Favoritkaraktärer: MCU

Tänkte jag skulle lista mina favoriter ur Marvels filmuniverse nu när releasen av Ant-Man and the Wasp närmar sig med stormsteg. Och jag tänker inleda med några som nästan kom med på Topp-5 listan. Först en STOR spoilervarning för alla MCU-filmer hittils (inklusive Infinity War):

*Tony Stark/Iron Man:
Tony är en väldigt välgjord och välspelad karaktär. Att casta Downey Jr i rollen var det smartaste någon gjort sedan man uppfann fiskpinnen (jag gillar fiskpinnar) och hur man utvecklat karaktären genom filmerna, och ständigt hittat nya vis för honom att vara relevant på, och utvecklas, utan att det känts alltför krystat eller osannolikt, är väldigt skickligt. Han har en cool dräkt (som blir coolare för varje film) och är även oerhört rolig, och har en del av de bästa replikerna i många av filmerna (särskilt i Avengers-filmerna, där han verkligen får släppa loss ordentligt. "Get lost Squidward är exempelvis en otroligt random men kul grej att säga till en fanatisk rymdvarelse med telepatiska förmågor som försöker ha sönder New York). Allt i allt, en oerhört bra karaktär.

*Stephen Strange/Doctor Strange
Stephen är i sin solofilm nästan skrämmande lik Tony Stark, vilket var därför jag blev lycklig som en bäver när Infinity War lät honom dela scen med Tony, och verkligen visade skillnaderna mellan de två karaktärerna. Strange har många av de kvaliteter som gör att jag gillar Tony (framförallt så är han oerhört rapp i käften) samtidigt som han är en helt annan person, med en stark pliktkänsla, och en vilja att gå hur långt som helst för att göra det han måste. Det är fascinerande drag, som jag hoppas kan utforskas än mer i framtiden.

Nu kommer vi då alltså till själva listan, som börjar med nummer 5:

5. Erik Killmonger
Skurken i den hyllade Black Panther är en oerhörd succe på många vis. Han är delvis badass, delvis samhällskritik, delvis ett ilsket bevis på att släkten är värst, och framförallt en förbaskat bra karaktär. Killmonger är ett monster som vi alla skapat. Han är ett offer för rasism, och för Wakanda och dess neutralitetspolicy. Det han gått igenom har gjort honom till den han är, och gett honom mål som man håller med om, som ska utföras genom hemska medel. Skurkar vars sida vi nästan står på själva är de allra bästa, och det är en sådan skurk som Killmonger är.

4. Rocket Raccoon
James Gunns Guardians-filmer tillhör de allra bästa enligt mig. Inte bara bland Marvels, eller bland superhjältar, utan bland film överhuvudtaget. Bägge är geniala, och det är mycket tack vare de grymma karaktärerna. Rocket Raccoon är en av de främsta på det området. Bara det faktum att han är en tvättbjörn med gevär är coolt nog, men att det under ytan finns ett självhat, en rädsla för allt och alla, och ett behov av att ständigt vara tuffast, gör honom till en intressant, och tragisk figur. Han skapades som ett experiment, och har aldrig bett om att finnas till. Men ändå gör han det, och innerst inne har han både hjärta och medkänsla, vilket, tillsammans med folk som bryr sig, låter honom komma över sina svagheter och dåliga sidor, och bli en hjälte.

3. Yondu
Yondu är ännu en av Gunns briljanta skapelser. Michael Rooker är för det första en genial skådespelare, som gör mycket med relativt lite screen-time, jämfört med vad många andra karaktärer fått. Hans visselpil har skapat några av de mest underhållande actionsekvenserna i MCU, och hans arc i Vol.2 är underbart. Att han försöker å balansgång mellan att vara grym och hård, men samtidigt hyfast god och välmenande, är något jag gillar mycket. Hans död för att rädda Peter var oerhört fin, och ett av de sorgilgaste ögonblicken i MCUs historia. Yondu är en härlig karaktär, och kommer bli saknad.

2. Peter Quill
Jag lovar, den sista karaktären på listan har inte satt sin fot i en Guardians-film. Men Peter Quill förtjänar att nämnas på varje MCU-lista, SÄRSKILT efter Infinity War, som verkligen visar vilken fantastisk karaktär han är. I den filmen är han en man vars värld faller samman (och hans värld har aldrig varit särskilt stabil till att börja med). Hans status som ledare och Allmänt Häftig Snubbe i teamet hotas av Thor, och sedan förlorar han sitt livs kärlek, efter att först ha varit tvungen att försöka döda henne. Till slut får han se Drax och Mantis dö, innan han till själv till sist går samma öde till mötes, allt detta, tack vare hans egna misstag. Att börja slå Thanos i huvudet av ren ilska var ett dumt drag, men förståeligt, och mänskligt, efter vad han gått igenom. Att se en figur som begår enorma misstag, och har svagheter (dåligt självförtroende, kass impulskontroll och allmän omogenhet) men samtidigt ständigt försöker göra rätt, är inspirerande, och känns både relaterbart och verklighetstroget. Många hatar på Peter för att han förstörde planen och lät Thanos återhämta sig, men samtidigt så är det det som gör honom till en äkta person. Han får även pluspoäng för att han kulturmässigt fastnat i åttiotalet, och för att han lyckas ge långfingret till Thanos.

1. Loki
Yup, Loki. Loki är min favorit i Marvels filmuniverse. Delvis är det tack vare Tom Hiddleston, som gör en fantastisk rollprestation. Delvis är det tack vare hans charm, och att han, precis som Tony Stark, är rätt rolig mellan varven. Delvis är det på grund av hans status som trickster, en typ av karaktär som jag generellt sett älskar. Men mycket har även att göra med hans arc. Först är han en avundsjuk och omogen prins, som aldrig blir lika awesome som sin brorsa. Sedan får han reda på att hela hans liv varit en lögn, och försöker därefter bevisa sig värdig sin fars kärlek och uppmärksamhet. Därefter sjunker han så lågt som man möjligtvis kan, och söker bekräftelse i form av makt, och i form av att trycka ner andra. När det misslyckas hatar han sig själv, och ser sedan en möjligthet att få det han alltid intalat sig själv att han vill ha, nämligen positionen som kung, bara för att snart inse att det egentligen inte var vad han sökt. Till slut kommer han fram till att det är kärlek och gemenskap från sin familj som han alltid önskat sig, fast han först vägrar erkänna det. När han till slut gör det kan han äntligen bli en hjälte, och göra gott, något han desperat försöker med i början av Infinity War. Lokis resa innehåller fruktansvärt mycket, och på sätt och vis så symboliserar han vad Marvels filmer delvis handlar om: att övervinna sina svagheter, och bli det bästa man kan bli. För Loki har det tagit oerhört lång tid, och han har haft många dalar, men till slut kunde även han, den avundsjuke, bortkastade, själviske, sadistiske, massmördande och självhatande Loki, bli något bättre. Och det är inspirerande.