Gamereactor / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands / 中國 / Indonesia / Polski
Gamereactor Close White
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto

Allvarligt läge för mig?

This post is tagged as: otur, livet, bry sig, mående, funkar inte, terapi, deprimerad, kris, stress

Försöker verkligen ta vara på att vara så glad som jag bara kan. Alltid va trevlig och bemöta som man själv vill bli bemött. Men blir svårare och svårare för var dag.

De enda platserna jag känner att jag fyller någon funktion är när jag jobbar. Där för jag träffa människor och ha konversationer på det sättet umgås.

Utöver det:

-Ingen jag känner hör av sig till mig. På kompisfronten utanför så ar jag ingen som bjuder till fest, att hänga eller ens en snabb öl nånstans. Så Nyår, Midsommar eller va fan du vill? Bli inbjuden till middagar eller fester? Glöm det, fuck you! Min familj verkar även de ha stora problem med detta så förvärrar bara saken.

-Mamma måste kanske sälja huset som jag växt upp i. Om jag inte kan sticka dit så vet jag inte vad jag ska sticka då jag inte ens vet hur länge jag kommer stanna som inneboende.

-Jag har sån otur med tjejer. Jag saknar "game" som min polare sa och känner mig bara efterbliven på den punkten.

-Jag är feg. När nån på jobbet till exempel höjer rösten så får jag såna skamkänslor att jag inte finner kraft att stå på mig. Tror även att detta är skälet till att jag har samlat så mycket ilska genom åren.

-Har svårt att koncentrera mig. Har svårt att lära mig nya saker och tappar oftast fokus när jag försöker läsa på om den där ekonomiska biten etc. Sen är jag oftare och oftare lite uppe i det blå nu så att jag missar bitar i samtal eller tappar fokus på jobbet etc.

Har även senaste månaderna fått återkommande besök av panikångest om existentiella frågor. Så just nu pendlar allt friskt emellan det och att känna ångest över alla sakerna här ovan. Att jag mår bra händer naturligtvis det också. Men när det gått ett tag och man kommer på allt man saknar i livet (speciellt vänner och flickvän) så kommer ärligheten ifatt en och man känner sig deprimerad. Hade en dröm inatt om att alla åren bara flyger iväg och jag inte hittar något ens efter jag fyllt 30 (är 24) och att det bara fortsätter.

Har försökt åtgärda detta nu med att börja på Muay Thai och gymma. Har även skickat in remiss till vårdcentralen där jag bor och ska även prova på att meditera med hjälp av Headspace. Någonting måste jag nog göra för känner att läget börjar bli allvarligt och att jag känner svårigheter med att vara uppåt (på jobbet som ex.).

Vad borde jag göra för må bättre? Finns det någon metod jag inte nämnt som jag borde prova?

Facebook
TwitterReddit