Starcraft Ghost

Varje gång Blizzard sätter sig ner för att designa ett nytt spel, gör de det med ambitionen att sätta nya gränser och möjligheter för spelbarhet. När nu deras älskade Starcraft-spel ska utökas med ännu en dimension har man anlitat spelhuset Nihilistic för att skapa ett tredimensionellt actionäventyr. Detta äventyr för oss från den isometriska vyn över krigsfältet, till axelhöjd av elitsoldaten Nova. Denna gång satsar Blizzard och Nihilistic på att sätta en enskild karaktär i fokus, istället för ett högre mål. Fusionen av dessa två utvecklare har resulterat i ett spel som konstant imponerar på såväl oss, som allmänheten.

Till skillnad från Tom Clancys Ghost-soldater fokuserar inte Nova på pampig patriotmusik, tunga amerikanska automatgevär eller kamp mot rebeller i ickedemokratiska oroshärdar runt vårt egna jordklot. Nej, det som gör Nova speciell är hennes psykiska krafter. Här inkluderas förmågan att kunna göra sig själv osynlig och en effektiv värmesyn. På den mer offensiva sidan hittar vi hennes förhöjda reflexer som får fienden att röra sig i ultrarapid medan hon själv kan röra sig fritt, och självklart det tyngsta av artilleri, taktisk luftattack. Självklart återfinns det gott om tillfällen att utnyttja denna enorma potential. Då spelet i sig är designat som ett spionäventyr kommer därför osynligheten väl till pass, då detta underlättar smygande förbi fiender. Men bara för att man är osynlig betyder inte detta att man är omöjlig att upptäcka. Precis som i alla andra spel med samma effekt, blir det även här en viss ojämnhet mellan Novas kropp och omgivningen hon döljer sig i. Därmed är det fastställt att osynligheten är ett verktyg att använda med hjärnan, istället för med hela kroppen. Från Matrix och Max Payne har man även designat hennes ultrasnabba rörelser, som får fienden att verka röra sig mycket långsammare, vilket ger Nova gott om taktiskt utrymme för eliminering av motståndet.

Intelligensen hos motståndet har även den visat sig vara mycket kompetent. Ett exempel på detta är korsade faktorer som t ex att vakter märker att något är i närheten om man har varit och fifflat med något. Om inte allt stämmer i deras omgivning kan de kalla in förstärkningar och närmare undersöka saken i större grupp och därmed sätta Nova i ett nytt taktiskt dilemma. Smygande och osynlighet i all ära, men bara för att vi befinner oss i framtiden betyder inte detta att fienden helt saknar sinnen. Syn har vi redan avverkat, vilket leder oss in på fiendens hörsel. Då få arméer anlitat halvdöva köttpaket betyder det att man oftast får skynda långsamt. Detta istället för att bara satsa allt på ett stressat kort och således bli eliminerad bara för att man inte kunde tyst på fötterna. Tro inte att fienden inte hör, bara för att han eller hon är inkapslad i en rustning, eller till och med saknar synliga öron, du för ändå oväsen om du inte passar dig.

Command and Conquer: Renegade placerade en strategiserie inuti pixelbyggnader som numera konstruerades av polygoner. Men en mycket god detalj var det faktum att man även fick spatsera i det fria, döda dess invånare och snatta deras fordon. Något som även har letat sig till Nihilistics design. Trots att Nihilistic satsar mycket på att forma Starcraft Ghost till en högteknologiskt spionsaga i tredjeperson, innebär detta inte att man inte får slänga det subtila åt sidan för att hamra på som en stridsknarkare med ett sugande begär. Detta märks först och främst på de utomhusområden man har tagit fram för att variera spelet. Vad kan man populera dessa med då? Lite fiender kanske? Visst, det kan vi ordna. Det vill säga om ni vill ha fiender i massiva stridsfordon! För att direkt anknyta till de strider man själv bestämde utgången på i det första spelet, får man även sätta sig själv mitt i massakersmeten för att själv utdela lite grovt stryk på den lede fi. Detta inkluderar direkt kontroll över flera av de fordon som vi massproducerade i fabriker när vi försökte oss på våra gamla hederliga pansarparader in i motståndarbaserna. Här har man hållt hårt på informationen, men det ryktas om att vi kan få komma att delta i större strider ute i fält, något som lovar gott. Speciellt då man har i åtanke de där taktiska bombangreppen man kan kalla in. Det börjar låta mycket intressant.

Handlingen i sig hålls fortfarande dold från oss nyfikna, men allt kretsar runt en resurs som kan förändra det massiva trefrontskriget som rasar mellan Terrans, Protoss och Zerg. Något som kommer att ställa Nova mot såväl sina egna som mot de som helst av allt sätter hela mänskligheten på spett för lite grillfest. Klart står dock att Starcraft Ghost är ett av årets allra mest intressanta spel. Dessa tack vare ett koncept som erbjuder en varierad spelupplevelse, utan att för den sakens skull göra något halvhjärtat. Nova har dessutom en visuell design som får träiga gamla genregubbar som Sam Fischer och Solid Snake att kännas tomma och tråkiga. Nova känns faktiskt mer och mer som en modern variant av den älskade TV-spelsikonen Lara Croft, fast här känns faktiskt karaktären mycket mer trovärdig och intressant. Det har tagit sin lilla tid. Detta vet både Nihilistic och Blizzard om, men man bryr sig inte om att stressa fram en slutprodukt. Blizzard är ju som bekant vana vid att grundligt polera allt som kommer från deras hus, och man kommer inte att släppa ett Starcraft Ghost som inte håller allra högsta kvalité. Vi andra kan bara hoppas att hösten kommer snart nog.