Svenska
Gamereactor
filmrecensioner

The Theory of Everything

En av fjolårets mest hyllade filmer är i själva verket en ganska medelmåttig historia som räddas av sina skådespelare

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Filmen:
Stephen Hawking är utan tvekan en av världshistoriens mest fascinerande människor. Diagnostiserad med den obotliga nervsjukdomen ALS när han var 21 år gammal och med en uppskattad livslängd på högst två år efter att diagnosen gjordes har han lyckats med det omöjliga och spottat sjukdomen i ansiktet. Idag är Hawking 73 år gammal och har trots att han i stort sett är helförlamad hunnit med att skriva ett flertal böcker, bidragit något enormt till forskningen inom den moderna fysiken och dessutom blivit något av en superkändis genom flitiga inhopp i diverse TV-serier (The Simpsons, The Big Bang Theory och Star Trek: The Next Generation) och filmer.

The Theory of Everything visar att Hawking är mer än bara en rullstolsburen liten farbror med en cool robotröst. Den visar hans kamp mot sjukdomen och hur hans liv förändrats allt sedan den dagen då han fick sin diagnos. Eddie Redmayne, som välförtjänt vann en Oscar för sin insats, ger liv åt Hawking i den här fina, men rätt medelmåttiga biografin som tar oss med från hans unga år vid högskolan och framåt i tiden där äktenskap och familjeliv är svåra att hantera tillsammans med sjukdomen. Det är tårdrypande till tusen i en berättelse som är lika tragisk som den är upplyftande.

Redmayne får oss att verkligen känna med honom i de svåra stunderna och även om musiken många gånger blir otroligt översliskig i sin sentimentalitet (vi behöver liksom inga överdrivet sorgliga pianotoner för att känna oss nedstämda av det som händer i filmen), så är det framförallt Redmayne själv som får en att känna hur ögonen fuktas i många scener. Anthony McCartens manus, baserat på Jane Hawkings bok, visar inte heller bara upp de fina sidorna hos Hawking - även om McCarten tydligen tonat ner många av Hawkings mindre sympatiska personlighetsdrag, så berör filmen också några mörkare inslag som då hans äktenskap med Jane blev allt sämre i samband med att han skaffade en ny kvinnlig assistent.

Ändå går det inte att skaka av sig känslan av att det här borde ha blivit till en betydligt bättre film än vad slutprodukten levererar. The Theory of Everything andas TV-film i såväl det visuella som det berättarmässiga. En helt okej TV-film, förvisso, men fortfarande en TV-film där många av scenerna känns som upprepningar på varandra och i vissa fall ganska framstressade när filmen i likhet med många andra biografier stressar genom vissa partier för att hinna sammanfatta ett helt liv under filmens speltid. Det blir lite långtråkigt, tjatigt och ganska ofta alldeles för övertydligt att det ska gråtas på bestämda tidpunkter - inte minst med tanke på den överdrivna snyftmusiken.

The Theory of Everything räddas av sina skådespelare. Redmayne bjuder som sagt på en fantastisk insats, men har också gott sällskap av Felicity Jones som tålmodig fru och David Thewlis som en slags mentor till Hawking. Samtliga bidrar till att göra filmen betydligt bättre än den egentligen borde vara. För berättarmässigt och visuellt (det guldskimrande filtret som används får filmen att likna en såpopera) lämnas en hel del att önska.

Bilden:
Bildmässigt är det svårt att ha för många negativa synpunkter, bortsett från att skärpan då och då tenderar att kännas aningen mjuk, så är det en stabil och ytterst trevlig bildtransfer att njuta av. Färgerna är välbalanserade, svärtan bra och detaljrikedomen mycket god.

Bilden är i formatet 2.40:1.

Ljudet:
The Theory of Everything överraskar stort med sitt lossless DTS-HD Master Audio-spår som inte håller tillbaka vare sig på musikfronten eller omgivningsljuden, utan istället krämar på för fulla muggar och levererar en otroligt immersiv och levande ljudmatta som är hur trevlig som helst att lyssna på. Dialogerna är klockrena och riktningsdetaljerna i surrounden oklanderlig.

Extramaterialet:
Ett par bortklippta scener, en kortare featurette om skådespelarnas väg att porträttera familjen Hawking och ett hyfsat intressant, om än lite sömnigt kommentarspår med regissören James Marsh.

05 Gamereactor Sverige
5 / 10
+
Gripande, men i slutändan lite för långdragen och tjatig för sitt eget bästa. Skådespelarna med Redmayne i spetsen räddar den tillsammans med fin bild- och ljudkvalitet.
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter



Loading next content


Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy