Svenska
Gamereactor
filmrecensioner

Revolutionary Road

Ett förhållande är inte starkare än sin svagaste punkt. Livet i den tomma hopplösheten porträtteras som förorenat av osanningar och svek i Mendes nya film och chefredaktör Petter Hegevall har satt betyg på Blu-ray-utgåvan

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Filmen:
Idyllen var åtråvärd. Flytta från staden till en stillsam förort. Leka vuxna, starta familj och sopa problemen under mattan. I Sam Mendes senaste film är det Titanic-sjärnorna Leonardo DiCaprio och Kate Winslet som återförenas för att berätta om den amerikanska hopplösheten, med American Beauty-regissören Sam Mendes bakom kameran.

I Hollywood är det helamerikanska 50-talet mer intressant än någonsin. En estetiskt perfekt tidsepok fylld till bredden av ytliga konventioner, påklistrade leenden och framförallt ett samhällsklimat präglat av sexism och konstanta osanningar - Hollywoods heta potatis, just nu. Efter två briljanta säsonger av ABC-succén Man Men är det nu äntligen dags för Sam Mendes Oscars-flirt Revolutionary Road.

En av de starkaste och mest välskrivna böcker jag någonsin läst är Richard Yates snart femtio år gamla Revolutionary Road. När jag först fick höra att American Beauty-Mendes skulle filmatisera Yates kriminellt bortglömda novell gav jag därmed givetvis ifrån mig ett glädjeskrik. Revolutionary Road är en svidande och stenhård käftsmäll mot det tillrättalagda och ofta ångestaktigt ytpolerade förortsidyllerna som många amerikanska familjer köpte på sig under 50-talet. Tänk dig Who's Afraid of Virginia Woolf? möter Mad Men, och bilden bör klarna.

Manusförfattaren Justin Hayes och regissör Sam Mendes har hållit sig relativt nära Yates bok och framförallt förändrat vissa delar med stor respekt. Det som saknas dock, det som tydligen inte gick att filma, är alla de underbara nyanserna som gjorde boken briljant. Yates tvetydiga inställning till det där tidstypiskt falska familjelivet i förorten porträtteras i bokform med en oerhörd känsla och försiktighet. I boken är Frank och April mer verkliga och ofta känner man saker de är på väg att säga innan man läst det. I filmen har Sam Mendes valt ett betydligt mer konkret berättarsätt och låter Frank och April snabbt bli symboliska för vansinnet innanför väggarna på den välpolerade förortsfasaden.

Mendes låter Frank (DiCaprio) och April (Winslet) bli fångar i sitt eget beteende och halvvägs in i Revolutionary Road blir det tjatigt. Bränslet blir familjens panikartade bråk och deras jakt på mening. Den där "hopplösa tomheten" som Yates så stilfullt ritar upp med små ord, små medel och små rörelser väljer Mendes att måla med stora, breda penseldrag. Han blir ibland övertydlig och för konkret, och jag saknar Richard Yates välförfattade nyanser.

Trots detta, och trots en viss mängd av överspel från Kate Winslet är Revolutionary Road är väldigt sevärd film, speciellt för dig som aldrig läst boken den baserats på. Mendes hittar en rytm i filmens senare halva som greppar tag och berör på ett sätt som men sitter och väntar på under hela den första timmen. En del av dramatiken i nyckelscenerna mellan Leonardo och Winslet saknar den retoriska tyngd som boken bjöd, men detta kompenseras mer än behövligt av en fullständigt briljant DiCaprio.

Bilden:
Jag ska börja med att (återigen) uttrycka min förkärlek för 50-tals-design. Jag älskar bilarna från mitten av femtiotalet, kläderna, möblerna och de dova pastellfärgerna. Om jag fick välja, om jag fick en chans att åka tidsmaskin skulöle jag tveklöst välja New York, 1954. Leva i snäva kostymer med smala slag, ha pomada-frisyr och arbeta på Madison Avenue. Tack vare detta blir jag givetvis rysligt snabbt förtjust i hur Revolutionary Road ser ut, beträffande produktionsdesign, kostym och framförallt färgsättning.

Bildkvaliteten i Revolutionary Road på Blu-ray är imponerande rakt igenom och står sig som en av de bättre Paramount-releaserna som jag haft nöjet att kika på. Mendes använder smart en rikare färgpalett under scenerna där Frank och Aprils relation inte präglas av förgiftad ilska, medan han tonar ned och liksom mjölkar ur färgpaletten när det hettar till. Tillkommer gör perfekt skärpa, härlig detaljrikedom och tjusiga kontrastnivåer. Revolutionary Road är en väldigt bra transfer utan tillstymmelse till artefakter, brus eller polarisering.

Ljudet:
När det kommer till perfekt mixade, dialogdrivna scener i Dolby True HD, är Revolutionary Road ett utsökt exempel. Krispigt och kristallklart är det bästa sättet att beskriva ljudspåret som enkelt överträffar exempelvis Changeling (som jag recenserade förra veckan).

Extramaterialet:
Det tog mig en stund att kika igenom extramaterialet som inkluderats i Blu-ray-utgåvan av Revolutionary Road. Här finns lite mer och framförallt lite bättre producerat material än vad Paramount vanligtvis erbjuder och det är framförallt spännande att höra Sam Mendes och manusförfattaren Justin Hays kommentatorspår. Mendes och Hayes har en strålande kemi medan de kommenterar och det märks att de brinner för sin film och förarbetet med att anpassa Yates bok till ett filmbart manus. På skivan finns även tre stycken 29-minuters-features som tar med oss bakom kameran. Bäst är tveklöst "The Wages of Truth" som låter mig få veta mer om Richard Yates och hans liv.

08 Gamereactor Sverige
8 / 10
+
Överspänt men intressant och skickligt sammansatt drama, med kristallklar bild och ljuvligt ljud
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

Revolutionary Road

Revolutionary Road

FILMRECENSION. Skrivet av Petter Hegevall

Ett förhållande är inte starkare än sin svagaste punkt. Livet i den tomma hopplösheten porträtteras som förorenat av osanningar och svek i Mendes nya film och chefredaktör Petter Hegevall har satt betyg på Blu-ray-utgåvan



Loading next content


Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy