Estland har börjat installera de första betongbunkrarna längs sin sydöstra gräns mot Ryssland som en del av Baltiska försvarslinjen, ett trilateralt projekt med Lettland och Litauen som syftar till att stärka NATOs östra flank. Sju bunkrar väntar för närvarande på installation, med 28 förväntade vid årets slut, vilket markerar den första fasen av ett planerat nätverk med 600 bunkrar.
Utrullningen sker ungefär ett år senare än planerat på grund av upphandlings- och samordningsutmaningar, inklusive kostnadsöverskridanden kopplade till sekretess kring bunkrarnas placeringar. Estland åtgärdade detta genom att starta ett pilotprogram med 28 bunkrar innan de lade ut anbud på de återstående 572 bunkrarna.
Estland ligger före Lettland och Litauen
Varje bunker är designad för att tåla 152 mm artillerigranater och ingår i ett lager-på-lager försvarssystem som även inkluderar förplacerad taggtråd och pansarvärnshinder. Byggnationen har bromsats av fredstida juridiska, miljömässiga och samordningskrav som involverar flera myndigheter.
Trots förseningar ligger Estland före Lettland och Litauen i den fysiska implementeringen. Projektets budget är 60 miljoner euro, lägre än grannarnas, vilket speglar Estlands kortare gräns och naturliga barriärer som kärr och Peipussjön.
Estlands centrum för försvarsinvesteringar:
"Eftersom de företagen inte visste... Har det en sumpig terräng, någon form av skogsområde, hur är tillgången, de erbjöd mycket dyra bud."
"Vi bygger den i fredstid, vilket innebär att vi måste följa fredstidslagen." (Enligt pressansvarig för Estlands centrum för försvarsinvesteringar).
Estlands centrum för försvarsinvesteringar
Estlands centrum för försvarsinvesteringar
