Svenska
Blog

Satanism

Skrivet av the_svart den 10 september 2008 kl 16:57

Hittade den här sjuka, sjuka nyheten alldeles nyss.

"Åtta ryska satanister har gripits misstänka för att ha huggit ihjäl fyra tonåringar och ätit upp deras kroppsdelar.

Offren, tre flickor och en pojke i 16-17 års åldern, lockades en i taget ut till en stuga i regionen Jaroslav i västra Ryssland, uppgav den ryska kvällstidningen Komsomolskaja Pravda på onsdagen.

Där ska de ha knivhuggits 666 gånger som del av en satanistisk ritual innan de styckades av sina mördare. Satanisterna ska sedan ha tänt en brasa under ett träd i närheten av stugan, tillagat och ätit av offrens kroppsdelar.

Hår från ungdomarna har påträffats bland kolresterna från brasan, rapporterar tidningen."
--------------------
Jag som trodde att vi var den mest intelligenta arten på jorden. Nu har mössen gått om oss.
P.S
Dessa förövare är egentligen djävulsdyrkare. De som skrivit nyheten (TT) har tagit fel. Värt att tänka på.

HQ
Nya åsikter.

Nya åsikter.

Skrivet av the_svart den 25 augusti 2008 kl 11:42

Nu har jag gett Oblivion lite tid (läs tidigare blogg: http://gamereactor.se/blog/the_svart/109157/ ) och känner mig fortfarande kluven.

Vart är den där 10/10:an som alla pratade om. För vad jag ser är ett spel som inte förtjänar mer än 8. Max!

Grafiken är det jag la märke till först. Okej, jag vet att spelet inte är nytt men för fan. Dom där animationerna gör mig illa. Vissa delar utav grafiken har grym design och andra ser faktiskt riktigt bra ut även mätt i dagens mått. Men de störs ut av alla detaljer som är förbannat fula. Ta bara tredjepersons vyn och hästkräket. Vad tänkte dom på??

Ljudet är faktiskt ganska grymt. Inte världens bästa surround-mix men rösterna och musiken känns bra. Inget känns krystat och dialogerna duger faktiskt. Att musiken ändrar karaktär när man möter fiender är ett bra upplägg men gjordes så jävla mycket bättre i Outcast (1999).

Kontrollen känns ibland självklar men då och då så står man på ett ställe och vill hoppa och din karaktär bara står där och tittar ut i skogen. Händer mig oftare än vad som är okej. Kontrollen till häst funkar ganska bra. När man rider rakt fram vill säga. När man försöker manövrera pollen i från stillastående position till en fin sväng kan man börja kallsvettas av frustration.

Själva spelidén känns klassiskt västerländskt rollspel. Inga stora nyheter förutom den gigantiska världen man kutar omkring i. Det som jag kan störa mig på med det är att jag saknar en linjär story som lockar. En story man vill följa.

Jag kanske är Final Fantasy-skadad men ofta hoppas jag att musiken ska bli väldigt pompös och känslosam och att Aeris ska dö igen. Jag behöver såna spelstunder i rollspel för att jag ska ha en anledning att springa runt i grottor och döda monster. Allt man gör känns väldigt oprovocerat.

Visst är det fritt men det är inte kul hur länge som helst. Tyvärr...

Oblivion, du får 7 av mig. Jag vet att jag nästan lovade en åtta i början av bloggen. Men enligt mig når spelet inte riktigt ända upp. Men jag förstår om ni andra tycker att det förtjänar en åtta. Men 10 är långt, LÅNGT borta. Tack!

HQ
Besviken...

Besviken...

Skrivet av the_svart den 18 augusti 2008 kl 17:14

Jag längtar verkligen efter Fallout 3. Jag älskar tanken på att utforska ett post-apokalyptiskt USA.
Jag skiter nästan (NÄSTAN) i om spelbarheten skiter sig. Designen är fantastisk!

Hur som helst, låt mig komma till saken.
Jag har aldrig tidigare spelat något signerat Bethesda. Så jag tänkte: Fan, jag drar och köper Oblivion!
Av någon anledning har jag hoppat över det spelet. När Oblivion släpptes spelade jag nästan inte alls. Var upptagen med mina band. Så nu kände jag att det var dags att spela det på min PS3.

Läste några recensioner och kände ett litet obehag krypa upp längst ryggraden. Tänkte: Vad fan, det verkar inte alls som min typ av rollspel.
Jag är nämligen Final Fantasy-spelare. Aldrig gillat KoTOR, Neverwinter Nights eller Diablo. Dom enda västerländska rollspelen jag lagt ner tid på är Nox och Vampire: The Masquerade och bägge spelen spelade jag för typ åtta år sen. Inget annat har fått mig att fastna.

Det första som slog mig av Oblivion var att skärmuppdateringen sög - Big Time! Sen kändes karaktären konstig att styra. Vanesak kanske. Grafiken var inte vad jag väntade mig. Men spelet har ju ett par år på nacken nu. Synd att min PC är näst intill värdelös att spela på. Jag har en känsla av att Oblivion ska upplevas på den plattformen.

Oblivion är säkert hur bra som helst. Jag menar inte att det är ett dåligt spel. Men jag saknar alla sköna karaktärer från FF-spelen, alla dramatiska scener och inklippta filmer. Jag kanske bara är konservativ så jag försöker se förbi alla störningsmoment och jag försöker faktisk lära mig att tycka om Oblivion.

