Vi har spenderat ett par timmar med den senaste koden från Ubisofts storspel Assassin's Creed. Benke berättar om sina äventyr med Altaïr
HQ
Jag såg Assassin's Creed för första gången på E3 2006 i Los Angeles. Spelet hade ett fräscht koncept och såg mycket lovande ut. Vi fick se sekvenser av akrobatik och hur man trängde sig fram i folkmassor. Vi fick se Altaïr, den mystiske medlemmen av assassin-orden, en lönnmördare som sökte upprätta sin heder i Mellanöstern under korstågen.
Vi fick även se en skymt av något som det sedan varit väldigt tyst om. Nämligen spelets koppling till vår nutid. Det har spekulerats i att det ska ha med någon form av DNA-baserat minne att göra. En teori är till och med att Altaïr är en avlägsen släkting till Sam Fisher. Hemligheten kommer att avslöjas direkt i början av spelet, men Ubisoft vill fortfarande hålla detta hemligt för oss så när Elspeth Tory, lead level designer för spelet, kommer på besök för att visa upp den senaste spelbara koden så får jag starta en bit in i spelet, nästan halvvägs till slutet.
I början av spelet misslyckas Altaïr med ett uppdrag och hans strippas på all sin status och sina privilegier och vapen hos assassinerna. När jag börjar spela har han redan återfått en del av sin forna status och vi har tillgång till såväl hans kastdolkar, lönnmördarkniven samt speciella handskar som gör det möjligt att hänga sig kvar utan fotstöd på vissa avsatser.
Assassin's Creed har beskrivits som ett Grand Theft Auto i Mellanöstern under korstågen och efter ett par timmar med Altaïr är det inte svårt att förstå varför. Jag får ge mig i kast med Xbox 360-versionen av spelet som ska släppas samtidigt som Playstation 3-versionen i november, medan PC-versionen försenats till nästa år. När jag börjar spela befinner jag mig i bergsstaden Masyaf - där assassinernas högsäte återfinns. Bakom ett bord står en man, min uppdragsgivare och förklarar att mina nästa mål är tre män, vars girighet, egoism och ondska hotar förstöra det som assassinerna kämpar för. Finemang, då blir det kniven tänker jag, men riktigt så enkelt är det inte i Assassin's Creed. En av männen befinner sig i Jerusalem, en i Accra och en i Damaskus. De tre vitt skilda städer som man får besöka i Assassin's Creed. Men jag får inte själv välja vilken av de tre jag ska ge mig efter. Elspeth meddelar att det är mannen i Damaskus som ska dö först, hon berättar också att det finns nio sådana här mord att utföra i Assassin's Creed.
Detta är en annons:
Jag ska villigt erkänna att jag inte blev så värst imponerad av det man fick se av striderna i Assassin's Creed på årets E3-mässa. Det såg lite simpelt ut, men när jag börjar trixa med spelsystemet i Masyaf börjar jag förstå att spelet är så mycket mer än strider och att det faktiskt finns en hel del finess i det trots ett enkelt upplägg. Det handlar om att känna sin omgivning och att förbli osedd mycket mer än om att slåss med vakter. Visst kan man slåss, men fienderna kommer snart bli många och då är det bättre att försöka fly och gömma sig än att försöka parera attacker från alla håll.
Striderna går annars till så att du väljer vapen med det digitala styrkorset, kastknivar på distans, dolk eller svärd i närstrid (nävarna finns också, men se i såna fall till att vakten är ensam). Genom att hålla in den högra avtryckaren parerar du alla attacker framifrån (dock ej bakifrån varför det snabbt blir jobbigt om du är omringad), och med X-knappen kan du attackera och rätt tajmat (precis innan fienden attackerar) så får du in en direkt dödande kontring. Du kan även grabba tag i fienden med b-knappen och kasta in honom i omgivande prylar om du vill. Smyger du dig upp bakom en vakt kan du använda lönnmördarkniven för att snabbt ta kol på honom.
Det är också viktigt att veta att du när som helst kan ta dig ur striden för att fly genom att trycka in den vänstra avtryckaren. Ibland kan det vara smart att mörda den närmaste förföljaren för att sedan försöka fly undan övriga förföljare. Men när man vant sig vid striderna och insett att det bara är en liten del av spelet så känns de inte längre som något avgörande för spelets kvalité. Det handlar lika mycket om att undvika strider som att utföra dessa när de väl uppstår.
Till en början springer jag mest omkring och lär mig kontrollera Altaïr i Masyaf. Det finns relativt få vakter (som jag tränar mig lite på) och husen är inte speciellt höga eller svårklättrade. Men det finns heller inte så mycket att göra här. Assassin's Creed är inte, trots de läckert uppbyggda miljöerna, något rollspel. Här kan du inte handla prylar i marknadsbåsen eller samtala med invånarna. Det finns förströelserna som att samla flaggor, rädda medborgare som trakasseras av vakter och liknande, men människorna och städerna är först och främst kulisser och det är rollen som lönnmördare som är huvudsaken i spelet.
Efter suveräna TV-spelstolkningar som Cyberpunk: Edgerunners och Arcane vill ju Netflix som bekant fortsätta att översätta TV-spel till TV-formatet, där Ubisofts...
Det var naturligtvis det första Assassin's Creed som lade grunden till designfilosofin för serien, där du som spelare skulle klättra upp på höga avsatser för att...
Vi vet alla hur kass filmatiseringen av Ubisofts ultrapopulära spelserie blev, i slutändan. Detta trots en minst sagt godkänd insats av huvudrollsgubben Michael...
Om du älskar Assassin's Creed-spelen är du såklart välbekant med Animus och hur den ser ut och fungerar. En rätt trist burk egentligen. Detsamma kan dock inte sägas om ...
Det börjar närma sig en premiär för Justin Kurzels filmatisering av superpopulära Ubisoft-liret Assassin's Creed med Michael Fassbender i huvudrollen och just nu pågår en...