hämtade spelmekaniska inslag från spel som Thief och möjligen Dishonored istället (även om det tyvärr inte är troligt att det frångår det här systemet på ett tag).

Jag reserverar mig dock för att spelmekanik kan ha förändrats. Det kan finnas ett förbättrat sätt att levla sin utrustning i det nya spelet men på förhand ser det ändå ut att behålla alla de aspekter som jag kritiserar i någon form. Den här serien har alltid haft en ganska grav dissonans mellan å ena sidan sitt tema på lönnmördare och å andra sidan sin svårighet att arbeta med stealth, smygande och lönnmördande.

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus
Warhammer 40.000: Inquisitor eller Vampyr?

Warhammer 40.000: Inquisitor eller Vampyr?

Inquisitor har länge varit intressant att följa, spelet är lite av en Diablo 3 möter Battlefields förstörbara miljöer packeterat i ett Warhammer 40k tema. Däremot har inte allt imponerat av det jag sett, några exempel är buggar, dålig framerate på sina håll och ett spel som har en mycket långsam progression. Å andra sidan ser det väldigt detaljerat ut, följer en spännande typ av karaktärer i universumet och ser ut att erbjuda mycket innehåll för pengarna. Jag misstänker att dialogen och berättelsen för kampanjen inte är spelets starkaste kort. I motsatts till det finner jag Vampyr som också är lite av en action rpg titel fast med fokus på dialog och val. Spelet liknar Deus Ex och de äldre Thief spelen sett till hur berättelsen tar vid i en semi-open world. Det jag älskar med det spelet baserat på vad jag sett är hur de förvaltat vampyr temat och att varje karaktär du möter i spelet har en egen berättelse. Beroende på vad du gör så får de konsekvenser på dem andra karaktärer de känner. Exempelvis om du dödar en karaktär så kommer släktingars beteende mönster i spelet förändras och det resulterar i andra konsekvenser.

Förvisso kommer jag säkert köpa båda successivt om båda titlarna får bra omdömen även om jag köper en titel först. Jag förhåller mig dock lite skeptisk till båda då de inte har recensioner ute innan släppdatum. Warhammer spelet har en ensam recension från Polen på nätet någonstans. Jag vet heller inte om Gamereactor kommer att släppa sin recension imorgon när embargot lyfter för Vampyr. Jag ser dock fram emot båda spelen men risken finns att båda inte är så mycket att hymla över som det verkat på förhand. Jag hoppas att jag har fel dock det skulle vara kul om ett av de första om inte det första action rpg spelet med Warhammer tema lyckas väl. Jag vill också ha en ursäkt att hoppa över från Grim Dawn som jag spenderat lite väl mycket tid med på sistone. Å andra sidan är Vampyr så lockande för sin världsbyggnad och hur spelvärlden hänger ihop där ditt agerande får konsekvenser inte bara på dig, spelvärlden utan också andra karaktärer. Jag upplever spelet som ett försök att bygga in moral och etik där inga rätta eller felaktiga svar finns. Med tanke på att protagonisten är en läkare som svurit att rädda liv och samtidigt är vampyr och behöver blod ser jag en mycket spännande konflikt att bygga ett spel på.

Förvisso är vi ganska vana med moraliska och etiska dilemman i spelvärlden men jag hoppas att spelet ändå kan skapa den där känslan av att ifrågasätta sina val, analysera vilket beslut som bör tas och få mig spelare engagerad i berättelsen, känslomässigt investerad i besluten och att konsekvenserna är påtagliga. Det är ändå två väldigt distinkta spel inom subgenren action- rpg (även om Warhammer är en form av hack and slash spel). En sak jag verkligen gillar med Inquisitor är hur de tagit genrens klassiska magiker och gjort något åt en 40k tolkning av magicka med denna klass även kallad Psyker. Om du använder psyker klassen så finns risken om du inte är försiktig att du framkallar av misstag demoner och annat. Jag har sett en del kritik på detta system men jag gillar den detaljen det visar ändå att utvecklarna försökt göra något unikt spelmekaniskt men också ta till vara all lore som finns på ett spännande spelmekaniskt sätt. Med det sagt släpps recensionerna ganska snart antar jag så min fråga lär nog få ett svar. Jag hoppas att båda spelen blir bra annars kommer ju en av de första 4x tolkningarna av Warhammer 40k i Juli med Warhammer 40.000: Gladius - Relics of War och i höst rymd rtt spelet Battlefleet Gothic II.