Den som lever får se. Jag får helt enkelt skriva en ny blogg om det här när jag har spelat över 50 timmar så att jag kan ge spelet ett omdöme jag kan stå för.

Men om Fallout 3 blir som Oblivion minus alla brister och trollhattar så kommer jag att stänga ute omvärlden länge från och med 9:e oktober.

Mest spelade låtar

Mest spelade låtar

Skrivet av the_svart den 11 augusti 2008 kl 21:35

Nu kommer jag lista och motivera de mest spelade låtarna hemma hos mig nu i sommar.

1. Deftones - Back to School (Mini Maggit)
Aldrig vart ett stort fan av nu-metal men den här låten är bland det bästa jag hört. Hela skivan är super. Går och nynnar på refrängen hela dagarna. Mycket känslosam musik och sångaren har en väldigt egen stil. Rekommenderas!

2. Arckanum - Svarti
Ett av mina absoluta favorit "band". Grym, old-school black metal med en mycket speciell atmosfär.

3. Bethlehem - Schatten Aus Der Alexander Welt
Jag bloggade om den här plattan för ett tag sen. Läs! http://gamereactor.se/blog/the_svart/105874/

4. Craft - World of Plauge
Spelas alltid hemma hos mig. Måste nämnas. Bland det tyngsta och elakaste jag hört.

5. Fatboy Slim - Right Here, Right Now
Inte min musik alls. Men mycket nostalgi för min del. Suverän bakgrundsmusik.

6. Finntroll - Slaget vid Blodsälv
Jag hatar melodisk metal. Punkt. När man måste lägga på åttioelva subgenrer för att skylla ifrån sig sin musik så tycker jag att man ska syssla med nåt annat. Men fan vad det är fint med Finntroll och öl en sommarkväll!

7. The Kristet Utseende - Pudrad Fjolla vid Königens Hof
Humor. Det går alltid hem. Men då ska det vara riktigt kul så som TKU!

8. Marilyn Manson & The Spooky Kids - Sam Son of Man
En av Mansons demolåtar. En cover på Black Sabbath's "Iron Man". Kan omöjligt bli dåligt.

9. Mastodon - Capillarian Crest
Det tog flera år innan jag lärde mig uppskatta Mastodon. Den här låten är möjligen det bästa dom gjort!

10. Soulfly - Moses
Den här låten är riktigt skum. Metal och reggae tror jag att det är. Men det framförs på ett sätt som får det att låta som att det är fullt normalt!

Bubblare
Soulfly och deras första platta
Sepultura - allt =)
Taake - Voldtekt (från "nekro" minin)
Tool - Lateralus plattan äger alltid
Absu - Tara plattan är pefekt i mp3n på sommaren
Onkel Kånkel - Allt (grabbfest utan? skulle inte tro det)
Shining - allt (läs tidigare blogg)
Silencer - Death Pierce me (läs tidigare blogg)

Inte att förglömmas: Mitt gamla band Life Eclipse. Är alltid kul att återuppleva gamla minnen. Lyssna själva ( myspace.com/lifeeclipse ) och kolla på bilden nedan!

maaat!!!

maaat!!!

Skrivet av the_svart den 10 augusti 2008 kl 19:24

Jag och en av mina närmare vänner bestämde oss för ett tag sen att vi skulle försöka gå ner i vikt. Både han och jag har alltid vart stora och långa men det har vart mestadels muskler och pondus. Men sen man hamnat i fast förhållande, börjat tjäna egna pengar och flyttat hemifrån så har vi gått upp mer och mer i vikt. Jag har alltid sagt att "så länge jag ser någorlunda bra ut är det ingen fara". Men det höll inte för alltid.
Satan vad jobbigt det är att bli av med magen.

Började gymma i höstas, inget fett försvann men jag gick upp 8 kilo i muskelmassa. Inte alls vad jag var ute efter. Dessutom tycker jag att träna är bland det tråkigaste som finns förutom lavemang. Så jag la ner träningen. Rör mig tillräckligt på jobbet.

Det skulle jag inte ha gjort.

Gick upp ytterligare ett par kilo. Så nu är jag över 100 kilo. Inte okej. Jag har mått jävligt dåligt över den här grejen och när jag mår dåligt så skiter jag mer än gärna i vissa saker.

Men nu under sommaren kom jag och min kompis överens om att vi skulle skärpa till oss.

Man behöver faktiskt inte käka en dubbel-calzone när man äter pizza, man behöver inte dricka 2 liter cola om dagen och grönsaker är faktiskt ganska gott.

Så nu har jag slutat med läsk, godis och onyttig mat och jag mår toppen. Men min flickvän fortsätter att proppa i sig hamburgare, pommes, läsk och choklad. Ni anar inte vilket sug man får. Känner mig som en heroinist!

Men i slutändan är det värt det. Det är skönt att inte ha sockerberoende. Jag sover bättre och mår bättre.

Det som jag saknar mest är att kunna äta snabbmat när man är på stan och att vara mätt. Har inte varit riktigt mätt på flera veckor.

Men det ger resultat. Jag har inte vägt mig men det syns och känns som om jag gått ner i vikt. Så nu är det bara att fortsätta.