"Det enkla sättet eller det svåra sättet": Hur är det mest sannolikt att Trump kommer att ta kontroll över Grönland?

När president Donald Trump säger att USA kommer att säkra Grönland "på det enkla sättet eller det svåra sättet" är uttalandet medvetet provocerande. Men bakom den raka formuleringen döljer sig en mycket snävare uppsättning realistiska alternativ än vad retoriken antyder. Trump hävdar att utan USA:s "ägande" skulle Ryssland eller Kina agera för att fylla vakuumet. Vita huset hävdar att befintliga försvarsavtal med Danmark är otillräckliga, trots att USA redan opererar fritt från Pituffik Space Base och kan placera ytterligare styrkor där när som helst. Ändå, med tanke på Trumps senaste uttalanden och ambitioner, återstår en nyckelfråga: Hur är det mest sannolikt att Trump kommer att ta kontroll över Grönland?

1. Varför militär makt är osannolik

Som de flesta experter hävdar skulle en amerikansk militär övertagande av Grönland vara juridiskt oförsvarbart, strategiskt vårdslöst och politiskt katastrofalt (även med tanke på de senaste händelserna i Venezuela). Det skulle innebära att attackera en NATO-allierad, detonera alliansen som ligger till grund för USA:s makt i Europa, och ge Moskva och Peking en propagandaseger av historisk omfattning. Även inom Trumps egen administration skulle ett sådant drag möta motstånd från Pentagon och kongressen. Arktisk krigföring är komplex, kostsam och onödig när USA redan dominerar ön militärt. Det finns ingen fientlig styrka att driva bort, inget akut hot som kräver soldater på marken. Kort sagt, det "hårda sättet" är strategiskt meningslöst, bortsett från chockvärdet.

2. Köp av Grönland: Rubrikfångande, lagligt blockerad

Idén att köpa Grönland har fördelen av enkelhet och föregångare. USA har köpt territorium tidigare, inklusive Alaska. Men i detta fall är de juridiska och politiska hindren mycket större. Grönland är inte Danmarks egendom att sälja. Enligt 2009 års självstyrelselag kan grönländare ensamma bestämma sin framtid, och även om stödet för självständighet är starkt, är stödet för att ansluta sig till USA inte det. Ett köp skulle först kräva självständighet, följt av år av förhandlingar och en folkomröstning, långt bortom Trumps politiska tidsplan. Förslaget består mindre för att det är genomförbart än för att det passar Trumps världsbild, där territoriet behandlas som en transaktionell tillgång. Men som policy är det till stor del symboliskt.

3. Tryckstrategin: Var makten faktiskt ligger

Det mest troliga scenariot håller redan på att utvecklas. Trump utövar ihållande politiskt, ekonomiskt och retoriskt tryck på både Köpenhamn och Nuuk, med målet att tvinga fram eftergifter utan att ändra gränser. Detta inkluderar:

• Kräver utökad amerikansk militär tillgång, utöver vad som redan är tillåtet.


• Att driva på för exklusivt amerikanskt engagemang i Grönlands mineralsektor, särskilt sällsynta jordarter.


• Att införa striktare begränsningar för kinesiska och ryska investeringar, och att Grönland närmare USA:s strategiska prioriteringar ska anpassas.


• Uppmuntra grönländska ledare att förhandla direkt med Washington, vilket placerar Danmark.

Detta tillvägagångssätt gör det möjligt för Trump att göra anspråk på avgörande åtgärder samtidigt som han undviker de juridiska konsekvenserna av annektering. Den speglar taktik som använts tidigare: tillämpa maximalt tryck, hota med eskalering, och sedan förklara seger när eftergifter är säkrade. I praktiken skulle Grönland förbli danskt på papperet, men mer amerikanskt i praktiken.

Varför detta fungerar politiskt för Trump

Denna strategi ger Trump flera fördelar:

• Han kan hävda att han har "säkrat" Grönland utan att avfyra ett skott.


• Han undviker en direkt NATO-brytning samtidigt som han utmanar de allierades normer.


• Han presenterar resultatet på hemmaplan som styrka, inte kompromiss.


• Han påskyndar Grönlands avvikelse från Danmark och försvagar Köpenhamns inflytande.

För Danmark är dilemmat akut. Att motstå USA:s krav riskerar en diplomatisk kollaps med dess viktigaste allierade. Att följa för mycket riskerar att urholka suveräniteten och driva Grönland närmare självständighet, eller slutligen allierad med Washington. I slutändan är Grönland inte till salu, inte till övertagande och inte till överlåtelse. Men under obevekligt tryck kan det omformas, tyst, gradvis, till något mycket närmare vad Trump vill än vad Danmark någonsin avsåg. När det gäller det långsiktiga resultatet får bara tiden utvisa. Men när det gäller hur Trump mest sannolikt kommer att ta kontroll över Grönland, är detta de alternativ som just nu finns på bordet.