Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
Veckans spel (1)

Veckans spel (1)

Skrivet av Patrikseve den 22 september 2019 kl 19:30

Jag tänkte singla ut ett spel varje vecka som jag tycker förtjänar din tid. De senaste månaderna har vi faktiskt haft ett stabilt utbud av action spel av rang. Tre exempel är Borderlands 3, Controll och Gears of War 5. Men vi har också sett rollspel som Greedfall. Själv har jag just nu fler spel att spela än jag hinner med och några som vilar tryggt i min backlogg att färdigställa som evighetsprojektet Oddysey. I och med nyheterna om att det kommer en ny Battlestar: Galactica serie nästa år tänkte jag rekommendera det enda alternativet i spelform.

Om du inte spelat Battlestar Galactica: Deadlock så är det ett omgångsbaserat strategispel som flyter på i realtid mellan omgångarna. Det påminner om gamla spel som exempelvis gamla Critical Mass ett spel som även fanns med på demoskivan 117 spel se lite gameplay här, det som gör spelet så unikt är hur väl de fångat seriens atmosfär, detaljer och annat. Även om spelet tar vid under det första kriget mot spelets antagonister Cylons en Ai baserad robot faktion så finns det mycket fanservice. Musiken har tydliga drag av serien på tv och även kameran försöker återskapa känslan från tv-seriens rymdstrider.

Du kastas ganska rappt in i rollen som ledare och har dels ett överkampanj läge där du bygger och rekryterar flottor, officerare och annat för att stärka flottan och kampen mot Cylons armador. Striderna tar dig rätt in i en ganska vacker 3d miljö där du styr flottorna i en relatidsomgångsbaserad hybrid och tillåter dig att efter striden bevittna den som om den gick i realtid, det påminner lite om Superhoot för en annan liknelse. Om du har ett sug efter strategispel och gillade tv-serien Battlestar Galactica kika in denna titel. För lite gameplay.

Jag är ledsen men Outer Worlds ser inte bra ut

Jag är ledsen men Outer Worlds ser inte bra ut

Skrivet av Patrikseve den 15 september 2019 kl 18:59
This post is tagged as: Obsidian, Outer Worlds, Risk för besvikelse

Det har släppts lite gameplay för Outer Worlds Obsidians nya titel och jag tycker ärligt talat att av det vi fått se så ser det inte jättebra ut. Stridsmekaniken i sig är kanske inte centralt i ett rollspel något jag inte fattat varför med tanke på att spelen ofta påtvingar stridandet och adopterat det som en pelare i sin spelmekanik i modern tid. C-rpg spelen kunde åtminstone luta sig mot komplexa omgångsbaserade eller realtidsbaserade system även om de också led av problem. Det ser ut som ingenting hänt sedan New Vegas, se själva: https://www.youtube.com/watch?v=9je2JizqlaE ansiktsanimationerna lämnar mycket att önska, jag får samma känsla som i Oblivion när man zoomar in i ansiktena. Grafiken är väldigt brun och jag var inte helt såld på paletten i trailer sekvenserna heller. Vi kan bortse från Fov problemen i trailern då sådant ofta går att fixa på PC och ibland på konsol. Visst det kanske är en tidig build eller något som kommer att få mycket kärlek innan release men det ser stelt, klumpigt och väldigt last gen ut.

Däremot vill jag inte helt kasta skräp på designen, tematiken och universumet de bygger, de är lite Fallout 4 vibbar över det hela och jag gillar konceptet, karaktärerna verkar bra skrivna och det finns säkert mycket att inhämta från berättarperspektivet som ser bra ut. Jag tvivlar inte på att det finns olika val och mycket annat att utforska som i deras tidigare alster. Visst argument kan göras för att AA spel inte behöver vara bäst på allt men spelet säljs som ett AAA spel prismässigt och jag anser ändå att Obsidian som är så rutinerade borde kunna skapa betydligt starkare intryck med sina förhandsvisningar, trailers och gameplay. Men med det sagt spelet ser bra ut i olika områden som i sin design, tematik, narrativ och bitvis röstskådespeleri mm, men jag undrar hur det kommer att skära sig med resten som det extremt stela striderna, hemska ansiktsanimationer, bruntråkiga paletten och grafik som ser 10 år gammal ut.

