Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
Greedfalls koloniala tematik verkar spännande

Greedfalls koloniala tematik verkar spännande

Skrivet av Patrikseve den 9 september 2019 kl 20:01
This post is tagged as: Greedfall

Jag har följt Greedfall som är ett kommande spel, släpps idag och handlar i grund och botten om hur kolonisatörer hittar en ny kontinent och börjar bosätta sig och hamnar i konflikt med naturen och de som lever där sen urminnestider. Ganska klassiskt tema och drar inspiration från vår verklighet med Europeiska bosättare och kolonisatörer i amerika.Studion bakom spelet är inte känd för några mästerverk men har producerat ganska ok spel tidigare om än bristfälliga. Det jag är lockad över är dels att spelet inte ska ha några fetchquester trots att det är ett riktigt AA rollspel i 3d. Dels att de behandlar en mycket spännande tematik och riktning. Monster Hunter: World petade lite på det här nyligen men detta är mer förankrat i inspiration av historia och möjligen något åt avatars håll. Spelet ser dock mer mörkt ut än sistnämnda och jag tror att det kan bli en av årets överraskningar även om få pratar om det. Förvisso har utvecklaren en tråkig historia med spel som varit väldigt trasiga och inte kunnat tävla med de bästa, samtidigt kanske de sitter på ett så pass realiserat tema att de kan bidra med något lite annorlunda.

Jag har haft ögonen på spelet sen det visades och det påminde lite om en mängd spel på samma gång, Assassins Creed, Gothic, Technomancer, Witcher och lite annat. Mycket inspiration från olika håll går att urskilja. Dock är det ett spel som nästan ingen pratar om, det har ett embargo till release och spelet är skapat av en utvecklare som inte alltid levererar den bästa kvalitén. Men jag vill ändå hoppas lite att det här ändå kan bli bra, för det ser bra ut, gameplay som går att kika på ser riktigt bra ut för en AA-titel, skådeplatsen, faktionerna som man jobbar för, kompanioner som har egna tillhörigheter, lojaliteter och bara en sådan sak som språk gillar jag. Urinvånarna pratar främst sitt eget språk, för att kunna förstå dem kan man ha med en kompanjon som kan översätta (en sån här sak vill jag se mer av i andra spel också där engelska inte är universalspråk). Men som sagt greedfall ser ut som ett kompetent utmanande rollspel med en mycket spännande skådeplats och tematik.

Gears of War 5 och Control tankar

Gears of War 5 och Control tankar

Skrivet av Patrikseve den 9 september 2019 kl 19:49
This post is tagged as: Gears of War 5, Control

Jag har suttit och spelat Gears of Waar 5 och Control och tycker att det är kul att två ganska bra tredjepersonstitlar släppts så här tidigt under hösten. Control är ett bra spel med en mycket spännande berättelse och design på allt som händer på byrån. Jag hade önskat mer uppbyggnad runt och mer av ett intro än det vi får. Det känns lite som man bara slängs in i allt och det tappar fort lite av sin mystik. Annars är det en fantastisk take på den här typen av fiction, det skulle kunna vara en science fiction tv-serie i princip. Överlag gillar jag spelet även om det tyvärr återigen hamnar i samma problem jag har haft med deras senaste alster, de har för mycket strider och de drar ner helheten mycket när de är ganska duktiga på att skapa spännande spelvärldar och intressanta narrativ (action delarna upplever jag som ett nödvändigt ont för att fylla ut tiden). Men just hur miljöerna förändras, hur dimensioner blöder in i spelvärlden är riktigt välgjort.

Gears of Wars 5 är tvärtom mot säg Control ett spel som bara handlar om striderna där också spelets styrka finns, och såklart spännande vackra miljöer att slåss i mot dessa fiender. Jag har dock kommit att uppskatta 5an för att ha en mer intressant story än tidigare och betydligt mer varierade miljöer. Det behövdes att göra någon ändring, jag är osäker på om jag orkat mig igenom ett nytt Gears of War 2 eller 3 igen. Jag gillar också att spelet vågar bli lite mindre linjärt än tidigare och utforska större områden. Annars anser jag ändå av den tid jag spelat att det är Gears of Wars. Samma typ av spelmekanik, skjutande och annat. Även om Robotkompanjonen är spännande och möjligheten att be den utföra attacker, hämta vapen är en välkommen aspekt så spelar vi nästan samma spel igen. Allt som allt är jag nöjd med både Control och Gears of War 5. Två toppen spel som jag kan rekommendera.

