Fem i topp: Sega Master System

(5) Wonder Boy
I skuggan av självaste Super Mario och efter 40 passerade år är det inte många som pratar särskilt hjärtligt och varmt om Westone Bit Entertainments 8-bitarspärla, förutom jag då. Jag står kvar där jag alltid stått, på en plats där den lättklädde grottpojken med den ljusblonda kalufsen erbjöd mystik, utmaning, variation och en sprudlande vacker grafik som fortfarande står sig.

(4) Fantasy Zone II: The Tears of Opa-Opa
Sega-ägda grundade en ny genre med det första Fantasy Zone som beskrevs som ett Cute 'em up där de frustande rymd-mutant-monstren från R-Type ersatts med gulliga blommor, och svampar. Såhär nästan 40 år senare är det enkelt att förstå varför både det första spelet samt den strålande uppföljaren blev sådana succéer som de verkligen blev då spelbarheten är simpel men utmanande och designen liksom speltempot helt otrolig.

(3) Shinobi
Jag var nyss fyllda tio när Shinobi först släpptes och såg det för första gången i en arkadhall ombord på en nedspydd Finlandsfärja. Det var magiskt (inte spyorna då, utan spelet). Urfräna ninjor, kaststjärnor, ninjasvärd, stortåtofflor, mängder av fiender och bonusbanor som spelades ut ett för sin tid innovativt förstapersonsperspektiv. Jag älskade Shinobi då och älskar det lika mycket idag. Det tredje enskilt bästa spelet som Sega rullade ut till sin 8-bitarsmaskin.

(2) Alex Kidd In The Miracle World
Jag nynnar ofta på musiken än idag. Den sitter där, inbränd i mitt medvetande. Jag spelar spelet ibland också, med kidsen, och det är lika bångstyrigt svårt som det är ljuvligt underhållande. Jag har alltid älskat Alex Kidd och kommer alltid att älska det, anser att just Miracle World är en sån riktig plattformspärla som det borde pratas mer om, rent allmänt.

DET BÄSTA SPELET TILL MASTER SYSTEM:
(1) Wonder Boy III: The Dragon's Trap
Phantasy Star var riktigt bra, ett av de bästa titlarna till Sega Master System. Arkadkonverteringen av Operation Wolf samt Out Run, likaså. Jag var även mycket svag för Psycho Fox, Asterix, R-Type och Double Dragon till denna ljuvliga lilla blanksvarta spelkonsol. Inget av de spelen hade dock minsta lilla suck mot den regelrätta, nedkokade, koncentrerade briljans som återfanns i Westone Bit Entertainments fantastiska genremix Wonder Boy III: The Dragon's Trap. Här blandades traditionellt plattformande med regelrätta rollspelsmoment och utforskande var en betydande del av spelupplevelsen. Utöver detta var designen extremt fin precis som musiken som jag nynnar på än idag, ofta.

Vilka är fina fem favoriter till Segas 8 bits-konsol?