Fem i topp: PSP

(5) God of War: Chains of Olympus
Tredjepartsaction är en av mina favoritgenrer och bland de spel jag gillar mest är Kratos äventyr i den grekiska gudavärlden. Att överhuvudtaget starta Chains of Olympus var en käftsmäll, det lyckades nämligen helt fånga den episka känslan och intensiteten från sina konsolkollegor, vilket var direkt surrealistiskt på en handhållen plattform. Detta backades dessutom upp av en djupare dimension till Kratos och riktigt bra berättande samt seriens kanske mäktigaste bossfighter.

(4) Wipeout Pure
Jag älskar svävarracing och även om min kärlek började med F-Zero till Super Nintendo och jag tycker F-Zero GX är genrens allra främsta spel, så är Wipeout Pure definitivt med i topp. Tack vare en väldigt annorlunda presentation (det utspelas 100 år efter Wipeout 2097) och ett perfekt upplägg låg jag vaken många långa nätter och körde "bara ett race till". När jag härom året flyttade och startade min PSP, så var det för övrigt just Pure som satt i enheten, vilket visar att det förmodligen var det sista spel jag spelade innan jag lade bort enheten.

(3) Patapon
Patapon står ut som en av de mest unika och minnesvärda titlarna, som även fungerar som ett prima exempel på den enorma kreativitet som det nu nedlagda Japan Studio hade på den här tiden. Spelets kreativa mix av strategi och rytmbaserad gameplay skapar en upplevelse som är både fängslande och beroendeframkallande. Att styra den lilla Patapon-stammen genom att hålla takten med musiken ger en känsla av flow som få andra spel kan matcha. Den stilrena grafiken och den charmiga designen förstärker karaktären och gör detta till en helt unik portabel spelupplevelse som definitivt förtjänar en bronsplats på listan.

(2) Grand Theft Auto: Vice City Stories
Det är väl kanske att svära i kyrkan, men för att bäst illustrera hur mycket jag älskar det här spelet, så är Vice City Stories mitt näst bästa spel i serien (efter endast Grand Theft Auto IV). Det lyckas ännu bättre med 80-talsinramningen än vad Vice City gjorde och huvudkaraktären Vic lyckades kännas både mer skrämmande och mänsklig på samma gång. Vice City Stories var en märklig era för mig när jag jobbade på Gamereactor och hade tillgång till all hårdvara som släpptes vid denna tidpunkt - men försakade allt för att leva i den bästa tolkningen av Rockstars eget Miami.

(1) Final Fantasy Tactics: The War of the Lions
Final Fantasy Tactics-serien är en av Square Enix bästa, och PSP-titeln The War of the Lions från 2007 är en kraftigt uppdaterad version av det redan mästerliga originalet. Det hade ett fullkomligt fenomenalt gameplay som aldrig kändes sådär sömnigt som speltypen ofta kan göra, och en känsla av att varje drag faktiskt betydde något. Med en imponerande mängd karaktärsbyggande och ett djupt jobbsystem gick det dessutom att skräddarsy sin trupp på ett sätt få andra spel erbjöd vid samma tidpunkt. Att vi även fick en mångbottnad och intrikat story som bjöd på en emotionell resa är den prick över i:et som gjorde detta till ett sant mästerverk. The War of the Lions är helt enkelt en tidlös klassiker som inte bara definierar PSP, utan även den taktikbaserade genren som helhet.