Japp, det började med Pong

Innan Pong var det mest lek ute och där, när Pong studsade in i mitt liv, kom kärleken för spel(a) och Science Fiction i form av TV-serien Månbas Alpha. Året var kring 1975 och jag var runt 10 år.

Den som är snabb i huvudräkning har redan listat ut att när detta skrivs, mitt första blogg-inlägg här på Gamereactor, borde jag vara 57 år... förutsatt att jag fyllt i år. Vilket jag inte gjort. Så än så länge är jag 56 år några månader till.

Nåja.

Under min uppväxt var seritidningar något jag ofta och gärna läste. Som tidig prenumerant av Kalle Anka och senare Fantomen var seritidningarnas värld något speciellt. Där jag insåg att fantasin var en egenskap hos oss människor som jag sedan dess dyrkat högt.

Att bli seritecknare när man blev stor, det var en tanke som satte... fantasin i rörelse. En dröm.

Blev inte så. Fast stolt jag kan berätta att en av mina många serier, den om ubåten X7, faktiskt blev publicerad i serietidningen Lilla Fridolf. Inte en gång utan två gånger.

Men det är historia nu. Serietecknandet alltså.

Det som dock då blev början av en historia är min återkommande passion för fantasi och kreativitet. Kort kan man säga att "jag går igång" på kreativitet. Min egen och andras.

Ett exempel från min sida var när jag började med oljemålning. Herregud. All min lediga tid gick att måla tavla efter tavla. Att skapa var då liksom nu något som jag verkligen gick in för helt. 100%.

Återkommer till de där 100% som avslutade stycket ovan.

Exempel på andras kreativitet är... Och nu kommer vi in på människor som jag kanske förr skulle kalla idoler. Idag, då jag blivit äldre, hellre nämner "som personer jag beundrar".

...Elon Musk. Den mannens resa är full av kreativitet. Det han lyckats skapa i form av flera stora företag beundrar jag djupt. Sedan att Elon troligen är en stor skit är en annan sida av honom och den biten låter jag andra skriva om. Punkt var det här.

...Markus Persson, mest känd som Notch. Så det ska handla om spel i denna blogg, tänker du kanske? Självklart. Spel/spela och mycket annat som jag vill skriva om. Jag har skrivklåda nu efter alla år - så förhoppningsvis kommer det komma fler inlägg än bara denna. Och här, här blir det en kort paus från Notch, för nu blev det läge att förklara de där 100%. Ordet "förhoppningsvis" måste förklaras.

Många gånger, så många gånger i mitt liv har något nytt dykt upp. Något som hållt mig vaken om nätterna då jag tänkt alltför mycket på det där nya livet. Nej, det handlar inte om ren förälskelse i form av någon ny flickvän. Även om "nykär" är något underbart. Såklart. Utan mer av allt det andra som livet erbjuder och som man plötsligt får upp intresset för.

Har ju redan nämnt min dröm om att bli serietecknare och att all min tid gick till att måla. Andra intressen i mitt liv har varit frimärksamlare (är man 56 år så...), legobyggare, dykare, golfare, mountain-bike(are) och spelutvecklare. Gick all-in på samtliga. Sedan hände något. Jag tröttnade.

Det är jag i ett nötskal. Tyvärr. Är så enormt engagerad men sen dör mitt intresse plötsligt. Så 100% blir efter en tid som oftast 0%. På något sätt sätter jag ett omedvetet mål och när jag når det tröttnar jag. Precis som jag skulle säga "Japp. Kan det här. Vad finns det mer?". Är kanske bara hungrig på livet?

Nåja.

Notch var vi på. Snacka om kreativitet. Från Notch själv som via hans kreativitet skapade detta mästerverk till alla i världen som i sin tur kunnat nyttja sin kreativa sida i Minecraft. Hatten av.

Detta får avsluta mitt första inlägg. Kreativitet kommer jag återkomma till igen. Min plan är att mitt andra inlägg ska hoppa fram till idag där kreativiteten åter igen har tagit stor plats i mitt liv. Det handlar om att det svenska spelundret fortfarande är högst aktuellt. Rubriken kan kanske bli:

En resa i svensksuccén Valheim.

En resa jag just nu gör med min 21 åriga dotter och det i VR.