Ostlördag- Miami Connection (1987)

Ja det blir en sen ostlördag igen. Min ursäkt är att jag satt och drack mjöd ur ett horn nere på medeltidsmarknaden. Men nog fan ska det blir lite ost denna helg med- redigt med det. Idag blir det b-film kultklassiskern Miami Connection. Håll till godo!

Någonstans i Miami 1987. Den illegala droghandeln som skapar misär till mängder av människor styrs av en grupp motorcykel-ninjas. Men som tur är finns det några som kan stoppa dem. Nej inte polisen eller nåt sånt- utan multikulturella pop/rock bandet Dragon Sound. Bandet består av ett gäng collegeungdomar som dessutom är redigt haja på kampsport. vilket är tur eftersom varenda karaktär i hela Miami verkar kunna det. Om jag minns korrekt så är sångerskan ihop med basisten i bandet vilket hennes bror (som tillhör något gäng av bikers) inte tycker om. Sen finns det något annat band som hatar Dragon Sound eftersom de utkonkurrerat dem på den lokala krog de brukar spela på. Jag antar att det innebär att krogen bara har plats för ett band, eller att Dragon Sound spelar där dag ut å dag in. Men hur hinner de då med studierna? Jag är förvirrad, men det är nog mest storyn som är det. Men på något jävla sätt lyckas detta blanda in en grupp knarklangande motorcykel-ninjas (eftersom deras ledare är vän med biker-gänget?). Och på grund av en rad olika händelser blir det Dragon Sounds personliga vendetta att utplåna Miamis kroghandel, en kampsportsspark i taget. De gör till och med en låt om det (se länk nedan)!

Nej jag skämtar inte, DET ÄR STORYN. Dragon Sound vs Motorcykel-Ninjas!

Det här är en fantastisk b-film som kampsportsmästaren och inspirationstalaren Y.K Kim kokade ihop med regissören Richard Park. Filmen håller faktiskt övervägande hög kvalitet för att ha i princip ingen budget över huvudtaget. Själva kampsportskoreografin är faktiskt strålande, inte minst när Kim (som också är med i filmen) sparkar två bikers på halsen, samtidigt, i luften. De andra är inte dåliga heller- vilket är inte är konstigt eftersom de alla är studenter till Kim på hans riktiga kampsportsskola i Orlando, Florida. Stunten är faktiskt genuint bra. Karln verkar vara extremt populär därborta eftersom alla verkar velat vara med och hjälpa till med filmen. Inte minst polisen som dyker upp vid en kort scen- de stängde till och med av visa delar av Miami för att låta dem filma. Alla dessa tjänster och välvilja från communityn låter Kim/Park att göra en film som skiljer sig från många andra b-filmer. Normalt när budgeten är knaper brukar man spela in filmen i någons garage eller så. Det är grått, det är klaustrofobiskt och mörkt- denna filmen är direkta antitesten till det. Florida är verkligen ett hudcancer-paradis fullt med en massa halvnakna glada människor, neon och kokain. Filmen har ett nästan maniskt glatt driv rakt igenom bortsett från några få "allvarliga" scener som tack vara filmens skitkassa dialog är hysteriskt roliga. Inte minst när Kim deklararar med sin breda koreanska accent för några bikers "You dont scare me at all- goodbye!". Eller inte minst subploten som handlar om en av bandmedlemmarnas försvunne far ("my mother was korean"). Eller varför inte när kocken på deras lokala hak sparkar skiten ur några elakingar iförd Musse/Mimmi Pigg-förkläde. Kort och gott lyckas Miami Connection vara rolig även när det inte är meningen. Lägg sedan på soundtracket som är extremt catchy- inte minst Dragon Sounds två låtar "Friends" och "Against the Ninja". Förstnämnda kanske några känner igen från slutet av Far Cry 3: Blood Dragon. Av någon anledning verkar alla elakingar dessutom nicka med huvudet lätt i takt till nån låt som vi inte kan höra.

Låten "Against the Ninja" deklarerar att Dragon Sound ska stoppa allt besinningslöst våld som knarklangarmotorcykelninjorna orsakar vilket är grymt ironiskt. För under filmens sista 20 minuter ändras tonen radikalt. The Final Showdown innebär att Dragon Sound springer runt med katanas och slaktar ninjas på ett sätt som kan få en att tro att Eli Roth var regissör. Kroppsdelar flyger överallt, något Kim verkar älska med tanke på hans breda leende medans han springer runt överöst med blod. Tonen i filmen blir all over the place. Det är bisarrt och något man bara måste se. Som pricken över i:t dyker en liten text upp efter blodbadet med vad som tydligen ska vara ett djupt budskap. "Only through the elimination of violence can we achieve world peace". Utöver att vara en text som en lätt hjärnskadad tvååring (eller John Lennon) skulle kunna komma fram till så är det hysteriskt kul i kontext till det tidigare blodbadet. Hela filmens story löses med ond bråd död.

Kort och gott uppfyller filmen samtliga stereotyper som folk har om 80-talets b-filmer. Det som en del filmer och spel idag försöker replikera men aldrig riktigt lyckas med. Fan vad jag vill spela Blood Dragon och Vice City nu. Filmen är verkligen bottenlöst kass- men den är kul. Väldigt kul. Väldigt charmig. Väldigt medryckande. Fortfarande inte övertygad om att den här filmen är sevärd?

Isåfall har du trailern här, kanske den bästa trailern jag sett:

https://www.youtube.com/watch?v=VpZu69OB2KM

Fortfarande inte övertygad om att filmen är sevärd? Det finns en risk att du är död inombords.

Dragon Sound:
Friends https://www.youtube.com/watch?v=R43dYg_Kuc0
Against the Ninja: https://www.youtube.com/watch?v=aZ6Yk-4OLp4

Ha det gött!