Bully: Scholarship Edition

Jag gillade Canis Canem Edit, eller Bully som det hette ursprungligen, ett riktigt charmigt äventyr med drag av Grand Theft Auto men i en helt annan miljö. Jag gillade friheten, de varierade spelinslagen och Rockstars alltid lika briljanta satir. Jag gillade också det utmärkta röstskådespelet, den sköna musiken och den detaljerade, fullt realistiska skolmiljön som sedan öppnades upp i en lika realistisk småstad.

Det här finns förstås kvar i båda versionerna. Tyvärr gäller det också den småtaffliga grafiken (som känns särskilt primitiv på 360-versionen trots att den har skalats upp till HD-kvalitet och fått liiiiiite snyggare texturer samt en gnutta självskuggning) och de brutalt långa laddningstiderna. Vi snackar någon minut för att starta upp och sedan lagom störande femsekundersladdningar mellan varje rum eller mellansekvens. Att spelet trots kantiga polygonfigurer och simpel ljussättning ändå hackar till och tappar bildrutor till höger och vänster i båda versionerna visar hur lite Rockstar faktiskt ansträngt sig. Ibland tror man nästan att Rockstar helt enkelt har emulerat Playstation 2-versionen istället för att faktiskt konvertera det till Xbox 360.

Wii-versionen är faktiskt den som har förändrats mest. Trots att grafiken är identisk med Playstation 2-spelet är kontrollen förstås helt annorlunda tack vare knappuppsättningen. Att slåss är lite mer ologiskt och omständligt (det är en himla massa knappar som ska hållas in samtidigt som man viftar frenetiskt) men i gengäld i minispelen betydligt roligare. Att blanda kemikalier på kemin består här i en lång rad rörelser istället för att bara trycka in rätt knappkombinationer. Även sekvenserna där man prickskjuter är förståeligt nog mer intressanta.

Men det är alltså en rak konvertering med bara en handfull nyheter. Tvåspelarläget låter oss utmana varandra i de olika minispelen men det är ett ganska sorgligt party, även om de nya klassrumsaktiviteterna är rätt kul, särskilt geografin där man ska placera ut flaggor jorden runt. Själv utförde jag aldrig någon dissektion i skolan och att slakta sönder en råtta i en avgullifierad version av Trauma Center är obehagligt realistiskt här, särskilt med Wii-kontrollen. De andra nya minispelen är dock ordentligt simpla. Och så kommer man inte ifrån att både geografin och engelskan är grymt USA-centrerade och direkt besvärliga för en genomsnittlig svensk.

I övrigt är det alltså samma rena enspelarspel där vi får följa Jimmy Hopkins kamp för självhävdelse och rättvisa i en orättvis värld. Mobbningen i spelets titel syftar helt och hållet på den mobbning som Jimmy utsätts för som nykomling på en pennalistisk skolgård, och själv blir han någon slags lokal hjälte, sakta men säkert, genom att slå tillbaka mot översittarna och ta ställning för de nertryckta. Om det är något man kan anmärka på i spelets upplägg så är det väl fortfarande att det mesta av allt jobb med att hålla tider och gå på lektioner känns bortkastat i spelets senare del när man fritt åker runt i staden utan minsta tanke på att (för tjugonde gången) gå på en bildlektion.

Så, är det då värt att investera i ett två år gammalt spel utan några egentliga förbättringar? Jo, om du missade Playstation 2-spelet när det begav sig, inte är allergisk mot förra generationens grafik och har ett gäng timmar att spendera är det här fortfarande ett bra val. Wii-versionen framstår som den bättre eftersom grafiken inte är fullt lika föråldrad där, relativt sett, och eftersom de nya minispelen helt uppenbart är designade runt fjärrkontrollen och lite klumpiga på 360. I gengäld får man förstås betydligt skarpare grafik på Xbox 360, särskilt om du spelar på en HDTV, men jag tycker att den roligare Wii-kontrollen uppväger detta med råge.

Men nog hade jag gärna sett en något mer påkostad uppfräschning efter all denna tid, särskilt när Grand Theft Auto 4 faktiskt börjar närma sig. Dessutom är nästan fullpris för samma spel som ligger i reabackarna på ett annat format rätt snålt. Så, ska man vara riktigt taktisk skulle jag nog rekommendera att ni väntar tills det (ofrånkomligen) hamnar i reabackarna det här också.

(Bilderna är alla från Xbox 360-versionen).