Medlems- och redaktionsbloggar. Dagsfärska nyheter, tunga artiklar, intervjuer, personliga bloggar, intressanta forumdiskussioner och rättvisa recensioner. Gamereactor är Sveriges största speltidning- och spelcommunity Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
Sabaton - Heroes intryck

Sabaton - Heroes intryck

Skrivet av Korschuk den 19 maj 2014 kl 17:20
This post is tagged as: Sabaton, Heroes, No Bullets Fly, The Ballad of Bull, Hearts of Iron

I fredags släpptes Sabatons nya album Heroes och det dök också ner i min brevlåda samma dag. Mina förhoppningar inför det här albumet var rätt stora då Sabaton bara växt och växt mer varje ny skiva det gjort. Både låttexterna och melodierna har blivit bättre och bättre med varje album efter Art of War. Dock var Carolus Rex en sån höjdare till skiva att jag hade svårt att tro att de faktiskt skulle kunna följa upp det med ett lika bra eller bättre album.

Temat för Heroes är att berätta historier om folk som gjort otroliga prestationer under krig istället för att låtarna mest fokuserar på olika slag eller händelser som de brukar göra. Något som jag gillade på en gång var att i boken med låttexterna så fanns en liten sammanfattning av låtens inspirationskälla och historien om vad personen gjort på sidan bredvid låttexten. Detta gjorde direkt att låtarna fick mer kraft under första genomspelningen då jag direkt visste vad allt handlade om utan att läsa på om det som jag missat senare.

Men nog om det, hur låter det då?

Låten Night Witches öppnar skivan och är en snabb och bombastisk låt på runt 3 minuter som handlar om kvinnliga bombplans piloter i ryska armén som använde en väldigt effektiv strategi för att dyka upp vid sina mål obemärkta. Med tempot och känslan den levererar öppnar den albumet perfekt och man blir genast sugen på att njuta ungefär trekvart av rejäl Power Metal.

Efter det dyker No Bullets Fly upp och här kände jag genast att det var något alldeles extra på gång. Låten handlar om en tysk pilot som fick order om att skjuta ner ett amerikanskt B17 flygplan, men när han fick se att planet var svårt skadat beslöt han sig för att eskortera det ut ur krigszonen. Den är inte lika bombastisk som Night Witches med ett lite lugnare tempo men det ger också utrymme för riktigt härligt gitarrspel och riktigt stark melodi. Står sig definitivt som en av mina favoritlåtar på albumet.

Nästa låt i ordning är Smoking Snakes som handlar om 3 brasilianska trupper som slogs under andra världskriget. Vet inte riktigt vad jag ska tycka om den då den delvis känns som en utfyllnadslåt. Låten har rätt atmosfär dock och det känns verkligen som hyllning till dessa tre soldater. Men i jämförelse med större delen av låtarna känns det som den här saknar något.

När Inmate 4859 börjar blir det dock en helt annan atmosfär och man hör direkt att det kommer vara en väldigt dyster och mörk låt. Jag gillar verkligen när de kryper ut ur sin safezone och Inmate 4859 blev verkligen riktigt bra. Låten handlar om en polsk soldat som fixar förfalskade papper så han kan bli skickad in till Auschwitz där han jobbade med att bygga en motståndsrörelse och få fram bevis mot brotten som begicks. Historien har dock inget lyckligt slut och därav låtens tunga atmosfär.

To Hell and Back handlar om en känd amerikansk soldat som var med under andra världskriget och i Vietnam. Han var en stor inspiration till de andra trupperna och blev sedan en känd skådespelare i hemlandet. Låten kan jag bara bäst beskriva som en mix mellan spaghetti western och metal. Den bjuder på en energisk och rätt så upplyftande melodi som funkar förvånandsvärt bra.

När nästa låt först började spelas i mina högtalare var jag rädd att de hade tagit väldigt mycket vatten över huvudet. Då jag hört hur sångaren lät i Sabatons cover på For Whom The Bell Tolls trodde jag inte han skulle kunna hantera en låt som denna där han måste bära låten på med sin röst tillsammans med det lugna pianot och trummorna. Men när låten var halvvägs igenom var jag totalt såld och rysningarna hade krypigt fram. I mina öron är det en riktig mäktig låt och Sabaton visar återigen varför de fångade mitt intresse under Hammerfall spelningen 2009 där de agerade som förband. Låten handlar om en australiensk bår bärare som ensam sprang emot fiendens styrkor och bärde hem skadade soldater. 12 gånger sprang han fram och tillbaks och hämtade folk.

Efter den lite lugnare låten så är det Resist and Bite som drar igång, låten levererar en härlig melodi som väcker en kämpar anda. Inspirationen kommer från de 40 belgiska soldater som försvarade gränsen mot den tyska armén.

Denna mer upplyftande del av skivan fortsätter med Soldier of 3 Armies som handlar om en finsk soldat som under sitt liv tjänstgjorde i tre arméer innan han dog i Vietnam. Väldigt energisk låt med trevliga melodier som ger ett riktigt sing-along sug. Hoppas på att få höra den live i framtiden.

Far From the Fame är nästa låt på skivan som jag inte har så mycket att säga om mer än att den troligtvis är skivans svagaste låt. Den sticker inte ut och precis som Smoking Snakes tycker jag den känns som lite av ett utfyllnads spår. Även om det kan låta negativt så tycker jag ändå låten är helt okej att lyssna på, men är ingen låt jag lär spela upp mer än när jag lyssnar på skivan som helhet. Låten handlar om en soldat som slogs under första världskriget och efter det blev pilot och deltog i andra världskriget.

Albumets avslutande låt är Hearts of Iron som handlar om den 12:e armén som hjälpte till att föra civila och soldater ut ur det brinnande Berlin när deras general tog beslutet att inte följa sina order att försvara Berlin utan tyckte det var viktigare att rädda så mycket folk som möjligt. Låten känns sorgsen men ändå hoppfull och står sig som en av de bästa på skivan. Bra refräng, stark melodi och bra låttext.

Bonus Tracksen som var med på min digibook var:

7734 som är en äldre låt som var med på deras album Metallizer

Man of War som vad jag förstått ska vara en hyllning till Manowar

7734 har jag gillat sen innan och Man of War tyckte jag var helt okej så var ingenting att klaga på direkt.

I överlag är jag imponerad och Sabaton lyckas återigen göra något som känns fräscht med en del spår som var riktiga avstickare i jämförelse med var det brukar göra. Är det lika bra som Carolus Rex? Jo då, det skulle jag säga och den här skivan lär gå varm i sommar tillsammans med Sonata Arctica's Pariah's Child och Tuomas Holopainen's Music Inspired By The Life and Times of Scrooge.

No Bullets Fly: http://youtu.be/GV0tr2W8oSM
The Ballad of Bull: http://youtu.be/wRTM2CvsGd0
Hearts of Iron: http://youtu.be/eoxYTmQQRME

HQ