Upplåsningsbart innehåll bra eller dåligt

Upplåsningsbart innehåll bra eller dåligt

Skrivet av Patrikseve den 8 september 2019 kl 16:58
This post is tagged as: Upplåsningsbart innehåll

Det är inte ovanligt att se spel idag fortsätta den ganska långvariga tanken om att ha upplåsbart innehåll. Exempelvis om du klarar spelet låser du upp kostymer, vapen eller en svårighetsgrad. Jag anser att det finns en komplexitet bakom detta koncept som gör det svårt att gå ifrån det. Å ena sidan vill spelare få en belöning för att de spelat igenom berättelsen eller spelat spelet. Det kan finnas många olika sätt att göra det på, levels, saker som låses upp som du inte hade tillgång till tidigare eller poäng för att klättra i rankingsystem i mp portioner av spelen.

Ändå kan jag känna att spel som låter oss ha allting från början vinner så mycket i längden. Å andra sidan finns det en del spelare som spelar för att låsa upp saker egentligen inte för att använda dem. Det påminner lite om hur vi ofta som barn gillar presentpappret mer än själva presenterna. Lite av detta upplever jag finns förankrat i drivet om att ha massor med upplåsningsbart innehåll i spel. De som låter allt vara upplåst från början brukar möta kritik eller skepticism för detta ibland.

Jag kan förstå de som vill ha mycket innehåll utöver basspelet att låsa upp, det tillför speltid och ger spelaren ett syfte, medans de som ogillar det menar på att om syftet bara är det så kan man lika gärna köpa ett nytt spel då man kanske inte egentligen gillar själva spelet längre. Japanska spel har en tendens att vara ganska överlägsna när det kommer till att gömma extra innehåll bakom kriterier som du måste uppnå. Kanske finns det rum för båda sidor.

Jag är principiellt inte emot det ena eller det andra men jag saknar lite fler spel som bara ger dig som spelare tillgång till allt på en gång. Inte låser svårighetsgrader bakom krav att spela igenom spelet eller massor med banor och nivåer. Å andra sidan fungerar det galant med lite sådant i en del spel som redan erbjuder matigt med innehåll. Å ena sidan älskar säg Counter Strike eller säg Arma 3 för att allt finns där tillgängligt, å andra sidan kan jag verkligen uppskatta spel som Super Smash Bros för att det är kul att försöka låsa upp allting. Jag har dock insett på sistonde att i spel som Super Smash Bros är själva upplåsningen av innehåll det som är drivande ingenting annat.

Det är intressant hur olika speldesign kan påverka oss som spelare och hur vi sätter upp mål, syften och annat med vår speltid i spelen. Vad vi vill göra eller gör i spelen. Faktumed att hur vi spelar och interagerar med spelen kan säga mycket om oss som individer och vilka vi är. Jag är väldigt oense om jag gillar eller ogillar upplåsningsbart innehåll men jag kan ändå se att vi som spelare interagerar lite olika med spel som har detta som stora inslag i spelen gentemot de som ger oss allt på en gång.

Föredrar du spel som håller tillbaka innehåll som ska låsas upp eller att spelet ger dig tillgång till allt på en gång?

Så äntligen kommer ett Homeworld 3

Så äntligen kommer ett Homeworld 3

Skrivet av Patrikseve den 31 augusti 2019 kl 17:22
This post is tagged as: Homeworld 3

Jag ser det som en svår uppgift att återskapa samma form av tematik, estetik och ljuddesign mm. del 1 och 2 har haft. Samtidigt så var Homeworld: Deserts of Kharak en fenomenal uppvisning av att fånga hela den här känslan som spelen bar på. Utannonserings trailern finns här och såklart ser jag fram emot en ny del då det tillhör en av mina favoritserier inom strategigenren trots sina brister. En del av teamet som nu jobbar med Homeworld 3 har tidigare jobbat på Homeworld serien och hos Relic.

