Då har den första månaden på det nya året hunnit gå, och nya filmer har tillkommit även denna gång. Först av allt måste jag säga att jag är grymt besviken på posten och Homeenter. Före jul hade jag nämligen fått hem ett erbjudande från dem om att beställa hela sex stycken blu-ray filmer till priset av en för endast 199 kronor plus frakt och även att man skulle få en hemlig film på köpet. Dagar och veckor gick, och tillslut var jag tvungen att ringa och fråga vad som händer, och får till svar att de inte ens fått in min order, och hon jag pratar med har ingen aning om vad jag surrar om för erbjudande. Så troligen har postjäveln slarvat bort den. Riktigt surt, men nåja, jag har inte gått helt lottlös, utan har fyndat efter bästa förmåga i alla fall.

Star Trek Into Darkness - Jag såg denna på bio när det begav sig, och även om jag inte riktigt gillade den lika mycket som den första filmen, så är det fortfarande en väldigt underhållande sci-fi rulle jag kände var ett måste att ha.

Star Trek - När Hemmakväll hade rea, var det ju även lika bra att kosta på sig den första filmen, då jag tidigare bara haft den på dvd.

Trance - En film jag tidigare inte alls hade sett, men eftersom jag gillar Danny Boyles filmer kände jag mig riktigt sugen på denna. Även om handlingen kanske inte var den mest intressanta i sig, var det ändå en väldigt tjusig och underhållande film som passade utmärkt för stunden.

Life of Pi - Den här filmen tyckte jag personligen var oerhört mysig, och investerade mig i ett exemplar under Hemmakvälls rea.

Lejonkungen En av mina absoluta Disney-favoriter var det verkligen på tiden att jag gjorde en uppgradering på, och när jag kunde få den för enbart 60 riksdaler på ovannämnda rea var det inget att snacka om längre.

The Wolverine - Som stamkund på det lokala Videoteket blir det en hel del köp emellan varven och eftersom jag inte fick denna i samband med min order från Homeenter, så grät jag inte direkt floder när jag hittade den här för 120 kronor tillsammans med två andra relativt nya filmer inbakad i samma summa. Jag såg den på bio i somras, och jag gillade den.

The Conjuring - Med ovanstående film tog jag även hem denna färska rysare baserad på verkliga händelser. Av regissören till den första Saw filmen och Insidious bland annat, har jag fattat ett tycke för James Wan och jag gillade även denna.

The Great Gatsby - Film nummer tre blev den här, och efter att ha hört många delade meningar om den var jag först osäker, men det fanns inte så mycket annat att välja på för stunden, så för den struntsumman är den väl värd att ge en chans, så det är bara hoppas att jag gillar den. Leo brukar sällan göra en besviken.

Pacific Rim - Som en eftersläntare köpte jag även denna häromdagen, för en femtiolapp. Inget jag jublade stort över, men fungerar mycket väl som underhållning för stunden.

Den här bloggen var egentligen redan färdigskriven igår, men det tåldes att hålla ut på den en dag till, för mycket passande så lyckades jag faktiskt erövra ytterligare en film till samlingen i sista stund.

World War Z - Brad Pitts senaste zombie-rökare hade gärna fått vara lite mera slafsig, men bortser man från det, så tyckte jag ändå att det var en underhållande film, med bra tempo hela vägen. Och att jag betalade endast femtio kronor för den skadar inte heller.

Februari har jag en känsla av att det också kommer bli en bra månad som gynnar min växande samlingen av blåstrålar.

Det var ett tag sedan nu jag såg något nytt på varulvsfronten, så jag tyckte att det kanske var på tiden att uppdatera sig lite granna.

Never Cry Werewolf från 2008

Det är något som inte stämmer med Lorens nya granne, personer har mystiskt försvunnit och hon har iaktagit skumma händelser från sitt fönster. Hon misstänker nämligen att han är en varulv. Ingen vill naturligtvis tro på hennes anklagelser, och innan det är klart inser hon att det är bara hon som kan göra något åt saken, och söker bland annat hjälp av en storjägare känd från TV. Så ska hon kunna stoppa honom innan det är försent, då han själv inte direkt är den som ger sig i första taget eftersom Loren råkar vara slående lik en förlorad kärlek till honom.

