Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
GAMLA PÄRLOR: THE BEACH

GAMLA PÄRLOR: THE BEACH

Egentligen är The Beach ingen toppenfilm. Egentligen. Men det är en av dom där rullarna som man ändå på något vis aldrig blir riktigt trött på. Den kom år 2000 efter mycket trubbel med produktionen och den blev en semihit även om kritikerna överlag inte var nådiga. Och visst ligger det mycket i deras påstående att om nån annan än Di Caprio, som fortfarande red högt på sin vansinnessuccé från Titanic, hade spelat huvudrollen så hade det inte gått lika bra.

The Beach är byggd på Alex Garlands bok med samma namn som kom ett par år tidigare. Jag har inte läst boken så jag kan inte göra några jämförelser med den.

Di Caprio spelar Richard, en amerikansk backpacker som är i Thailand för att förmodligen hitta sig själv. Det var väldigt populärt där i slutet på 90-talet och i början på 2000 att ge sig iväg på just backpacking. Helst då i sydostasien, Goa och Thailand.
Han hamnar på ett lusigt hotell där hans galne granne tipsar om en orörd, hemlig strand, fri från alla turister och den vanliga världen. Naturligtvis ger sig Richard iväg för att finna den.

The Beach är en märklig blandning av drama, äventyr, action och faktiskt skräck, även om det är i väldigt små doser. Den spretar över hela stället och egentligen borde man stänga av och se npt annat. Men nåt håller en kvar.

Det är fantastiska miljöer, vacker natur och ett sjusärdeles klockrent soundtrack. Ett av dom mest klockrena soundtracken i någon film någonsin. Det är Moby, Sugar Ray, Faithless, Blur, Underworld och ett gäng andra som upplevde sin storhetstid där och då men man har ändå lyckats plocka låtar från nämnda artister som både känns nostalgiska men fräscha även idag.
Otroligt bra gjort.

Richards dröm blir inte riktigt som han tänkt sig, drömmar blir sällan det. Kärlek händer, tragedier händer och allt blir en karusell som bara snurrar snabbare och snabbare mot det oundvikliga slutet.

Och det är bra. Fast det egentligen inte är så bra. Men man kan bara inte sluta titta. The Beach sågades av kritikerna och hyllades av fjortistjejerna. Men lyssna inte på nån av dom.
Se den själv.