Europeiska unionens sändebud har gett provisoriskt godkännande att underteckna blockets största frihandelsavtal någonsin med Sydamerikas Mercosur-länder, vilket avslutar mer än två decennier av förhandlingar och politiskt dödläge. Beslutet markerar ett viktigt strategiskt satsning från Bryssel när man försöker motverka stigande amerikanska tullar och minska beroendet av Kina.
Med stöd av en koalition av minst 15 medlemsstater som representerar den nödvändiga andelen av EU:s befolkning, skulle avtalet koppla EU till Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay i en handelszon som omfattar mer än 700 miljoner människor. Europeiska tjänstemän hävdar att avtalet kommer att öppna dörrar för tillverkare och exportörer, särskilt inom maskiner, kemikalier och transportutrustning, samtidigt som det säkrar tillgång till kritiska råvaror.
Avtalet har väckt starkt motstånd, lett av Frankrike, där bönder varnar för att billigare import av nötkött, fjäderfä och socker kan underminera inhemska producenter. Protester har blossat upp över hela kontinenten denna vecka, med traktorer som blockerar vägar i Frankrike och demonstrationer som sprider sig till Belgien och Polen. För att mildra motreaktionen har Europeiska kommissionen lovat skyddsåtgärder, inklusive nödbromsar för import, striktare livsmedelssäkerhetskontroller och en krisfond för bönder.
Dessa eftergifter lyckades inte vinna Paris eller Warszawa över, även om Italien svängde sitt stöd i sista stund och tippade balansen till förmån för godkännande. Franska tjänstemän insisterar på att kampen långt ifrån är över och lovar att försöka sänka avtalet när det når Europaparlamentet, där omröstningen förväntas bli jämn.
Om avtalet godkänns av lagstiftarna senare i vår, skulle det skära ner cirka 4 miljarder euro i tullar och omforma handelsflödena mellan EU och Latinamerika. Förespråkare ser det som en geopolitisk nödvändighet i en tid av handelskrig och splittrade allianser; Kritiker varnar för att det riskerar att offra bönder och klimatmål i utbyte mot exportvinster.