Det finns inte så mycket mer att säga om handlingen i denna film, då hela konceptet om den misstänkta grannen känns igen väl i både filmer som framför allt Fright Night och Disturbia, för att nämna ett par. Men hur många gånger återanvänds inte ett specifikt koncept egentligen, så länge det funkar, så är det väl inte så mycket att klaga på.

Detta är långt ifrån den sämsta varulvsfilmen jag sett, även om den är gjord speciellt för TV utan några större stjärnor. I rollerna hittar vi bland annat Nina Dobrev (känd från The Vampire Diaries) och Kevin "Hercules" Sorbo. Effekterna är inte kanske de vassaste men klart godkända och bättre än väntat. Och även om filmen inte är något som kommer gå till historien i varulvsträsket så var det trots allt en underhållande liten bagatell för stunden, men inget jag heller direkt jublade över.

Smaken är ju som sagt delad, och om ni gillar varulvar och är nyfiken på den här filmen så är det helt och hållet upp till er att se den eller inte. Sämre varulvsfilmer finns det i alla fall gott om där ute.

Never Cry Werewolf - Trailer

Någon annan som sett den här?

Ja, som ni säkert minns har jag som sagt tagit mig an ett litet projekt när det gäller mitt kära gamla Lego. Jag ska nämligen försöka rekonstruera allt som går efter bästa förmåga, och till min hjälp har jag både hittat saknade ritningar på internet, samt en underbar sida där man kan beställa reservdelar då en hel del smått fattas tråkigt nog, men samtidigt är det en kul sak i sig att ge sig ut på jakt efter de förlorade bitarna.

Det är främst konstruktioner från mitten av 80-talet fram till 90-talets början det handlar om, och nu har en del av klossarna börjat hamna på plats, så det är riktigt tillfredsställande att se samlingen börja växa fram. Det är visserligen en bra bit kvar innan jag är helt klar, men samtidigt så kommer jag ju ha något att göra ett tag framöver. Jag siktar åtminstone på att bli klar detta år, vilket inte borde bli några större problem om allt vill sig väl.

Så för alla nostalgiker och Lego-älskare där ute, så tänkte jag från och med nu börja presentera vad mina danska byggstenar åstadkommit från min förlorade barndom, och först ut är Lego set...

6876 Blacktron - Alienator från 1988

Någon som är bekant med denna?

Den senaste veckan har jag hunnit spela ut både Beyond: Two Souls och Bioshock Infinite, så just nu känner jag att mitt spelsug är ganska på topp. Så hungern efter något nytt är rätt påtaglig, så vad gör man inte på en söndag när inga andra alternativ finns att återhämta. Jo, man traskar ner till det föraktade Gamestop i hopp om något som kan mätta mitt begär.

Vanligtvis är det inte en affär jag vänder mig till i första taget när jag är ute på speljakt, men det hindrar mig ändå inte ifrån att traska in där emellanåt, för då och då händer det ju faktiskt att man kan fynda eller bli överraskad.

Jag har på sistone försökt beta av listan med spel som hamnat på efterkälken, då jag slutat stressa upp mig över nya releaser och det ena med det andra, utan känner hellre att det är värt att vänta ett tag tills priserna har hunnit sjunka, och att bara inte kunna få flera spel till priset av ett nytt en del gånger, så gör det ju inte direkt ont i plånboken heller.

Ett av dessa spel som jag avvaktat ett bra tag med, har varit Remember Me, och jag har känt att det är spelet som stått näst på tur, men när jag väl står inne i butiken faller även mina blickar på ett exemplar av Batman: Arkham Origins för 249:- till PS3 (några kronor billigare än 360 versionen), precis lika mycket pengar de vill ha för det andra spelet.

Jag har redan de två första spelen till min kära 360, men har på senaste tiden slutat brytt mig överhängande om vilken konsol jag köper mina spel till. Så min hjärna började genast pussla ihop ett spelschema i huvudet på mig, och efter ett inte allt för svårt uträknande, så erkände jag för mig själv att Batman kommer ge mer spel för pengar just nu, samt att Remember Me går att hitta billigare på nätet, vilket fallet med Batman inte är så mycket nu. Samt att en av mina närmaste vänner sitter med Batman till PS3:an för tillfället, så då är det ju inte direkt någon omöjlighet att vi kanske slår våra påsar ihop någon gång.

