Gamereactor / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands / 中國 / Indonesia / Polski
Gamereactor Close White
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto

RDR2 rycker upp sig, men frustrerar extremt

Jag tycker ännu inte att händelseutvecklingen hunnit bli särskilt spännande nu när man är 25 timmar+ in i spelet, men jag börjar absolut att uppskatta utforskandet och själva spelvärlden allt mer. Men spelets stora brister fortsätter tyvärr att sänka hela äventyret till snudd på en frustrerande ofärdig sörja.

En sådan sak är att förhandsskrytet om mängden animationer nu närmast börjar bli till spelets största nackdel.
Man kan ta ett enkelt rån där bara ett skrin ska öppnas för ett ovanligt vapen. Borde vara rätt enkelt egentligen och med kvicka manövrar ser jag mig själv blåsa ut alla i rummet på nolltid, norpa pickadollen och sedan dåna iväg till hästen och ge mig av innan farbror blå ens hunnit in för att undersöka brottsplatsen. Men nej. Världens nästan enklaste sak har här istället blivit lika knepigt som att deklarera aktieutdelning. Det är nog svårt att sikta i det här spelet för att snabbt och effektivt blåsa ut folk i ett trångt rum med en hagelbössa. Men med sheriffen drygt halvminuten bort, så borde det finnas mer än nog med tid. Om det inte vore för att man först ska bråka med spelmekaniken som förutsätter att jag måste hamna i exakt rätt vinkel till skrinet för att kunna få upp kommandot att öppna det. Speciellt när det ligger kroppar och skräpar runt om. Så 15 sekunder för att med svett och svordomar innan man äntligen kommer i position. Men istället, för som i alla andra normala moderna spel bara öppna skrinet med en snabb armsträckning, så ska Arthur inleda världens längsta animation där han ställer sig i rätvinkel framför skrinet, böjer sig låååångsamt och till sist öppnar det. Efter att tiosekundersanimationen äntligen avslutats så är sherifferna redan på plats i rummet och min flykt blir omöjlig utan att inleda massmord i staden.

Så får man börja om och förspiller 5 minuter med tid bara för att Rockstar låtit sig inspireras av kontrollen från PC-spelet Operation Flashpoint från 2001.

Det här är förstås inte enda gången kontrollen gör spelet irriterande att spela, det är bara ett av de värsta exemplen. Hästar som skenar in i folk och orsakar "mord", husrannsakningar som tar fem minuter istället för 30 sekunder för att man måste ställa sig i position framför varje skåplucka för att kunna öppna dem... osv.

RDR2 är i grunden mycket snyggt och känns oerhört detaljerat och påkostat.
Men samtidigt så känns spelkontrollen extremt gammal och osmidig, och inte alls i linje med den generella utvecklingen av påkostade spel med smidiga spelkontroller och följsamma animationer. Spelberättelsen och karaktärerna är inte heller lika intressanta som de var i senaste Rockstarspelet jag gillade, GTA IV. Introt är bra, spelvärlden är bra, men spelmekaniken, kontrollen och det mesta av innehållet jag hittills tagit mig igenom efter själva introt, är dåligt eller mediokert. Jag hade förväntat mig mer, men som det är tjugotalet timmar in så lutar det åt ca 7/10 för min del.

Facebook
TwitterReddit