Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
Virtual Reality är långt ifrån min reality

Virtual Reality är långt ifrån min reality

This post is tagged as: VR, Virtual Reality, Half-Life Alyx, Firmanent, Cyan, Myst, Oculus Rift, SteamVR

När jag skrev min första blogg på Gamereactor hade jag bara en regel: inget gnäll.
För snart tio år sen slutade jag jobba inom tidningsbranschen, där jag då och då recenserade olika saker. Oftast biofilmer. Efter ett tag kände jag mig inte bekväm med det längre, helt enkelt. När jag sågade nåt blev folk kränkta, när jag hyllade nåt blev jag idiotförklarad. Och mittfåran vill man aldrig uppehålla sig i som recensent för då går det inte att skriva recensioner som är roliga att läsa. Medelmåttiga populärkulturella fenomen behöver ingen recension överhuvudtaget; det finns inget nyhetsvärde i att något är som förväntat och som vanligt.
Men jag måste bryta mot min bloggregel, måste tillåta mig att låta som den bakåtsträvande farbror jag kanske är i det här sammanhanget...
För några år sen sa en kompis, "Blev det aldrig nåt med det där Virtual Reality? Det där när man har glasögon och spelar spel och det känns som att man är inne i själva spelet? Hur kan det inte ha blivit en större grej under alla dessa år? Har det inte hänt nåt med VR sen Gräsklipparmannen?"
När min kompis tog upp detta var det som om han pratat om trollen, för dom dök upp i farstun strax därefter. Sen kom nämligen konsolvarianter med stöd för just VR, sen kom Oculus Rift, SteamVR, nya VR-utgåvor av redan släppta spel, titlar specialutvecklade för VR...
Själv har jag aldrig provat. Inte för att jag är en vrång och reaktionär gubbe som vägrar, eller en tjurig envis unge som vill ha pannkakor men inte ungnspannkaka. Jag har helt enkelt aldrig sett en VR-utrusnting i verkliga livet, åtminstone inte uppackad ur kartong. Ingen jag känner som spelar dataspel eller tv-spel har heller någonsin provat virtual reality. Och har dom provat på O'Learys, mellan bowlingen och kycklingvingarna, så räknas det inte.
Om det nu är oklädsamt att kverulera som en annan kinkblås, kan man kanske åtminstone tillåta sig att argumentera lite... I jag vet inte hur många år väntade fans av Half-Life-serien på ett nytt spel. De delar i spelserien vi hade spelat dittills hade liksom slutat mitt i. Det kändes som att det var mer på gång! Även om en berättelse inte slutar med att hjälten hänger från en klippa, med fingrar som sakta glider mot kanten, kan vissa slut förpliktiga till en fortsättning. David Lynch lovade att återvända till Twin Peaks efter 25 år, eller karaktärerna i serien lovade att vi skulle återse dem efter ett kvarts sekel, och så blev det. Han höll sitt löfte.
Det gjorde även Valve. Vi fick mer Half-Life, till slut. Det tog inte ens 25 år. Vad vi fick var dessutom ett riktigt bra spel, vad jag har förstått. Gamereactor skrev en positiv recension och delade ut ett högt betyg.
Synd bara att det är ett spel som ingen enda människa kan spela.
Jag vet, jag vet. Det är bara att gå och köpa grejerna som behövs. Det finns många som spelar VR, även om jag inte råkar känna några så högteknologiska lirare. Det är dessutom en lyx och ingen mänsklig rättighet att spela spel. Jag vet, jag vet.
Men Microsoft tänker inte ens utrusta nästa generation med VR-stöd, väl? Vad kommer den konsolen att kosta vid lansering, Xbox Series X? 7000? Mer? Och ändå kommer den inte att vara utrustad för att det ska gå att spela vissa spel som släpps till konsolen kort efter att den lanserats, som exempelvis Firmament från Cyan Worlds, skaparna av Myst. Åtminstone inte i VR, som utvecklarna optimerar spelet för.
Även om jag fick VR-grejer i julstrumpan skulle nog jag, personligen, föredra att spela på traditionellt vis. Jag kan förstås inte veta detta helt säkert, eftersom jag inte provat VR, på samma sätt som jag inte kan veta om jag skulle gilla ayahuasca eller inte, men jag tycker om att slöa när jag spelar, jag tycker om att sitta still, att öva på min manspread. Om jag hade sällskap i vardagsrummet, av sambo eller svärföräldrar eller en kompis eller Jehovas vittnen, skulle jag vara ännu mindre sugen på att härja och veva och vifta och skapa stress för alla närvarande.
Jag vill spela Half-Life Alyx med vanlig gamepad och jag vill spela Firmament när det kommer utan att röra annat än tummarna.
HÖR jag hur gubbigt gnällig jag låter? Ja, det gör jag verkligen! Men världen är inte redo för VR om en av nästa generations största konsoltillverkare inte ens tänker satsa på stöd för det. Då känns det hela bara missriktat och nödtvunget...
Inte ens gräsklipparmannen är särskilt förtjust.