Så i lagom takt med att jag förmodligen är klar med den mörke riddaren, så kommer jag ju kunna lägga vantarna på Remember Me nästa gång, och på så sett ha mitt spelsug i rullning ett tag till.

...BATMAN!!!

Jag tog och beställde lite spel från spelbutiken häromdagen och idag landade de efterlängtat i min gapande postlåda.

Att Bioshock Inifinte var en av förra årets stora snackisar råder det ingen tvekan om, så nu har turen slutligen kommit till mig för att bege mig upp till staden ovan molnen och utforska Columbia tillsammans med Elizabeth.

Det tål att tilläggas att jag normalt sett inte är något större fan av spel som utspelar sig i first person view (särskilt inte shooters). Det fanns en tid för många år sedan då man njöt fulla muggar av att plöja runt i spel som Doom, Duke Nukem 3D, Quake och Unreal Tournament med mera, men efter det sistnämnda tröttnade jag, och har mycket sällan känt att det funnits sug efter något liknande igen.

Naturligtvis finns det alltid undantag, jag har spelat igenom både Mirrors Edge och det första spelet i Bioshock-serien för att nämna några. Och för att tala om det sistnämnda var jag mäkta imponerad, och hade rejält kul med spelet så länge det varade, även om jag upplevde en del moment aningen repetitiva. Men atmosfären var det verkligen inget större fel på. Jag gjorde även ett tappert försök att spela igenom det en gång till nästan direkt efteråt, men insåg ganska snart mitt misstag och tröttnade fortare än fortast och har sedan dess inte rört det igen.

Den stora anledningen till att jag inte gillar att spela ur den synvinkeln är att jag lätt känner mig desorienterad och att jag inte har full kontroll över min karaktär som jag önskar begära. Ett hopp kan till exempel bli ödesdigert då jag enkelt kan ta fel på ett steg eller två eftersom jag inte ser fötterna, och det ena med det andra, jag gillar det i alla fall inte, även om det som sagt funkar ibland.

Därför är det med väldigt lågt ställda förväntningar jag ändå tänker ta mig an detta nya äventyr, och varför jag väntat så pass länge är helt enkelt just för att jag vill att prislappen ska kännas rätt för mig, så 138 kronor var definitivt överenskomligt. Nu tvivlar jag inte heller på att jag säkerligen kommer att ha en trevlig stund med just detta spel, men jag kommer garanterat hitta saker som inte alls tilltalar mig på samma sätt som er andra, så nu är det alltså inte långt kvar innan jag kommer att ta reda på allt detta på egen hand.

När jag ändå var i farten med att införskaffa lite nya spel, slog jag även till på ett exemplar av Beyond: Two Souls, ett spel som jag också är väldigt nyfiken och förväntansfull på, trots det mediokra mottagandet, men ibland måste man följa sin egen magkänsla, och tror inte jag kommer bli besviken. Så det var lika bra att pricka av det från listan, så man kan lämna den punkten bakom sig.

Som ett sista tillägg i detta inlägg måste jag även nämna att Spelbutiken är oberäkneliga, och skickar ibland med bonusar till sina kunder, så är det inte tuggummin, eller Babar-filmer på danska (som jag såg att nån stackars medlem här på Gr hade fått), så fick jag denna gång ett extra spel, nämligen Medal of Honor: Warfighter, ett spel jag kan rakt ut av säga på en gång att jag har totalt noll intresse av. Men detta visade sig trots allt komma till mycket nytta iaf, då fodralet till Bioshock var mer eller mindre totalkrossat av nån anledning (tack och lov var skivan oskadd) så det var bara att byta ut. Och vad jag ska göra med Medal of Honor har jag inte en blekaste aningen om, frisbee kanske.

Ja det blev visst ett lite längre inlägg än jag trodde det här, men nu har jag i alla fall något annat att spendera tiden med innan nästa gång.