Trollkarlens lärling

Filmen:
Harry Potter-kopiorna fortsätter att välla in över oss. Sist var det Percy Jackson och nu har turen kommit till Trollkarlens lärling. Den är löst baserad på kortfilmen med samma namn från Disneys mer än 60 år gamla konstnärliga experiment Fantasia, fast nu i modern tappning. En inte helt lätt uppgift om man vill återuppleva magin som originalet besitter.

Trollkarlens lärling tar sin början på det glada 700-talet. Trollkarlen Merlin och hans tre lärjungar Balthazar (Nicolas Cage), Veronica (Monica Belucci) och Maxim (Alfred Molina) gör allt för att hindra Morgana (Alice Krige) från att förgöra världen. Men när Veronica väljer Balthazar till sin käresta väller svartsjukan över Maxim som byter sida. I en furiös kamp mellan de två trollkarlsfalangerna kapslas Veronica, Maxim och Morgana in i en babusjkaaliknande kapsel där de snällt får befinna sig. Kvar blir bara den godhjärtade Balthazar Blake som måste leta upp en lämplig lärjunge som kan öppna kapseln och förgöra Morgana en gång för alltid. Snabbspolning 1300 år framåt. 10-årige vetenskapsnörden Dave (Jay Baruchel) hamnar i Balthazars butik på Manhattan, en motvillig lärjunge är funnen.

Först kan vi ta det positiva med filmen. Specialeffekterna är spektakulära. Actiongurun Jerry Bruckheimer har satt sin prägel på filmen och skänkt den en popcornfilms-stämpel som är anpassad för målgruppen, 10-åriga pojkar. Men mycket mer finns inte på pluskontot. Skådespeleriet är sisådär. Nicolas Cage med sin skrattretande peruk och Jay Baruchel har fått förutsägbara anpassade roller. Alfred Molina har fastnat i skurkfacket och gör en godkänd insats på tomgång.

Trollkarlens lärling är en Disneyfilm ut i fingertopparna med allt som hör till. Det bjuds på moraliska pekpinnar, oförargligt familjefilmsvåld och en förutsägbar handling utan överraskningar. Tyvärr har inte regissören Jon Turtletaub (National Treasure 1&2) ansträngt sig för att göra något originellt. Att skjuta energibollar från händerna är inte så häftigt nyskapande. Ljusglimtarna är få nen hyllningen till den berömde städscenen i Fantasia med magiska skurmoppar och hinkar är skoj. Med rätt humör kan Trollkarlens lärling med nöd och näppe duga som lättsam lördagsunderhållning.

Bilden:
Bilden Trollkarlens lärling levererar är inget annat än spektakulär. Disneys Blu-ray-avdelning har överträffat sig själva åter igen. Detaljnivån är brutal, aldrig tidigare har varje liten detalj visats med sån mikroskopsnoggrannhet. Ta till exempel scenen i Chinatown där Balthazar och Dave slåss mot en elak magiker. Den är en sanslös demonstration i hur Blu-ray-formatet kan utnyttjas, färgerna, explosionerna, konfettin. Precis allt är så där fånigt läckert att man bara kan applådera. Svärtan är klockren och brusnivån låg. Bilden är helt perfekt. Jag ser inga fel alls. Trollkarlens lärling på Blu-ray är demomaterial, absolut.

Ljudet:
Spänn fast dig i soffan för här blir det åka av. DTS-HD Master Audio-mixen Disney har fixat ihop är tung och aggressiv, men det blir aldrig grötigt utan allt är fint och snyggt separerat. Dialogen är kristallklar och flyter runt snyggt kring de främre högtalarna. Surroundeffekterna är inte heller något att leka med. Det händer grejer hela tiden och överallt och varje övergång är klockren. Den tunga och tighta basen blir som grädde på moset. Trollkarlens lärling hör till det absoluta toppskiktet i kategorin bild och ljud.

Extramaterialet:
Som extramaterial har Disney tryckt in ett knippe kortare featurettes som handlar om allt från New York, specialeffekterna och hur en del magi kan förklaras vetenskapligt. Småtrevliga faktiskt. Det finns även några bortklippta scener som dessvärre inte tillför något till filmen.