Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands
Gamereactor
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto

Mina favoritomslag

Skrivet av Petter den 4 mars 2007 kl 14:44

Eftersom jag har skrivit mycket om fula spelomslag det senaste året tänkte jag här i bloggen prata lite om vad jag anser vara snygga omslag. För även om det är roligare att kika på Tommy Lasordas ansikte modellerat i bajs (på omslaget till Tommy Lasorda Baseball, Sega Mega Drive) eller en ramsned Mega Man på omslaget till NES-spelet finns det en hel del snygga boxshots. Och som grafisk formgivare tittar jag (såklart) lite extra noga.

Om jag skulle backa bandet låt säga 15 år skulle jag kunna plocka fram massor och åter massor med snygga spelomslag. Vissa med kitschig retrodesign, andra som står sig än idag med tidlös typografi och välgjorda illustrationer. Men i dagens blogg hade jag tänkt fokusera på nya (ja, relativt i alla fall) spel och nya spelomslag.

Nedan finner du de jag anser vara de senaste årens fyra snyggaste omslag. Utan inbördes rangordning.

Grand Theft Auto: Vice City
Oerhört välgjort rent estetiskt med supersnygga illustrationer gjorda i ett larvigt läckert manér. Indelningen av bilderna skapar ett skönt tempo och färgmatchningen i de olika illustrationerna är gjord av någon med grym fingertoppskänsla. Tillkommer gör en riktigt bra logotyp som inger precis rätt känsla. Det här omslaget säger allt om spelet utan att kompromissa med det estetiska. Smakfullt, skickligt utfört och väldigt väldigt inbjudande.

Hitman Contracts
Till att börja med är bilden på 47 underbart utförd. Lagomt detaljerad, ursnyggt färgsatt och hans pose är briljant. Symboliken med pistolerna korsade över bröstet, färgåterhämtningen av hans mörkröda (blod) slips i undertiteln "Contracts" samt den stilistiska och eleganta Hitman-loggan gör detta till ett av de snyggaste omslagen jag vet. Hela bilden säger allt om spelet. "Elegant lönnmördaraction" liksom. Bra skit.

Metal Gear Solid 3: Subsistence
Hela det här omslaget bygger enbart på illustrationen föreställande en poserande Big Boss iklädd ursnyggt skuren uniform. Bilden är perfekt färgsatt, med smakfullt disposition och läcker kontrastrikedom. Underbart. Den välspärrade texten som lyder "A Hideo Kojima game" känns lugnande och som en bra balanspunkt till den tunga logotypen ovan. Hideos autograf är pricken över i:t och känns perfekt placerat.

Twisted Metal Black
Omslaget till Twisted Metal Black är nog min absoluta favorit av dessa fyra. Vågat men ändå inte för konstlat, välavvägt och sjukt stämningsfyllt. Man behöver bara titta på bilden och på logotypen (läcker, så läcker), i några få hundradelar för att förstå vad man har att hämta. Lagomt sinnessjuk dystopi-racing med Leatherface-inspirerad karaktärsdesign och brinnande lik. Bilden på clownen är sanslöst välgjord och skrämmer mig lika mycket varje gång. Huuuga. Clowner är dåligt.

En bra hjärnskada

Skrivet av Petter den 3 mars 2007 kl 16:42

Jag har en bra hjärnskada. Tycker jag. En hjärnskada som hjälpt mig och egentligen faktiskt format hela min karriär som formgivare och illustratör. Jag är vänsterhänt, slaviskt dessutom. För även om ingen är dum nog att kalla vänsterhänta för hjärnskadade idag, så gjordes det ofta och gärna förr i tiden. Vilket såklart är lika larvigt som att man förr i tiden trodde att man blev blind av onani. Eller att man blev radioaktiv om man stod nära en microvågsugn. Hahaha, roligt. Jag skrattar nu (även om du inte ser det).

Jag läste häromdagen är vänsterhänta är världens minsta minoritet. Först tyckte jag det lät högst otroligt, men efter en stunds begrundande stämmer det säkert. Jag vet inte statistisk hur många svenskar som är vänsterhänta men jag vet att jag inte har en enda kompis som är vänsterhänt.

För min del har det aldrig inneburit något problem med att spela med vanliga handkontroller. Jag har aldrig saknat en spegelvänd handkontroll trots att min högerhand knappt duger till någonting. Däremot hade jag stora problem att lära mig kontrollera datormusen under det första året som datorägare. Idag styr jag musen med högerhanden, jämnt, men byter ibland hans och kastar över Apple-musen till vänstersidan om jag ska rita något till tidningen på fri hand.

Jag vet inte vad för slags relevans detta blogginlägg har, alls. Men jag hade hoppats att ni som är vänsterhänta och läser det här kunde skriva en kommentar isåfall. Så får vi se vad Gamereactors statistik säger, är vi världens minsta minoritet eller inte?

30 Seconds to Mars

Skrivet av Petter den 3 mars 2007 kl 16:07

Jag känner mig sådär lagomt efter då jag nu erkänner att jag upptäckte bandet 30 Seconds to Mars så sent som förra veckan. Men det gjorde jag. Och jag fullkomligen älskar skivan "A Beautiful Lie" (2005).

Jag såg en video till låten "The Kill" på MTV förra söndan och förvånades över att sångaren (som sjöng förträffligt) var hunk-kungen Jared Leto från filmer som Panic Room, Lord of War, Alexander, Requiem for a Dream och Fight Club. Morgonen därpå köpte jag "A Beautiful Lie" från Apples Music Store (världens bästa uppfinning månne?) och har sedan dess säkert lyssnat igenom den 550 gånger.

30 Seconds to Mars hamnar för mig någonstans i gränslandet mellan Deftones, Incubus och The Goo Goo Dolls. Tre band som jag gillar jättemycket.

Jared Leto är ingen supersångare (och heller ingen superskådespelare) och ibland fungerar inte hans hardcore-doftande avgrundsvrål. Men överlag är han imponerande tonsäker och har en härlig karaktär på sin röst.

30 Seconds to Mars fokus ligger på tunga refränger, energiska verser och intensiva rytmer. Jag gillar bäst den första låten på "A Beautiful Lie" (Attack) men älskar som sagt hela plattan. Prova!

Snygg boxart!

Skrivet av Petter den 2 mars 2007 kl 15:48

Här är boxen från det kommande Colin McRae Dirt. Ursnygg tycker jag, inger precis den där vansinneshektiska känslan som spelet bjuder på.

Ny skiva med Lifehouse

Skrivet av Petter den 2 mars 2007 kl 12:04

Det finns en ny låt med Lifehouse ute. Ja... så ny är den inte men jag kan ju alltid låtsas att den är sprojlans för att göra min väntan på gruppens kommande, fjärde, album lite mer uthärdlig. Låten heter "Good Enough" och ska enligt bandet ge en liten "försmak" av den nya skivan, även fast den inte kommer att vara med på nya skivan. Låter det konstigt? Mjo, jag kan hålla med. Men strunta i det, ladda ned den från Musicstore och njut i stora drag av världens bästa moderna rockband.

Jag var med på en frågestund med bandet häromkvällen, på Lifehouse eget forum. Alla tre bandmedlemmar var uppkopplade och svarade på nyfikna fans ingående frågor. Det var roligt, så in i bomben, och den attityd som grabbarna visade upp lever jag länge på. Efter att ha sålt 7 miljoner skivor är de fortfarande oerhört ödmjuka, avslappnat vardagliga och varmhjärtat roliga.

Vi frågade:
What we have seen you guys are really down to earth and genuinely nice people. How do you keep that state of mind with all this stardom?

Lifehouse trummis svarar:
"We just keep in mind that we are a bunch of doods having fun. We try to stay light hearted and try to keep each other level headed.. If one of us pulls a diva move we call him J-lo. We're like "Hey J-lo, you want your white M&M's now?"

Hahaha, jag skrattade gott då jag läste det här svaret. Och blir ännu mer sugen på den stundande skivan som enligt rykten ska släppas redan i mars.