Vi kan alla argumentera för att grafik kvittar och det gör det ibland, däremot kan grafik hjälpa ett spel mycket med inlevelse, känsla och skapa en starkare intresse till världen. Kan Obsidian ändå erbjuda något spännande, trevligt och bra återstår att se men redan nu ser jag flera varningssignaler. Jag kommer definitivt att ändå spela spelet men jag är lite orolig över den tekniska sidan också. I trailers och annat brukar inte mycket sådant framkomma av begripliga skäl man vill inte visa sådant. Obsidian är dock ökända på att släppa tekniskt trasiga spel däremot har de blivit bättre de senaste åren i min mening. Jag hoppas att om vi får ett relativt polerat spel som inte har mycket spelförstörande problem så kanske vi ändå har en lite typisk Obsidan titel som erbjuder något positivt. Däremot vidhåller jag att det ser inte jättebra ut såhär en månad innan släpp, jag hoppas att jag har fel då spelet verkar spännande överlag.

Total War: Warhammer II Dlc och spelets utveckling

Total War: Warhammer II Dlc och spelets utveckling

Skrivet av Patrikseve den 14 september 2019 kl 21:37
This post is tagged as: Dlc, Framtid, Prisvärt

Total War tillhör en av mina guilty pleasure serier och tillhör en av de där jag spelat sen första spelen i serien. Det är en serie som kanske inte konceptuellt utvecklats så mycket sen sina tidigaste delar men spelen är bra kontinuerligt med något enstaka dipp här och var. Three Kingdoms släpptes nyligen men har inte lockat så mycket däremot fortsätter jag att uppskatta Warhammer spinoff serien. Nyligen släpptes ett dlc där två faktioner uppdaterades med lite nya ledare och en gratis patch som uppgraderade en hel faktion. Jag uppskattar att de fortsätter bygga ut, förbättra och släppa betal och gratis- innehåll.

Denna nya del så ställs Wulfheart en känd spanare/spejare/jagare och monstermördare från imperiet i universumet inte att blanda ihop med Wulfrik som leder en annan faktion, mot Nakai en ledare och krigare för ödlemännen (lizardmen), tänk en civilization som består av dinosaurier mixat med amerikanska urinvånare stil på arkitektur och besmyckning med lite science fiction. Samt en gratis uppdatering med en annan ledare för Lizardmen och en för imperiet som faktion. Det börjar verkligen kännas som en titel full av liv med alla olika kända ansikten och faktioner i spelet. För min egen del så gillar Wulfhearts kampanj som är lite av en expedition in i Lustria som är fylld av jungler och annat. Tilläggen är flera både sett till nya enheter och annat för båda raserna och jag tror just de här rivalitets paketen är ett sätt att bygga ut spelet på.

Det lär dröja lite innan Total War: Warhammer III vilken jag ser fram emot mycket då sista pusselbiten av kartan läggs till. För varje del så läggs en del av Warhammer världen ihop i en allt större kampanjkarta i tvåan slogs spel 1 och 2 karta ihop till en omfattande kampanj under namnet Mortal Empires. I trean är namnes osäkert men då läggs några av mina favoritfaktioner till och den sista biten av kartan i öst vilket kommer att göra spelet till något gigantiskt sett till Total War spel. Variationen, hjältarna, assymetrin mellan de olika raserna skapar ett fantastiskt strategispel där även en del berättande vävs in i det hela. Även om folk är lite missnöjda över delar av Dlc biten så tycker jag tvärtom att de är en solklar rekommendation om man spelar spelen.

