Bun Meat Bun var riktigt visset idag

Det var nog snart nio år sen jag senast åt på Bun Meat Bun, tror jag. Det var i Farsta och då var det jättegott. Stefan och hans burgargäng serverade mig då en strålande ostburgare. Idag åt jag det igen, Kungsgatan 25-stället, och var inte alls lika imponerad. Tvärtom. Men! Låt mig inleda med att berömma den mycket trevliga, serviceinriktade unga herren bakom disken där jag lade min burgarorder. Han frågade direkt om jag var "Gamereactor-Petter?" och förklarade sen att han läst det vi skrivit sedan 2005. Efter det visade han upp sin ena underarm som var prydd av en mycket tjusig Ellie-tatuering från The Last of Us: Part II och hälsade mig välkommen till Bun Meat Bun. Strålande mottagande, smickrande och ett sånt raskt vardagsmöte som kan betyda massor.

Tyvärr lagade han inte maten, för det tror jag hade varit att föredra framför det jag fick serverat idag. Burgaren var rykande, ångande glöd-lava-vulkanutbrott-kokhet med kött som inte hade fått vila en endaste liten sekund vilket gjorde att köttångan liksom puffade upp bröden som snabbt blev saggiga. Köttet smakade lite ensilage, lite smyg-unket tyvärr som köpe-köttfärs ofta gör enligt mig och såsen/tillbehören var hopplöst smakfattiga. Hamburgaren var förvisso ursnygg men det kvittar ju när det inte smakar särskilt bra. Köttkvaliteten skulle behöva höjas här kände jag idag och puckarna behöver smashas mycket hårdare, föt att få mycket mer yta. Stripsen var dessutom översaltade och dippsåsen grynig och alldeles för smakstark/koncentrerad. Den tog över all potatissmak och gifte sig dåligt med den supersalta pommesen. All-in-all... Väldigt trevligt bemötande. Väldigt vissen mat.