Drakan: The Ancients Gates

Det var länge sedan vi sist såg den grodlårsprydda äventyrskan Rynn. Utvecklaren Surreal Software har tagit god tid på sig att utveckla denna fristående uppföljare till PC-spelet Drakan. Denna gång är äventyret för Playstation 2, vilket är att föredra med tanke på spelets handkontrollsvänliga spelbarhet. Varför produktionen dragit ut så på tiden avslöjar spelets kraftfulla spelmotor och omfattande äventyr. Mer om det senare.

Det syns tidigt i Drakan: The Ancients Gates att utvecklarna gjort äventyret mer komplext och sneglat en aning på den amerikanska rollspelsgeren. Handlingen tar exempelvis massor av nya vändningar och spelaren tillåts utveckla huvudpersonen Rynn, som blivit betydligt mer flexibel än förr. Detta artar sig genom att Rynn börjar relativt klent utrustad med litet svärd och få magiska kunskaper. Men redan efter någon timmes spelande tar utvecklingen fart på allvar och spelaren tillåts köpa allehanda tillbehör i form av svärd, yxor, rustningar och förfriskningar. Uppåt 50 tillbehör kan Rynn samla upp innan spelets slut och smidigt nog kan några få önskade föremål läggas extra tillgängliga, så man slipper gå in i menyn och istället beväpna sig med en enkel knapptryckning.

Likväl måste spelaren utföra mindre uppdrag under det huvudsakliga äventyrets gång. Dessa kan handla om att hjälpa bybor i nöd, hitta gömda föremål och fullborda andra gärningar av mindre innebörd, precis som helhjärtade rollspel brukar innebära. Men förutom att handlingen är mer genomtänkt än sist är mycket sig likt. Denna uppföljare drar in spelaren i medeltida svärdfäktning, grottforskning och äventyrande i sann Indiana Jones-stil. Naturligtvis får vi ett kärt återseende i form av draken Arokh från föregångaren, som precis som sist bjuder på hisnande flygturer över berg och dalar. För även denna del utspelas till stor del i luftrummet, vilket framkallar en skön känsla av variation till det traditionella springandet.

Vad som inte är lika variationsrikt är spelets strider. Trots att vapnen är många och magierna likaså, blir man ofta tryckandes på samma knapp då monster, dvärgar och dylikt ska få på nöten. Spelkontrollen är dock väldigt bra och perfekt för Dual Shock-dosan. Ungefär som Zelda: Ocarina of Time trycker man in en av axelknapparna under stridens hetta för att därmed få full koll på fienden.

Grafikmotorn är som sagt väldigt kraftfull och klarar att hantera enorma miljöer med tillräcklig detaljrikedom för att imponera på de flesta. Grafiken är helt klart det som Surreal arbetat mest med under den långa utvecklingstiden, vilket jag tycker har lönat sig. Den får liksom äventyret att blomma ut på ett helt nytt sätt i förhållande till föregångaren och sätter spelaren i en ny, komplex värld att äventyra.

Runt 30 timmar tar det att klara Drakan: The Ancients Gates, vilket är klart tillräckligt för ett spel som detta. Speltimmarna bjuder på spänning, variation och klassikt äventyrande i iögonfallande miljöer. Gillade du föregångaren kommer du helt enkelt att älska detta spel.