Skip to main content
Recensioner Ecco the Dolphin: Defender of the Future

Ecco the Dolphin: Defender of the Future

Segas klassiska Mega Drive-delfin har nu efter en simtur på Dreamcast, konnverterats till Playstation 2.
Jonas Mäki Filmbolag 12 maj 2003

Sedan Sega vände ryggen mot sin egen lille Dreamcast, har det regnat konverteringar av de stora Dreamcast-hitsen till PlayStation 2. Crazy Taxi är finns redan att hitta på hyllorna bland andra PS2-spel. Nu har turen kommit till Ecco the Dolphin, en ung och lekglad delfin med ett stort hjärta och en stjärna på näsan. Denne muntre unge delfinen vill egentligen helst använda livet åt att plaska runt i vattnet och leka med de andra delfinerna, men onda rymdvarelser har angripigt Jorden och ödelagt The Guardian - en magisk kristall, som beskyddar Jorden med en stark sköld. Nu ligger The Guardian utsprid överallt, och utan sköld är Jorden ett lätt byte för rymdvarelserna. Som tur är har vi Ecco, som är den ända som kan stå upp mot hotet från ovan och samla ihop resterna av The Guardian. Historien skall inte tas för mer än den är, men ändå kan man inte förneka det vackra budskapet i historien, där delfiner porträtteras som närmast gudomliga små väsen, som beskyddar Jorden mot allt ont, inklusive de onda rymdvarelserna som helt enkelt kallas The Foe - fienden.

Som en leksjuk delfin i sina bästa år kan Ecco många olika saker. Med ett par lätta tryck på X-knappen, så simmar Ecco fram i ett lungt tempo. Ett enkelt tryck på O-knappen sänder däremot Ecco framåt i en hisskelig fart. Med sin medfödda sonar kan Ecco prata med anda av havets mångfaldiga djurliv, inklusive andra delfiner som också kan sjunga som han. Till en början är Ecco något tondöv, men han lär sig efterhand nya sånger, som bl.a. används till att förvirra hajar, så att de blir mer sårbara för angrepp.

Nu är ju en delfin ett däggdjur, och däggdjur är som bekant utrustade med lungor. Detta gäller också Ecco, som av och till måste upp till havsytan för att ta en munfull frisk luft. Detta kan antingen göras genom att sticka upp nosen över vattnet, men det roligaste är att ta fart och göra ett ordentligt hopp upp ur vattnet, göra en saltomortal eller två, innan du åter går ner i vattnet. Eftersom att man hela tiden måste hålla ett öga på luften, tillförs det också en viss grad av tidspress. Ecco kan bara hålla andan i en viss tid, innan han måste upp till havsytan. Man måste därför se till att man inte använder för mycket tid under vattnet för att lösa de små uppgifterna Ecco hela tiden blir ställ inför. Ingen av uppgifterna i Ecco är särskilt svåra eller kräver våldsam tankeverksamhet.

Ecco är inte heller en våldsamt lagd delfin, men om han blir tvungen kan han nog slå ifrån sig. Till och från stöter Ecco på fiender, oftast i form av hajar, som gärna vill sätta tänderna i ungt delfinkött. En motståndare klaras best med ett par välriktade ramningar med Eccos starka nos. Ingen av konfrontationerna utvecklar sig dock till en kamp på liv och död. Blir det för mycket kan man alltid simma iväg, och äta ett par fiskar för att ersätta den förlorade energin och så vända tillbaka med nya krafter. Fördelen med detta är att man själv får inflyttande på spelets tempo. Har man inte lust att hjälpa den olyckliga babyvalen ur fällan den sitter fast i, kan man bara vänta och i stället vältra sig fritt i vattnet och avnjuta den fina grafiken.

Det låter så högtidligt att kalla ett spels grafik för vacker, men det är inte annat än sanningen om det festfyrverkeri av färger och grafiska detaljer som omger Ecco. Handlingen i Ecco utspelar sig i tropiska laguner, så det er massa saker att titta på. Animationen av Ecco, och allt det andra djurlivet han kommer i kontakt med, är fabelaktigt bra gjort och det känns verkligen som att dyka ner under vattnet. Musiken är också ett kapitel för sig. Den är välkomponerad med glada toner och har en vidunderlig nöjes effekt, något man behöver när man kommer hem efter hårt arbete eller studier.

Nu kastar ju ljud och snygg grafik ingen man av hästen. Allt hänger på spelkontrollen och omedelbart verkar det man finner i Ecco the Dolphin något tråkig. Detta beror på vilken typ av gamer man är. Är man ute efter det stora adrenalinruset, så är man på fel ställe. Det slöa tempot passar däremot bättre på de spelarna som lever bäst utan press eller stress, någon som gillar att dra sig i ett spel under en längre tid. Till det tjänar Ecco the Dolphin sitt mål som ett snyggt spel med ett bra djup och håller så länge att man har svårt att lägga det ifrån sig. Samtidig är det också ett bra exempel på att ett bra spel inte behöver innehålla oerhörda mängder våld eller högt tempo för att vara lockande.

Ytterligare betyg

Grafik
8 / 10
Ljud
7 / 10
Spelbarhet
8 / 10
Hållbarhet
8 / 10
8
Bra av 10 · Gamereactor Sverige
Fördelar Snygg grafik, djupt och stämningsfyllt
Nackdelar Gillar man action och ståhej, så är det inte mycket att hämta här
Nätverksbetyg Genomsnitt över 2 Gamereactor-utgåvor
8,5 spridning 8–9
Gamereactor Danmark 9
Gamereactor Sverige 8
Editor Sweden Jonas Mäki has written for Gamereactor since 2002, becoming an editor in 2007. He covers the video game industry across news, releases and the business side, with a particular interest in sales figures and where the industry is heading.
Fullständig profil Gamereactor-skribent sedan 2007 · 59 969 publicerade artiklar
8
Bra Nätverksbetyg över 2 utgåvor
Fakta om spelet
Utvecklare Appaloosa Interactive
Utgivare Sega
Testat på PS2
Plattformar
PS2
Varför lita på Gamereactor
23 Utgåvor Var och en med egen redaktion och egna betyg.
1998 Publicerar sedan Oberoende ägd hela tiden.
100% Hands-on Skrivet utifrån tid med spelet, aldrig pressmaterial.
1–10 Nätverksbetyg Varje utgåvas betyg, sammanvägt och visat.