Dragon Age: Inquisition-expansionen The Jaws of Hakkon lägger till en större yta till den redan väl tilltagna huvudkartan, och även om Frostback Basin måhända inte är något Hinterlands är den utan tvekan ett av de större och mer varierade områdena i hela spelet. Här finns höga berg, träskmarker, stora trähus, en vacker kustlinje och nedgångna ruiner. Allt sammantaget bildar detta en omväxlande skådeplats och det enda egentliga bekymret är att de höga sluttningarna och djupa dalarna ibland gör kartan svår att navigera.
Djurlivet är som vanligt ett aggressivt sådant och du kommer inte att vandra långt innan både giftspindlar och björnar kastar sig emot dig och dina kompanjoner. The Jaws of Hakkon rekommenderas till spelare som klättrat över level 20; i synnerhet mot slutet, där striderna hör till de svårare i Dragon Age: Inquisition. Den nya kampanjen avklarades av undertecknad med en karaktär på level 23 och det var inte särskilt enkelt alla gånger - långt därifrån. Som förväntat finns här ingen story som knyter an till huvudäventyret, utan uppdragen följer sina egna ramar där försvinnandet av den förra inkvisitorn står i fokus, tätt följt av bakgrunden till människostammen Avvar, som också spelar en stor roll i historien.
Avvars lever i ett med naturen och finns representerade som två grupper. Den ena dem - Avvars of Stone-Bear Hold - blir snabbt dina allierade, medan Jaws of Hakkon dyrkar en egen gud, Hakkon, och har lämnat det traditionella levernet i stammen som en följd av det. Det visar sig snart att denna mycket aggressiva grupp har tydliga samband till inkvisitorns bortfall för 800 år sedan. De två delarna av Avvar vävs därefter samman rent storymässigt på ett snyggt sätt för att erbjuda en tillfredsställande resa och avslut.
Dragon Age: Inquisition var på många sätt ett briljant spel, men som i fallet med andra ambitiösa verk av samma typ fanns en hel del buggar kvar vid släppet. Den taktiska vyn i spelets strider var frustrerande i miljöer där höjdskillnaderna växlade och det är värre än någonsin här. Dessutom möts vi av svävande karaktärer och uppdrag som inte kan avslutas. Mer tid borde lagts åt testande innan släppet, med andra ord.
De nya miljöerna som Frostback Basin består av kommer inte att göra någon besviken.
Något som vi också gärna hade varit utan är de sysslor där du tvingas följa spår i vad som kan liknas vid evigheter eller att helt enkelt vandra i samma områden som så många gånger tidigare. Dessa problem är inte unika för Jaws of Hakkon, utan något som originaläventyret också led av. Att denna uppdragstyp återvänder är därmed lite av en besvikelse.
Efter tio timmar var jag färdig med expansionen och då utfördes heller inte alla sidospår. Som ett tillägg bör detta anses som klart mer än godkänt. Trevligt är också de påskägg som återfinns för de mest insatta av Dragon Age-spelarna, samt extra dialogval för dina karaktärer som kan låsas upp om tid ges. Det som du inte bör förvänta dig innan en genomspelning av Jaws of Hakkon är något som skiljer sig drastiskt från huvudspelet. Älskade du dock Dragon Age: Inquisition med hull och hår har du däremot ingenting att frukta i Frostback Basin...
