Efter en tung tid när inte många japanska rollspel släppts i Europa verkar det nu ligga ljusare tider framför oss. Efter en lång väntan är äntligen .Hack-serien på väg; trots att Suikoden IV ännu inte släppts i Japan och att föregångaren inte släpptes här så är Suikoden IV redan bekräftad för den europeiska marknaden. Och häromveckan bekräftades även att Disgaea, en av de mer intressanta rollspelstitlarna i Japan förra året, kommer att nå Europa i maj.
Disgaea hör, liksom Vandal Hearts och Final Fantasy Tactics Advance, till undergenren strategirollspel. En genre som är relativt stor i Japan men som är väldigt underrepresenterad i väst och då framför allt på den europeiska marknaden. Utöver tidigare nämnda titlar finns inte särskilt mycket släppt i Europa. Disgaea utvecklas av relativt okända Nippon Ichi Software, som tidigare mest pysslat med just obskyra rollspel som stannat innanför hemlandet Japans gränser. En genre som dessutom tycks svår att utveckla, som har i princip samma upplägg i dag som för tio år sedan att taktiskt placera ut sina karaktärer på ett rutnät och bekämpa fienden på samma sätt då som nu. En genre som till och med tycks ha stått stilla vad gäller grafiken, med kartor i tre dimensioner och enkla tvådimensionella karaktärer att flytta runt. Till mångas glädje får denna form leva vidare. Disgaea ändrar inte på den traditionella formen, däremot finns förstås en hel del nya saker att ta itu med.
I centrum står den elake demonen Laharl, som just har vaknat upp efter en skön slummer på några år. Snart får han reda på att landet Neverwheres härskare har trillat av pinn och Laharl ser det genast som sitt kall att axla manteln och ta kontroll över landet. Men han är inte ensam om att hysa dylika planer och det blir en maktkamp av sällan skådat slag, där det även gäller att hålla sig väl med rådet genom mutor eller skarpslipade svärd för att få tillgång till allehanda förmåner.
Till skillnad från konkurrenter som just Vandal Hearts och Final Fantasy Tactics Advance, som båda har relativt mörka och avancerade intriger, så är Disgaea istället mer lättsamt och med en stor dos humor inblandat, du slipper rädda världen ännu en gång utan får som uppgift att lägga den för dina fötter. Nippon Ichi Software har lagt striderna i fokus när de utvecklat sin titel. Som sig bör i denna form, anser jag, för även om storyn av många anses vara det viktigaste i ett rollspel så anser jag striderna vara minst lika viktiga i denna genre. Det är också här Disgaea kan komma att slå sina konkurrenter på fingrarna med ett avancerat men ändå användarvänligt system som kan utvecklas i det oändliga.
Det som skiljer Disgaea från de andra inom genren är kanske framför allt dess omfattning. Det finns i princip inga gränser för hur långt du vill ta dina karaktärer. Du finns ett stort antal klasser och som alternativ till att löpa längs en enda röd tråd ges spelaren stor valfrihet att anta sidouppdrag eller att bege sig till föremålsvärlden där man kan spendera timmar med att förbättra sina vapen. Här finner man även de så kallade "geo panels" som är rutor med speciella effekter. Det kan handla om att skada såväl dina som motståndarens karaktärer eller ge dem särskilda attribut. Dessutom kan man förstöra dessa för att låsa upp ytterligare effekter, ännu starkare.
En annan något annorlunda spelidé är att man på spelplanen under striderna kan kasta runt såväl sina egna som fiendens karaktärer och på så vis förflytta sig snabbt och se till att rätt fiende befinner sig på rätt plats. Det finns också en hel del saker, såsom nya karaktärer, att låsa upp, ständigt nya uppdrag att åta sig vid sidan av huvudstoryn och enorma mängder till att utveckla sina karaktärer och deras vapen. För att försäkra sig om att spelaren trots överflödet inte ska sluta spela finns dessutom flertalet olika slut att låsa upp.
Fans av strategirollspel lär nästan bli tvingade att köpa Disgaea: Hour of Darkness, för oavsett om det är så bra som utvecklarna vill påskina eller inte, så finns det inte särskilt många andra titlar att välja på. Men Disgaea bör heller inte förbises av andra rollspelare, mycket tyder på att det här kan bli en av årets stora spelupplevelser och ett fullgott alternativ i väntan på nästa del i Final Fantasy-serien.