Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
Startsidan
förhandstittar
Child of Light

Child of Light

Vi har spelat Ubisofts kommande rollspelssaga och tagit en pratstund med spelets lead writer...

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera

När Child of Light sattes upp i spelbart skick på Ubisofts Digidays-event klockade kötiderna in på strax över två och en halv timme, och kön var aldrig kortare än tio man under hela dagen. Detta trots att det inte var någon öppen demonstration, utan snarare en stängd pressvisning. Det ska poängteras att köerna lär ha ett och annat att göra med faktumet att man bara satte upp fyra stationer, men entusiasmen hos de som köade och spelade var inte desto mindre äkta för den sakens skull. Det tvådimensionella rollspelet med turbaserade strider, plattformselement och pusslande stal showen, helt klart, och när man tittar på reaktionerna efteråt verkar det som att Child of Light är en av de mest efterlängtade digitala titlarna som Ubisoft någonsin har jobbat på.

När vi träffade Jeffrey Yohalem, spelets lead writer, för ett år sedan jobbade han med Far Cry 3, och vi är förstås nyfikna på hur skiftet mellan en vuxen actiontitel och en tecknad hyllning till älvor och poesi har fungerat i praktiken.

"Båda berättelserna handlar om att växa upp. Jag fascineras av ögonblick där livets essens förändras... När man går från att vara ung och oskyldig till vuxen. Aurora (spelets huvudkaraktär) är inledningsvis ung och oskuldsfull, men växer upp och utvecklas under spelets gång. Hon genomgår enorma förändringar."

Child of Light
Grafiken baseras på samma motor som användes i skapandet av Rayman Legends.

Vid spelets inledning vaknar Aurora upp på en främmande kontinent. På vägen hem söker hon efter solen, månen och stjärnorna (japp!) som har stulits av en fräck häxa. På resan får hon sällskap av en eldfluga vid namn Igniculus. Spelaren kommer att kunna styra dessa var för sig eller med hjälp av en kompis i samma soffa. Ubisoft har aktivt valt att undvika ett kooperativt onlineläge då man vill att "familjer ska dela äventyret tillsammans".

Det är svårt att ringa in Child of Light. Spelet tangerar på genrer som pussel, plattform, äventyr och rollspel, men Yohalem liknar det mer vid en episk dikt.

"Jag skrev mycket poesi när jag gick på college, och poesi har, likt opera, blivit något av en nisch. De flesta bryr sig inte så mycket", säger han.

Trots den sagolika, färgglada grafiska stilen är Child of Light inte riktat till barn, poängterar Ubisoft.

"Det är inte barnsligt. Det är en ballad. Det handlar inte om att allt måste rimma på ett gulligt sätt, utan om att driva handlingen framåt. Sagan är en optimistisk sådan. Tanken är inte att leverera mörker - snarare sanning."

Child of Light
Som att slå upp en barnbok, ungefär.

Pussel- och rollspelselementen tycks föreslå att det här är lika mycket en modern hyllning till den klassiska JRPG-genren som Grimm Fairytales. Yohalem nämner Chrono Trigger och Final Fantasy VI som inspirationskällor, och jag förstår varför när jag sätter mig ned för att spela. Demonstrationen äger rum i vad Ubisoft kallar för akt 2. Aurora och hennes svävande kompanjon befinner sig i en by där invånarna förvandlats till kråkor. Jag kan utforska hus och hitta skatter såsom kristaller som ökar min statistik.

Snart får jag sällskap av en kollega som tar upp en egen Playstation 4-handkontroll och ansluter sig. Vi konstaterar båda två att färgskiftningarna i handkontrollerna känns rimliga då de indikerar vem som spelar vilken karaktär innan vi ger oss ned i en labyrintartad grotta. Aurora kan hoppa såväl som sväva vilket kommer väl till hands bland klippformationerna, och ett knapptryck ger henne en temporär fart-boost. Igniculus är inte lika begränsad till traditionella vägval utan fungerar mer som en muspekare som kan flyga vart som helst på skärmen för att hämta mana eller lysa upp dolda hemligheter. Eldflugans sken visar sig också spela en viktig roll i striderna.

Om man rör en fiende förflyttar sig spelet till en turbaserad sekvens där aktuella protagonister och fiender ställs mot varandra. I botten av skärmen syns en mätare som färgats till rött längst ut till höger. Samtliga karaktärer (förutom Igniculus) finns representerade på mätaren, och när en karaktär når den röda delen kan denna utföra en handling såsom att attackera eller kasta en besvärjelse. Olika attacker eller besvärjelser tar längre tid att ladda upp vilket bidrar till ett intressant taktiskt element, men stackaren som kontrollerar Igniculus får nöja sig med att sätta sig på fiender för att sakta ned deras mätare - eller på en allierad för att öka dennes hälsa. Genom att attackera en fiende vars porträtt befinner sig inom den röda delen av mätaren kan man avbryta dennes attack, vilket tyvärr bidrar till att man stirrar intensivt på mätaren snarare än på den vackra omgivningen.

Child of Light
De turbaserade striderna kretsar till stor del kring mätaren i botten av skärmen.

Jag och min kompanjon lyckas aldrig riktigt döda demons boss - en bläckfiskliknande bjässe - som tar kål på oss innan vi hinner göra någon egentlig insats. Vi försäkras dock om att man fortfarande pillar, grejar och justerar med just svårighetsgraden.

Grafiken i Child of Light baseras på samma motor som användes i skapandet av Rayman Origins och Rayman Legends, och resultatet är bländande. Konceptet som sådant är även det intressant och har potential att bli något alldeles extra. Trots detta verkar det som att storyn kommer att bli vad som verkligen slår oss i magen när spelet lanseras nästa år.

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera
Child of Light
Child of Light
Child of Light
Child of Light
Child of Light
Child of Light
Child of Light

Relaterade texter

Child of LightScore

Child of Light

RECENSION. Skrivet av Jonas Mäki

Jonas Mäki har irrat bort sig i Ubisofts makalöst vackra land Lemuria i rollen som Aurora. Kolla in vår recension av rollspelet Child of Light där vi förklarar varför detta är något du faktiskt inte bör missa...



Loading next content