Medlems- och redaktionsbloggar. Dagsfärska nyheter, tunga artiklar, intervjuer, personliga bloggar, intressanta forumdiskussioner och rättvisa recensioner. Gamereactor är Sveriges största speltidning- och spelcommunity Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
Näthat, mordhot, könsneutralitet

Näthat, mordhot, könsneutralitet

Skrivet av Petter den 18 oktober 2014 kl 09:50

Debatten är hätsk. Gamereactor och jag hängs ut efter uttalanden i Sveriges Radio under gårdagen. Vi är "äckliga", jag är "vidrig". Igen. Det kan jag ta. Men inte när min slutpoäng i grunden handlar och under SR-intervjun faktiskt handlade om att jag anser att det absolut finnes plats för debatt rörande detta, att jag anser det vara viktigt med en konstruktiv konversation rörande kulturkritik i allmänhet och de turer som tagits inom branschen de sista månaderna - i synnerhet. Gamereactor står inte utanför vilket är vad Sveriges Radio jobbat hårt för att försöka få det till. Vi kritiserade bland annat bikinibiten i Metal Gear Solid 5 så sent som förra månaden och vi kommer att fortsätta ta vårt ansvar. Det jag ville ha sagt dock, det jag vill förmedla till dig som läser, kommenterar och deltar - är att det finns rimliga ramar även för denna debatt.

Jag hade högre tankar om Sveriges Radio. Två P1-redaktörer började jaga oss för över en vecka sedan och efter att Jonas gjort en intervju med dem i ämnet ringde de tillbaka till mig. Som katt runt het gröt vägrade de prata klarspråk utan uttryckte sig i termer som "vi vill även prata med dig" när det egentligen, hela tiden, hade handlat om att de inte fått de som de egentligen ville ha av Jonas de uttalanden. De hade bestämt sig redan innan de pratade med oss vad de ville ha, hur de skulle vinkla sin story. Aftonbladet har pysslat och pysslar med den här typen av vinklad journalism på daglig basis och jag vet mycket väl om riskerna med att bli intervjuad när den som intervjuar redan på förhand bestämt sig om vad de vill ha. Det slutar aldrig särskilt väl.

Jag tackade nej på grund av trycklämnig av Gamereactors kommande oktobernummer och en rysligt stressad vecka. Men SR gav sig icke. De ringde tillbaka i omgångar och ville inte längre prata med nyhetsredaktör Jonas, han gav dem inte vad de behövde. Det spelade ingen roll att jag spenderade 31 minuter på, att med stor omsorg, försöka förklara att Gamereactor inte alls "skiter i vårt ansvar" i dessa frågor. Vi tar det. Vi anser absolut att det finns gott om saker rörande debatten om näthat och könsneutralitet som måste få utrymme, men inom rimlighetens ramar. Sveriges Radio frågade mig fem gånger på rad under telefonintervjun om jag inte tyckte att jag hade ett ansvar som chefredaktör. Jag svarade om och om och om igen att jag absolut har det, och att vi inte ställer oss helt utanför denna debatt som P1-journalisten gång-på-gång försökte få det till. Jag insåg snabbt vad detta handlade om. Sveriges Radio ville göra oss till bad guys. De fick inte vad de egentligen ville ha innan de kontaktade Gamereactor, trots att kärnfrågorna omformulerades fem gånger för att försöka få oss att säga saker som vi inte står för. Sen klipptes det och rycktes till stor del ur sitt sammanhang. Ytterst tvivelaktig journalistik.Vinklat och oseriöst.

Ännu mer oseriöst blir det i min värld med tanke på att Sveriges Radios reportrar frågar oss fyra gånger under två telefonsamtal huruvida vi "verkligen ser på oss själva som journalister?". Varför skulle vi inte göra det, undrar jag? "Nä, vi vill bara höra era tankegångar kring detta". Jag förstår vinkeln. Sveriges Radio ville göra en chockstory om tidningen som inte bryr sig, men det gick inte hela vägen så man tog det snaskigaste man kunde få. Tidningen som inte tar industrins problem på allvar men kallar sig för journalister anyways. Klart som korvspad vi arbetar journalistiskt och klart som korvspad att jag kallar mig speljournalist, var mitt enkla, korta, svar. Kika bara på innebörden, vad ordet betyder. "Insamling, sammanställning och rapportering av information." Själva kärnverksamheten inom Gamereactor och något vi pysslat med på daglig basis i över 12 års tid nu.