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus
Adr1ft är som en spelbar version av filmen Gravity

Adr1ft är som en spelbar version av filmen Gravity

This post is tagged as: Gravity, Rymdspel, Adr1ft

Jag plockade hem Adr1ft för ungefär 40 kr häromdagen på en rea. Det brukar inte kosta så mycket annars heller. Det är ett spel jag missat liksom Tacoma, men även om det gör sig bäst i Vr så går det att spela utan. Spelet börjar på en gång med att du vaknar upp efter att ha slungats en bit ut i rymden som följd av att rymdstationen blivit totalförstörd. Din uppgift är att försöka hålla dig vid liv, samtidigt som du kan utforska vad som hänt. Spelet använder sig också av ljud på ett väldigt bra sätt, för att försöka påminna om att det är förlagt i rymden. Däremot så är spelet inte ljudlöst och ger inte en helt representativ bild av hur det är att vara i rymden, men musiken och de ljud som ges är passande.

Spelet slungar dig fritt i en låg gravitation och du kan använda syre för att propellera dig och rätta till dig. För att överleva behöver du dels ansvara över att syre finns, kompromissen är att för att ta sig fram och röra dig mot någon riktning används syre och när du andas. En bra detalj är att syret används fortare om karaktären är stressad. Du kan fylla på syre genom att hämta små flaskor som flyter runt på det som är kvar av stationen vilket motsvarar en medpack i ett vanligt spel, förutom att du konstant behöver fylla på det. Dräkten i sig kan också gå sönder vilket resulterar i game over så du behöver flyga försiktigt och navigera miljöerna. Hela det här spelet påminner mig om filmen Gravity även om det snarare är 2001: A Space Oddysey som varit en inspiration för spelet enligt utvecklarna. Något som båda filmerna och spelet har gemensamt är det visuella som är otroligt snyggt bitvis.

Berättelsen i spelet är minimalistisk och sparsmak du inte kan interagera så mycket med miljöerna, men efter ungefär en halvtimme till en timmes spelande med mer kvar så har det ändå erbjudit en fantastisk upplevelse. Kanske är spel som dessa inte för alla, men jag älskar spel som får mig att glömma bort världen runtom mig och det lyckas det här med. Det är ett kort och billigt spel som släpptes 2016 men väl värt att prova om man inte spelat det. Jag tror att spelet klockar in en sisådär 3-4 timmar i längd men för 40 kr var det inte så mycket att bråka om för egen del. Jag tycker att första timmen av spelet är väldigt kvalitativ och resterande speltid lär säkert fortsätta den trenden. Plus att jag tycker att det fångar en känsla av att vara utsatt, stressad och i en situation på liv och död utan att behöva ha fiender och utan att behöva ha skjutande.

Om du letar efter ett överlevnadsspel med rymdtema kan jag rekommendera Adr1ft

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus

Battlefield 5 avslöjandet var som förväntat

Det fanns två vägar Battlefield ryktades gå mot det ena var Vietnam och det andra var WW2. Idag blev det avslöjat att vi går tillbaka till andra världskriget och till den konflikt serien en gång startade med. Även om vi inte vet så väldigt mycket än och trailers är lite farliga att spekulera om så tror jag definitivt att spelet inte kommer att se särskilt dåligt ut eller låta illa. Jag är ganska säker på att spelet kommer vara ett rent nöje att spela för de som älskar bra grafik och fantastiskt ljud. Det jag oroar mig lite för i avslöjandet är att det inte blir ett premium pass (det i sig är bra) och att alla banor blir gratis, utan istället vad är haken? Vad kommer spelet att ersätta gratis banor och annat för att spelet ska vara inkomstbringande för EA.

Av nyheterna är kanske min favorit att vapen av olika kalibrar har en mycket mer omfattande roll i hur de tränger igenom eller inte igenom miljöer. Jag tror att det är en bra uppgradering från tidigare skademodeller på miljön för att göra klasserna mer distinkta. Jag gillar också valet av skådeplatser som Norge som var väldigt överasskande, hoppas att Finska vinterkriget dyker upp vid ett senare tillfälle. Annars ser spelet ut att ta med sig många aspekter från Battlefield 1 och det ser lovande ut som vanligt exempelvis operationerna gör en återkomst. En annan nyhet som jag gillar är att explosioner nu fysiskt känns av på spelaren och kastar en tillbaka. Små detaljer kan tyckas men viktiga för att bygga inlevelse.

Det ser fortfarande ut att inte ha fixat maskingevären och krypskytte gevären så att springa runt med dessa verkar bli standard även i del 2 (allt run and gun med automatvapen sabbade inlevelsen i Battlefield 1 för mig). Risken med spelet är att man sprider sig lite tunnt med Co-op, Single player, Multi player och annat men det är för tidigt för att dra några konkreta slutsatser. Överlag ser det riktigt lovande ut och att det vågar peta på mer okända slagfält lovar gott. Vi får se spelet i rörelse om några få veckor så det kan vara värt att hålla ögonen öppna inför.

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus