Medlems- och redaktionsbloggar. Dagsfärska nyheter, tunga artiklar, intervjuer, personliga bloggar, intressanta forumdiskussioner och rättvisa recensioner. Gamereactor är Sveriges största speltidning- och spelcommunity Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
En glorifierad fanfiction

En glorifierad fanfiction

This post is tagged as: Resan till ljuset, Metro 2033 Universum, Metro 2033, Böcker, Recension

Det var förra året som jag lagom till releasen av Metro: Last Light tog mig an boken Metro 2033 (som jag sedan läste nästan parallellt med spelet baserat på boken). Jag fann boken vara riktigt bra, världen som författaren Dmitry Glukhovsky beskrev var både mörk och dyster, olika ideologier varvades med religiösa åsikter och allmän filosofi. Det enda jag inte var förtjust i var slutet, visserligen var det deprimerande och passade bra in med resten av boken, dock kändes det lite... hastigt slut. Men annars håller jag det som en av de bästa böckerna jag läst, och även fast Metro 2034 började svagt var den också riktigt bra när jag väl kom längre in i den.

Hursomhelst, utöver dessa två böcker och kommande Metro 2035 (som ska följa storyn i Last Light mer detaljerat och förmodligen även bestämma vilket slut som ska vara canon) finns det även något som kallas för Metro 2033 Universum. Detta är en slags serie där författaren bjudit in andra till att skriva olika berättelser som utspelar sig i samma universum som Metro 2033 (dock förmodar jag dessa berättelser inte räknas som canon). Runt ett tjugotal av dessa berättelser har utgivits som böcker i Ryssland, och än så länge har två av dessa blivit översatta till svenska (både är dessutom skrivna av samma författare). Det är alltså, ifall man vill uttrycka sig grovt, glorifierad fanfiction (jag har personligen inget emot fanfictions, då det precis som med "riktiga" romaner finns både bra och dåliga fanfictions).

Hursomhelst utspelar sig Resan till ljuset i metrons tunnlar under Sankt Petersburg år 2033. Den föräldralöse Gleb har under hela sitt tolvåriga liv levt i metrons tunnlar och även fast han inte lever ett enkelt liv ser den ena dagen inte olik ut från den andra. Detta ändras dock när han blir upplockad av stalkern Taran, efter att denna nyss slutfört ett uppdrag åt stationens ledning. Äventyret tar dock fart på riktigt när mystiska ljussignaler observeras från marinbasen Kronstadt, som befinner sig på en ö utanför staden. En grupp stalkrar sätts ihop för att undersöka vad som kan ha orsakat ljussignalerna, och föga förvånande ingår både Taran och Gleb i denna grupp. Kan det finnas fler överlevande och kanske orörda förråd, eller är det tecknet som prästerna inom Exodussekten predikar om?

Min försiktighet gav ifrån sig ganska snabbt, då Resan till ljuset visade sig både vara riktigt bra och även spännande. Den använder sig ofta av det enkla men effektiva knepet att avsluta nästan varje kapitel med en cliffhanger, för att läsaren ska vilja ge sig på nästa kapitel direkt. Världen målas upp ett liknande dystert och mörkt sätt som i Glukhovskys egna böcker, och vid vissa stunder kunde berättelsen kännas otäck. Dock märks det att det är en annan författare bakom rodret, där Glukhovskys böcker fokuserade mycket på ideologier, religioner och filosofier samt hade en spänning som kröp på en mer, är Andrej Djakovs bok kortare, mer actionorienterad och mer rak på sak (även fast religion finns som ett mindre och underliggande tema). Är det något problem jag har med boken är att den emellanåt kan kännas lite krystad, framför allt när det kommer till de övriga karaktärerna som jag för det mesta hade lite svårt att bry mig om på samma sätt som det är meningen att läsaren ska bry sig om de båda huvudkaraktärerna.

Men överlag gillade jag boken rätt mycket, den håller sig kanske inte riktigt på samma nivå som de andra Metro-böckerna, men den förtjänar definitivt en plats bredvid de böckerna. Gillar man de böckerna kan det vara värt att ge Resan till ljuset en chans, och även fast det kommer dröja ett bra tag tills jag läser den ser jag ändå framemot uppföljaren.

HQ