Duke Nukem Forever - The Doctor Who Cloned Me

Inte ens 14 långa år av utvecklingsproblem och pengabråk kunde stoppa spelindustrins mest ökända evighetsprojekt från att till sist se dagens ljus. Men att säga att Duke Nukem Forever inte levde upp till förväntningarna vi en gång hade vore en underdrift. Hertigens återkomst sågades för sina många tekniska brister och sitt uråldriga upplägg, men spelet bjöd även på en del übermaskulin charm som kunde få oss att förbise många av problemen. Gearbox och Triptych Games hoppas att vi av den anledningen är villiga att ge Duke ännu en chans, då de nu förlänger spelupplevelsen med den nedladdningsbara expansionen The Doctor Who Cloned Me.

Den nya minikampanjen bidrar med tre timmars speltid som tar vid där Duke Nukem Forever slutade. Den här gången måste Duke ta sig an en mindre armé av Duke-kloner som tagit över det mytomspunna Area 51 i Nevadaöknen. Det är dock bara början, för precis när man tror att dagen är räddad väntar ett par överraskande kapitel. Upplägget har helt klart stor komisk potential, och även om humorn ofta ligger på en nivå lika låg som tidigare så lyckas manuset göra en rad roliga och smarta referenser som inte känns lika föråldrade som de i Duke Nukem Forever gjorde.

Det börjar bra med en parodi på förhörsscenen från Call of Duty: Black Ops, och här finns även en sekvens som påminner om testkamrarna i Portal. Seriens vanliga gimmickar som att spela flipper, besöka strippklubbar, förminskas av utomjordingar och lösa pussel är så klart också närvarande. Dessa ögonblick, då segt skjutande och frustrerande plattformande inte står i centrum, är fortfarande det bästa med spelupplevelsen. Men trots att man försökt att krydda till det lite denna gång (sekvensen där Duke kör en radiostyrd Barbie-bil är riktigt rolig) så kan det ändå kännas som ett utdraget Déjà Vu.

Om du inte gillade det första gången så kommer inte denna expansion få dig att ändra uppfattning om hertigens galna upptåg. Det är ju, i grund och botten, samma spel som Duke Nukem Forever, och därför vore det dumt att förvänta sig att alla spelmässiga problem ska vara åtgärdade. Att några nya vapen, fiendetyper och Ego-boostande föremål tillkommit är så klart uppskattat, men det är inte något som kan få den spelmässiga kärnan att kännas som något annat än ett mediokert hopkok.

Är du dock en av få som faktiskt fann njutning i Duke Nukem Forever så borde prislappen på 800 Microsoft Points inte kännas alltför oöverkomlig, och de som fortfarande röjer runt i spelets multiplayer-kompontent lär uppskatta de fyra nya banorna som följer med i paketet. Vad gäller alla er andra - undvik.