Jag hoppas att de fixar en del problem med serien som att om du inte byggde tillräckligt i tidigare uppdrag kunde senare uppdrag nästintill bli för svåra då enheter och tech utvecklingar följde med uppdrag från uppdrag. Det är ändå lite intressant att serien som revolutionerade genren med full 3d i olika riktningar inte sett så mycket copycats. Det ska bli spännande att se hur de löser det och om de kan utveckla dessa system från de två första spelen som Relic Entertainment skapade. Det är dock samma utvecklare bakom den senaste landbaserade prequel delen och denna nya del så det bådar gott.

Värt att notera dock är att spelet finansieras via en kickstarter vilket jag känner är lite märkligt när studion ligger under Gearbox men samtidigt kanske det var enda möjligheten att säkra investeringar och mäta intresset. Oavsett tror jag att det blir av då det finns så pass många som fortfarande tycker om serien.

Rogue Galaxy: Outlaw påminner om gamla Privateer och Wing Commander

Rogue Galaxy: Outlaw påminner om gamla Privateer och Wing Commander

Skrivet av Patrikseve den 25 augusti 2019 kl 21:27
This post is tagged as: Rymdspel, Rymd-simulatorspel, Arkad, Semi-Simulator

Jag har spelat en hel del av det nya Rogue Galaxy: Outlaw som är lite av en prequel till originalet Rogue Galaxy. Jag kan dock inte skaka av mig känslan av att det är lite som en favorit i repris. Det påminner mycket om de äldre flygspelen i rymdmiljö som Wing Commander och Privateer men något moderniserat. Förvisso kan det upplevas som något strömlinjeformat och till viss del är det just så. Systemen spelet bygger på är ganska simpla. Du gör ofta liknande saker oavsett var du är i rymden men det är underhållande likväl. Grafiken påminner lite om det kriminellt trasiga Swords of the Stars II, bara det att denna titel inte är trasig. Få buggar och flyter på fantastiskt på min dator. Starka och skarpa färger, mycket laser skott som viner överallt och en ganska trevlig upplevelse så sett. Ljuden är lite blandat men överlag håller det en ok standard liksom röstskådespelet. Musiken däremot är fantastisk och påminner om typ Rockstars GTA mer än något med DJ:s och kanaler med lite olika typer av musik. Ett tema som genomsyrar spelet är vilda västern i rymden så mycket rock/metal med western stuk.

Vid sidan av detta kan jag ändå se en ganska intressant framtid för spelet sett till moddar. Däremot är jag inte blind för spelets svagheter heller. Det här spelet kommer inte matcha flyg simulatorer därute utan det är en indie titel och en mer arkadvänlig sådan. Vist du kan justera sköldar, kalla till dig en flyg kompanjon som hjälper dig, men du är låst i mindre rymdskepp och systemen runt uppdrag och handel sträcker sig inte så djupt. Jämför vi detta med X4 sett till handel faller det kort och striderna med säg Elite Dangerous eller Star Citizen så är det inte riktigt på samma nivå utan du får en lite mer enkel upplevelse. Helheten däremot när grafik, musik, spelbarhet smälter samman skapar det en trivsam rymdflygtitel med underhållande strider och ackopanjerande spelmekaniska system som handel och en berättelse som gör sitt jobb. Berättelsen i sig är väldigt typisk och man bör inte förvänta sig alltför mycket där men jag gillar 2d semi 3d animerade stilen den berättas i och har hittills inte upplevt att den är i vägen.

Styrkan i spelet är att du kan göra lite vad du vill när du vill och hur du vill i förhållande till spelmekaniken och spelets interna regler. Det är ett sandlådespel sett till miljöerna och du kan göra sidouppdrag eller huvuduppdrag när du vill eller bara utforska och allt är intressant. Min gissning är att man kan säkerligen ha rätt roligt med detta i en 30-50+ timmar. En del berättar att huvudstoryn tar ca 25-35 timmar enbart att ta sig igenom. För de som spelat lite äldre spel som Wing Commander och Privateer så tror jag att man kommer att känna igen sig och se influenser i spelet på olika sätt. Vilket kanske inte är så konstigt då de tillsammans med ett par andra ofta är en del av genrens inspirationskällor i modern tid. Om man gillar lite western och prisjägar teman i sina spel så är denna titel ett bra exempel på det i en sciencefiction förpackning.