Fast & Furious: Arcade Edition

De senaste Fast & Furious-filmerna har i all ärlighet mest varit en massa nonsens. Och tyvärr går det inte att påstå att spelen som gjorts varit så värst mycket bättre hellre, med Fast & Furious Crossroads från Slightly Mad Studios som ett bra exempel på detta. Vilket var en total katastrof. Men detta negativa stigma är inget som har hindrat Cradle Games från att försöka sig på att göra ännu ett spel baserat på filmserien. Eller ja, faktum är att det snarare handlar om en konsolportning av ett flera år gammalt arkadspel - och resultatet är ungefär vad man kan vänta sig.

Glöm alla karaktärer från filmerna för Fast & Furious: Arcade Edition skippar allt sånt och fokuserar istället enbart på racingen. Här finns inte heller någon sammanhängande handling utan istället baseras banorna på enskilda scener och uppdrag från filmerna. Där allt utförs under strikt tidspress, och där det mer ofta än sällan bara handlar om att navigera sig genom en massa faror innan tiden löper ut.

Ett av spelets mer märkliga designval är att alla uppdrag utförs i grupp tillsammans med andra vänner. Som trots att de påstår sig vara på din sida ändå kommer göra sitt bästa för att buffa och knuffa dig av banan. Och misslyckas du med att korsa mållinjen först, ja då är det game over. Oberoende av om det finns tid kvar på timern eller inte. Än mer komiskt är dock att allt detta inte spelar någon roll ändå, då spelet prompt fortsätter till nästa bana ändå.

Faktum är att det inte heller spelar någon roll vilket spelläge du väljer. Upplägget är alltid detsamma ändå, med samma banor, samma mål och utan någon som helst möjlighet att pausa eller på annat sätt avbryta innan du tragglat dig genom de sex uppdragen.

Allting utspelar sig dessutom i ett rasande snabbt tempo, i sann arkadanda. Men tyvärr har du inte vidare mycket kontroll över ditt ekipage, som närmast kan beskrivas som usel. Du har gas, broms turbo och en knapp helt dedikerad till att byta musikspår - jo, du läste det rätt. Känsligheten på styrningen är dessutom uppskruvad till max och det räcker med att du hostar på joysticken för att din bil ska göra en tvär sväng rakt in i närmaste betongvägg.

Vill du så går det även att utföra lite tricks med din bil, komplett med tillhörande (och urbota töntiga) "vroom-vroom"-ljud. Vilket bara gör en redan löjlig funktion om möjligt ännu löjligare. Självfallet så är dessutom trixandet fullständigt meningslöst och tjänar inget som helst syfte annat än att "se ball ut". Turbofunktionen är inte så värst mycket bättre den heller, och existerar främst för att ge dig lite extra hastighet genom en del svängar. Vilket i slutändan även det är nästan helt meningslöst tack vare spelets gummibands-AI. Där det är i princip helt omöjligt att köra ifrån motståndarna.

Banorna är tacksamt nog en av de mer trevliga aspekterna av spelet och erbjuder hyfsad variation, i varje fall rent visuellt, och är fyllda av allsköns lull-lull att bli distraherad av. Återigen, spelets arkadrötter gör sig påminda här och allting upplevs som lite lätt bombastiskt och överdrivet. På ett rent tekniskt plan är det däremot sämre, och spelet ser precis så lastgammalt ut som man kan tänka sig. Med en visuell skärpa som påminner om det tidiga 2000-talet.

Inte heller ljudeffekter eller musik är värst mycket att skriva hem om heller. Faktum är att alla bilar låter mer eller mindre ungefär lika generiskt, med godkänt elektroniskt "dunk-dunk" som konstant dånar i bakgrunden under loppen.

Ärligt talat vet jag inte om man ska skratta eller gråta. Nog för att förväntningarna på Fast & Furious: Arcade Edition var rätt lågt ställda till att börja med men detta är ärligt talat mest bara pinsamt. Inte ens prislappen på 25 euro känns berättigad och på sin höjd så erbjuder Fast & Furious: Arcade Edition några få minuters underhållning och en handfull skratt - mest baserade på hur hejdlöst patetiskt det är. Håll dig undan - för guds skull.