Greedfalls koloniala tematik verkar spännande

Greedfalls koloniala tematik verkar spännande

Skrivet av Patrikseve den 9 september 2019 kl 20:01
This post is tagged as: Greedfall

Jag har följt Greedfall som är ett kommande spel, släpps idag och handlar i grund och botten om hur kolonisatörer hittar en ny kontinent och börjar bosätta sig och hamnar i konflikt med naturen och de som lever där sen urminnestider. Ganska klassiskt tema och drar inspiration från vår verklighet med Europeiska bosättare och kolonisatörer i amerika.Studion bakom spelet är inte känd för några mästerverk men har producerat ganska ok spel tidigare om än bristfälliga. Det jag är lockad över är dels att spelet inte ska ha några fetchquester trots att det är ett riktigt AA rollspel i 3d. Dels att de behandlar en mycket spännande tematik och riktning. Monster Hunter: World petade lite på det här nyligen men detta är mer förankrat i inspiration av historia och möjligen något åt avatars håll. Spelet ser dock mer mörkt ut än sistnämnda och jag tror att det kan bli en av årets överraskningar även om få pratar om det. Förvisso har utvecklaren en tråkig historia med spel som varit väldigt trasiga och inte kunnat tävla med de bästa, samtidigt kanske de sitter på ett så pass realiserat tema att de kan bidra med något lite annorlunda.

Jag har haft ögonen på spelet sen det visades och det påminde lite om en mängd spel på samma gång, Assassins Creed, Gothic, Technomancer, Witcher och lite annat. Mycket inspiration från olika håll går att urskilja. Dock är det ett spel som nästan ingen pratar om, det har ett embargo till release och spelet är skapat av en utvecklare som inte alltid levererar den bästa kvalitén. Men jag vill ändå hoppas lite att det här ändå kan bli bra, för det ser bra ut, gameplay som går att kika på ser riktigt bra ut för en AA-titel, skådeplatsen, faktionerna som man jobbar för, kompanioner som har egna tillhörigheter, lojaliteter och bara en sådan sak som språk gillar jag. Urinvånarna pratar främst sitt eget språk, för att kunna förstå dem kan man ha med en kompanjon som kan översätta (en sån här sak vill jag se mer av i andra spel också där engelska inte är universalspråk). Men som sagt greedfall ser ut som ett kompetent utmanande rollspel med en mycket spännande skådeplats och tematik.

Gears of War 5 och Control tankar

Gears of War 5 och Control tankar

Skrivet av Patrikseve den 9 september 2019 kl 19:49
This post is tagged as: Gears of War 5, Control

Jag har suttit och spelat Gears of Waar 5 och Control och tycker att det är kul att två ganska bra tredjepersonstitlar släppts så här tidigt under hösten. Control är ett bra spel med en mycket spännande berättelse och design på allt som händer på byrån. Jag hade önskat mer uppbyggnad runt och mer av ett intro än det vi får. Det känns lite som man bara slängs in i allt och det tappar fort lite av sin mystik. Annars är det en fantastisk take på den här typen av fiction, det skulle kunna vara en science fiction tv-serie i princip. Överlag gillar jag spelet även om det tyvärr återigen hamnar i samma problem jag har haft med deras senaste alster, de har för mycket strider och de drar ner helheten mycket när de är ganska duktiga på att skapa spännande spelvärldar och intressanta narrativ (action delarna upplever jag som ett nödvändigt ont för att fylla ut tiden). Men just hur miljöerna förändras, hur dimensioner blöder in i spelvärlden är riktigt välgjort.

Gears of Wars 5 är tvärtom mot säg Control ett spel som bara handlar om striderna där också spelets styrka finns, och såklart spännande vackra miljöer att slåss i mot dessa fiender. Jag har dock kommit att uppskatta 5an för att ha en mer intressant story än tidigare och betydligt mer varierade miljöer. Det behövdes att göra någon ändring, jag är osäker på om jag orkat mig igenom ett nytt Gears of War 2 eller 3 igen. Jag gillar också att spelet vågar bli lite mindre linjärt än tidigare och utforska större områden. Annars anser jag ändå av den tid jag spelat att det är Gears of Wars. Samma typ av spelmekanik, skjutande och annat. Även om Robotkompanjonen är spännande och möjligheten att be den utföra attacker, hämta vapen är en välkommen aspekt så spelar vi nästan samma spel igen. Allt som allt är jag nöjd med både Control och Gears of War 5. Två toppen spel som jag kan rekommendera.