Svenska
Älskar ordet Förädling

Älskar ordet Förädling

Skrivet av wwwHolmiz den 31 maj 2022 kl 13:14

Att förädla något som redan finns, är något jag älskar att göra. Speciellt om detta "något" redan var bra från början. Bra blir då bättre helt enkelt.

Jag driver ett företag sedan 2005 där jag från början skötte all programmering. Idag har vi (unga) anställda som kodar det mesta. Delegering men även förädling då dessa ungdomar kodar bättre än mig och det på halva tiden. Idag innebär min egen kodning mest av att förädla befintliga funktioner. Allt från att databasen ska leverera snabbare resultat till att systemet i stort ska bli enklare att använda. 

Älskar matlagning och har naturligtvis massor av kryddor. Dessa stod tidigare i ett skåp där jag enbart såg första radens kryddor. Ni förstår själva när jag skulle plocka fram Enbär. Den nyttjas inte så ofta och stod långt in i skåpet. Förädlandet här blev en kryddlåda som man smidigt drar ut och då visar alla kryddor. Även Enbär. Matlagning i sig handlar också ofta om förädling. Chili här är ett bra exempel. Är ju så gammal att jag växte upp utan att morsan nyttjade denna underbara frukt. Starkt då var mycket peppar. Så morsans köttfärssås numer med lite chili är en förädling av godo.

Sedan har vi leken med ord som bildar meningar. Först har vi hur man utrycker sig. Här ett exempel om frun köpt en ny klänning som hon stolt visar upp. Tyvärr är det också högst sannolikt att just dessa ord skulle komma ur min mun. Inte alltid man tänker innan munnen öppnar sig.

"Ny klänning? Fin. Var den dyr?"

Frun skulle naturligtvis blivit lite glad över ordet "fin" men sannolikt skulle hon inte uppskattat frågorna. Så, om jag då i stället hade tänkt till innan jag öppnade käften och förädlat det hela blev nog resultatet en fru som strålade av lycka. Så detta är det jag (naturligtvis) borde sagt:

"Älskling, vilken fin klänning du köpt. Snurra runt så jag får se hela dig."

"Happy wife - happy life". Så enkelt är det...

Mitt sista exempel i förädlingens konst kommer från när jag arbetade som datalärare. Att lära med ett leende var min paroll. Så när någon i min klass klarat av en uppgift och jag ville ge lite uppskattning, samtidigt som jag försökte få till några skratt sa jag aldrig "Vad duktig du är - du är ju inte så dum som du ser ut". Vilket naturligt kan uppfattas som något elakt. Nej, jag förädlade det hela:

"Vad duktig du är! Det är som jag brukar säga att man inte kan gå efter folks utseende."

HQ