Det är dags igen för ännu ett imperiebyggande i stickspåret Empire. För er som inte spelat Dynasty Warrior förut så handlar det om ikoniska karaktärer från romanen om de tre kungadömena som slåss mot tusentals soldater. I huvudserien får du välja en av dessa mytomspunna karaktärer som redan är etablerad. I Empires är du en spelaranpassad karaktär som du väljer och designar själv. Du är den du vill vara och det gör upplägget lite annorlunda. Du väljer ett spelläge av flera och kommer ganska snabbt in i spelet. Conquest är det viktigaste spelläget och det är det som handlar om att bygga en nation och ena Kina under ditt imperium.
Empires är uppdelat i två spelmässiga delar. Den första sätter dig i imperiebyggandet där du sköter diplomati, samlar resurser, mutar andra generaler och annat inte olikt ett strategispel. Efter en tids spelande öppnar sig ännu fler val som att bestämma mot vem och vart vi ska kriga. Du börjar nämligen en bit ner i rankerna och får jobba för att avancera uppåt. Desto högre rank du uppnår i din fraktions militär desto fler beslut får du ta för den.
Den andra halvan i paketet är själva striderna. De är precis som de alltid har varit med små modifikationer. Det är samma stridssystem vi lärt oss gilla eller hata från föregående Dynasty Warriors. Jag tycker mer eller mindre att de spelar identiskt med varandra. Du intar rollen som den karaktär du skapade och slåss för din fraktion. Striderna sker i tredje person och består av att du viner runt som någon från The Matrix och bokstavligen skördar tusentalsliv var femte minut med specialattacker. Det är inget direkt blod eller lemlästningar men jag förstår att styrkan är här. Striderna har alltid varit viktiga för behållningen. Du kan också utrusta din karaktär med "secret plans" vilket i grunden fungerar som superförmågor. Bara en sådan sak som att kasta eldklot är roande. Striderna tar alltid vid runt borgar och om dessa. Det är belägringar för hela slanten. När du ska erövra en får du bestämma en plan för hur striden ska gå till. Det skapar variation till något som är det enda sättet att strida på. Antingen försvarar du en borg eller belägrar en på samma sätt varje gång.
Du kan självklart uppgradera din karaktär, köpa ny utrustning och mycket annat. Du har också goda möjligheter att påverka vilken utrustning din karaktär har med sig. Samtidigt kan jag i komma från att det är otroligt daterat visuellt. Även om designen gör sitt bästa för att ändå sälja spelvärlden är det tekniskt undermåligt. Korta sträckor för inladdning av föremål vilket ser bedrövligt ut. Platta och lågupplösta texturer kämpar även med hackande animationer. Skuggorna är ojämna och har vassa kanter. Världen är också relativt tom-och död vid sidan av uppdragen och krigen du beger dig ut på. Imperiebyggandet skapar trots det en känsla av skala. Jag hade förväntat mig mer på grund av av kritiken nian fick.
Styrkorna finns däremot att hitta i att bygga upp sin nation över tid. Din karaktär belönas på olika vis för hur du sköter detta. I början har du ingen reell makt utan kan bara påverka. Det är också detta system som lyfter Empire och skapar en variation till sitt repetitiva men underhållande stridssystem. Jag har alltid uppskattat elgitarrmusiken spelserien bjuder på. Det är melodiskt och passar snyggt in med de storslagna striderna. Kan man bortse från primitiva animationer och grafik känns det ändå väldigt belönande att slå ut tusentals soldater med ditt vapen. Samtidigt som du flyger runt i himlen och slår soldater högre och högre upp spelas denna musik. Det är som att titta på en tv-serie från 1990-talet. Där tycker jag Dynasty Warriors alltid har varit bra även om det samtidigt lider av så många problem som håller serien bakåt.
Jag kände mig inte nöjd med hur många och repetitiva belägringsstriderna var. Jag tror att Empire hade fungerat bättre med lite mer kontext bakom striderna. Jag hade gärna sett fler strider som leder upp till belägringarna. Det hade även kunna jobba in lite mer dialog mellan karaktärerna. Det finns sådant med här, men mer försök att verkligen etablera dina och fiendens karaktärer hade varit önskvärt. Striderna hade också behövt lite mer variation i mål, hur fienden rör sig och agerar. Ibland är det bara märkligt när du hittar en högt rankad fiende ute i ingenmansland utan beskydd. Jag tror också att Koei Temco hade kunnat integrera sandlådeläget mellan striderna, mer med uppdrag och annat intressant. Varför inte låta dig ta med dig en grupp soldater och lösa problem internt i ditt kungarike. Att möblera sin bostad, gifta sig eller svära en ed med en annan krigare är funktioner som inte riktigt känns så betydande. Att rekrytera krigare är såklart en viktig funktion även det men på det stora hela känns sandlådeläget i kampanjen där du kan vandra fritt underutnyttjad.
Dynasty Warriors 9 är inte helt olika sportspelen med att de händer väldigt lite mellan varje ny iteration. Jag kan förstå att många av spelarna inte gärna vill ha för stora förändringar. En stor skara ogillade riktningen nian tog. Det som erbjuds nu är däremot ingenting jag helhjärtat kan rekommendera till vem som helst. Gillade du inte nian finns det en god risk att du inte uppskattar detta heller. Prestandan och det tekniska är även det under förväntan. Däremot tycker jag personligen att det är ett starkare spel än basupplevelsen du hittade i nian. Dynasty Warriors är något eget i spelvärlden så förhoppningsvis hittar serien rätt igen i framtiden. Det finns många goda idéer som aldrig får blomma ut riktigt vilket är synd. För varje bra inslag finns två som inte är det vilket drar ner helheten.