Sveriges Radio ville såklart få det till att vi inte kan kalla oss journalister eftersom vi inte kritiserar könsfrågan i spelvärlden tillräckligt. Jag förstår det, men det gör inte intervjun och sättet som den utfärdades på mindre oseriöst. Vinklad journalism på det här sättet är inget jag skriver under på och även om jag i omgångar förklarat var min tidning står i den här frågas tänkte jag avsluta med att upprepa mig. Here goes nothing:

Gamereactor tar mordhoten som gjorts mot diverse spelkritiker på största allvar. Vi tar näthat och trollande på största allvar. Vi driver vår site efter en ofta kritiserad noll tolerans-policy där mången medlem stängs av på daglig basis på grund av upprepade regelbrott. Vi står inte utanför. Vi drivs av en passion, kärlek och entusiasm för spel som underhållningsform och älskar det vi gör. Vi älskar spel och vi brinner för denna ljuvliga bransch, något som vi vill ska märkas och kännas i allt vi gör. Vi tar ordet spel i "spelkritiker" på minst lika stort allvar som ordet "kritiker", tänker aldrig sjunka till en nivå där vi dömer ut hela industrin som "vidrig" på grund av ett antal utvalda rötägg. Klart det finns bekymmer och problem, frågetecken som måste rätas- och kritik som måste delas ut. Vilket vi gör, på regelbunden basis. Men det måste finnas en balans. När vi pratade om detta, jag och Sveriges Radios reportrar, var jag ytterst tydlig med vad jag menar - men allt klipptes bort.

Det finns gott om smaklöshet i spelvärlden och precis som i fallet med prickskyttebikinin i Metal Gear Solid 5 är vi inte sena att kritisera det. Samtidigt har det enligt mig som chefredaktör verkligen gått för långt när man som speltidning delar ut betyget 1/10 till Lost Planet 2 eftersom en av spelets karaktärer bär en urringad vinterdräkt. Nog för att framförallt japanska utvecklare ligger lite efter när det gäller själva kärnfrågan som denna diskussion handlar om, men att ignorera, bortse och helt enkelt skita i allt annat som produkten i fråga innehåller och dela ut det lägsta möjligas betyget på grund av den urringade overallen - är i min värld ett renodlat tjänstefel.

Sen går det såklart utmärkt att som läsare anse att den där svidande hårda 1:an på Lost Planet 2 var helt rätt betyg att sätta, på helt rätt premisser. Och då ska man givetvis fortsätta läsas den där tidningen som tryckte recensionen som jag pekar på. Smaken är som baken och kommer så alltid att vara. Men min tidning kommer aldrig att hamna där, någonsin. Och den som inte ser orsaken till det har tappat en del av det fotfäste och breda synsätt som krävs i en pågående debatt av det här slaget. Jag tog upp ett enligt mig vettigt exempel i P1-intervjun (som också klippes bort). Jag läser fyra filmtidningar varje månad, som prenumerant. Film är en av mina största hobbys. Om en av dessa internationellt utspridda filmblaskor skulle ha delat ut betyget 1/10 till Tarantinos Django Unchained eftersom "hans fru var det kidnappade offret och Django själv den starka och modige hjälten" hade jag mest troligt stängt den tidningen och aldrig återvänt. Inte för att diskussionen inte för, eller bör, finnas - utan för att politik och genus tillåts ta överhanden och helt och hållet överskugga alla andra beståndsdelar av vad vettig kulturkritik bör handla om. Tarantinos film, hans filmvärld, är ju en kulturyttring - ingen dokumentär. Klart den ska kunna kritiseras på flertalet nivåer, men inom rimliga ramar. Det är min grundpoäng.

Gamereactor älskar spel. Vi älskar den här industrin, vår trogna läsarskara och brinner för det vi gör. Vi kommer att fortsätta att bedriva en nolltolerans mot näthat, vi kommer att fortsätta att försöka uttrycka vår passion, entusiasm och kärlek till underhållningsformen och vi kommer att fortsätta att kritisera spel som Metal Gear Solid 5 när topptränade specialsoldater kläs i centimeter-små bikinis mitt på slagfältet. Spelvärlden är ung. Det finns förbättringar att göra överallt. Som industri har den knappt gått och fått visdomständer. Vi måste ha tålamod, visa prov på tolerans och inte låta vissa ämnen helt ta överhanden. Tack för att du läser.

HQ